6.2 Resultat
6.2.5 Utveckling av projektet
I projektet förekommer en del svagheter som behöver utvecklas där det största problemet var tydligheten i mål och struktur. Därför anser jag att en av de nämnda modellerna, SESAME eller HELPSAM, skulle verka positivt för att stärka projektet. I SESAME modellen tydliggörs de olika stegen och vad som ska göras vid varje steg så att samtliga aktörer kan se hur
projektet utvecklas allt eftersom. När ett projekt kommer till modellens slutskede görs en uppföljning och sedan börjar proceduren om, samtidigt tydliggörs projektets mål i modellen vilket är viktigt för ett framgångsrikt projekt (Pellmer & Wramner, 2012). HELPSAM
modellen hade nog dock varit bättre lämpad att använda om de använt den innan projektet börjat när aktörerna väljs och de insatser som är tänkta att genomföras. På så sätt kan
HELPSAM-modellen vara hjälplig eftersom den fungerar mer som en checklista över faktorer som berör genomförande samt strategier (Haglund et al., 1996).
26
7
SLUTSATSER
Områdets problembild med nedgånga hus, dåligt skötta gårdar, lösa hundar, kriminalitet och otrygga miljöer svarar tydligt till vad som låg till grund för uppstarten av projektet.
Kartläggningarna och samverkansavtalet ligger även de till grund för beslutet att starta upp projektet.
De valda strategierna som använt i projektet är ökad närvaro och kommunikation med de boende i området samt kartläggningar och tvärsektoriellt arbete. Projektet utgår från tre huvudpunkter vilka är kartläggning, genomförande och uppföljning.
Aktörernas roller i förbättringsarbetet är att anvsra för sina egna områden och arbeta utifrån sina egna professioner. Några av de olika aktörerna som finns med i projektet är poils,
kommun och fastighetsägare. Deras gemensamma nämnare är att samtliga sitter med i BRÅ. Aktioner som genomförts i området har varit en trygghetsvandring, en medborgardialog samt en trygghetsmätning. De aktioner som är planerade att genomföras är bland andra att laga lampor, fixa buskage och en torgfest i området. Många av besluten grundas på de boendes önskemål och upplevelse av problemen i området.
Projektet behöver viss förbättring av sturktur, tydlighet och planering som gör det enklare för aktörerna att veta vad som är målet med projektet samt var i projektet de befinner sig. Därför skulle användandet av en välstrukturerad modell så som SESAME eller HELPSAM vara att rekommendera där varje steg blir tydligare och projektet blir lättare att följa upp efteråt. Projekt Byjorden må i första hand arbeta för brottsförebyggande och trygghetsförankrande i bostadsområdet, men kan även ge resultat ur ett hälsofrämjande synsätt. Projektets
hälsofrämjande arbete kan resultera i positiva effekter på hälsan i bostadsområdet Byjorden. Om projektet visar sig ha goda effekter kan liknande metoder användas inom andra
hälsofrämjande arbeten inom andra kommuner. Det skulle kunna verka som en utveckling av det nuvarande bristande hälsofrämjande arbetet för förbättrad folkhälsa gällande utsatta områden i samhället. Studien och Projekt Byjorden kan på så sätt förse kommande forskning med viktiga faktat för vad som fungerar och vad som är viktigt för hållbara och långsiktiga hälsofrämjande projekt i samhället. Det är därför av str vikt att en uppföljning och
utvärdering av projektet genomförs så att både för- och nackdelar inom det hälsofrämjande och brottsförebyggande arbetet tydligt kan lyftas fram. Samtidigt tydliggörs de svaga delarna i projektet och ger en möjlighet att utveckla och förstärka dessa för att ytterliga förbättra det hälsofrämjande arbetet och inverkan på folkhälsan på lokal nivå.
27
REFERENSLISTA
Askheim, O.P & Starrin, B. (2007). Empowerment I teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Bond, L., Kearns, A., Mason, P., Tannahill, C., Egan, M. & Whitley, E. (2012). Exploring the relationships between housing, neighbourhoods and mental wellbeing for residents of deprived areas. BMC Public Health 2012, Vol.12, Issue 48.
Brottförebyggande rådet. (2012a). Protokoll 2012-03-30. Köpings kommun: BRÅ.
Brottsförebyggande rådet. (2012b). Sammanfattning invånarmöte. Köpings kommun: BRÅ. Brottsförebyggande rådet. (2013). Genomförandeplan. Köpings kommun: BRÅ.
Cattell, V. (2001). Poor people, poor places and poor health: the mediating role of social networks and social capital. Social Science & Medicine,Vol. 52.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Frykman, J. (2011). ”Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa” - Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bjuder in till samarbete. Post-Marmot – om sociala skillnader i hälsa. (red.) Karin Melinder. Socialmedicinsk Tidskrift, Vol. 88, Issue 4. Gould Ellen, I., Mijanovich, T. & Dillman, K.N. (2001). Neighborhood Effects on Health:
Exploring the Links and Assessing the Evidence. Journal of Urban Affairs, Vol. 23, Issue 3-4.
Gray, J.H. & Densten, I.L. (1998). Integrating Quantitative and Qualitative Analysis Using Latent and Manifest Variables. Quality and Quantity. November 1998, Vol 32, Issue 4.
Haglund, B. J. A., Finer, D., Tillgren, P. & Pettersson, B. (1996). Creating supportive
environments for health – stories from the Third international Conference on Health Promotion, Sundsvall, Sweden. Geneva: WHO.
Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB. Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative Qesearch in Nursing and Healthcare.
Chichester, West Sussex: Wiley –Blackwell.
Howe, K. & Eisenhardt, M. (1990). Standards for qualitative (and quantitative) research: A prolegomenon. Educational Researcher, Vol. 19, Issue 4.
Jansson, E.V.G. & Tillgren, P.E. (2010) Health promotion at local level: a case study of content, organization and development in four Swedish municipalities. BMC Public Health. 2010, 10:455
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskninginstervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
28
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, (25), 1, 16-35. Lindén Boström, M., Persson, C. & Eriksson, C. (2010). Neighbourhood Characteristics,
Social Capital and Self-rated Health – A Population-based Survey in Sweden. BMC Public Health, 2010, Vol. 10, Issue 628.
Lundberg Mattson, C. (2011). I Marmotkommissionens kölvatten - initiativ och processer mot ojämlikhet i hälsa inom EU, WHO och enskilda länder. Post-Marmot – om sociala skillnader i hälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, Vol 88, Issue 4.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. kap. 10, ss 159-171, Lund: Studnetlitteratur AB.
Marmot, M. (2006). Statussyndromet – hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och Kultur.
Medin, J. & Alexandersson, A. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantiativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Parry, J., Mathers, J., Laburn-Peart, C., Orford, J. & Dalton, S. (2007). Improving health in deprived communities: What can residents teach us? Critical Public Health, Vol. 17, Issue 2.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forkskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.Lund: Studentlitteratur AB.
Pellmer, K. & Wramner, B. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB.
Person, A. & Nygren, P. (2007). Bygga bort brott. Rapport nr: 412. Fördjupningsarbete. Polisutbildningen, Umeå Universitet.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet.
Robert, S. A. (1999). Socioeconomic Position and Health: The Independent Contribution of Community Socioeconomic Context. Annual Review of Sociology, Vol. 25.
Stadsarkitektkontoret. (2012). Rapport 2012-11-29 av trygghetsvandring 2012-11-20. Köpings kommun: Stadsarkitektkontoret.
Stadkansliet. (2013). Trygghetsundersökning sammanställning, 2013-02-12. Köpings kommun:Stadskansliet.
Statens folkhälsoinstitut. (2008:11). Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande. Erfarenheter av hälsofrämjande arbete. (red.) Emmy Nilsson. Östersund: Davidssons Tryckeri.
29
Sydhoff, J. (2004). Hälsoremissen – att remittera till hälsofrämjande aktiviteter – ett verktyg för primärvården? Magister uppsats i folkhälsovetenskap. Instutitionen för Folkhälsovetenskap, Stockholm: Karolinska Institutet.
Tumiel-Berhalter, L-M., Kahn, L., Watkins, R., Goehle, M. & Meyer, C. (2011). The
Implementation of Good for the Neighborhood: A Participatory Community Health Program Model in Four Minority Underserved Communities. J Community Health (2011) Vol. 36.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Elanders Gotab. ISBN: 91-7307- 008-4.
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Geneve: WHO. World Health Organization. (1991). Sundsvall Statement on Supportive Environments For
Health. Sundsvall: WHO.
World Health Organization. (1998). Hälsa 21 – en introduktion till ”Hälsa för alla”-policyn för WHO:s europa region. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Ziersch, A.M., Baum, F.E., MacDougall, C. & Putland, C. (2005).Neighbourhood life and social capital: the implications of health. Social Science & Medicine, Vol 60.
BILAGA A – HEALTH PROMOTION STRATEGY ANALYSIS
MODEL (HELPSAM)
Genom- förande Strategier Medel och ansatserAktörer Målgrupper Nivåer och arenor Tillväga- gångssätt Förväntade resultat Utveckla policy Lagar och regleringar Omorientera organisationer Förespråka Samverka och förmedla Möjliggöra Mobilisera/utveckla självbestämmande (Empowering)
BILAGA B – SUPPORTIVE ENVIRONMENTS ACTION MODEL
(SESAME)
Källa: Haglund, Finer, Tillgren & Pettersson, 1996. 1. Identifiera behov och
problem
2. Etablera samverkan
3. Planera:
a. Formulera och konkretisera mål b. Utveckla strategier
c. förbereda utvärdering
4. Informera involverade parter. Engagera frivilliga anställda och övriga aktörer inom kommunen
5. Dra igång verksamheten – utveckla stödjande miljöer (program, projekt)
6 Skapa strukturer för vidmakthållande
7 . Följa upp och utvärdera
8. Förnya, förstärka och/eller omorientera
BILAGA C - INTERVJUGUIDE
Tema: Initiala faktorer för förbättringsarbetet.
Varför valdes Byjorden som område för förbättringsarbetet?
Vilka beslut ligger till grund för förbättringsarbetet och på vilken nivå togs de? Finns någon koppling till politiska dokument i planeringen av arbetet?
Hur beslutades vilka aktörer som skulle vara delaktiga i arbetet?
Tema: Strategiskt tillvägagångssätt.
Hur har planeringen av förbättringsarbetet gått till? Vad finns det för typ av stöd för de boende i området? Vilka mål för arbetet har satts upp?
Hur ser förväntningarna på förbättringsarbetet ut? Vilka prioriteringar inom arbetet finns?
Tema: Aktörens roll.
Vilken är din roll i arbetet?
Vad anser du om samverkan med de andra aktörerna i arbetet?
Hur upplever du möjligheten att påverka beslut tagna i samverkan med de andra aktörerna? Finns det något som behöver förbättras i samverkansarbetet?
Hur har dokumentationen av arbetet gått till?
Vilka andra aktörer skulle du kunna tänka dig vara viktiga i förbättringsarbetet?
Tema: Genomförda interventioner.
Vilka insatser har gjorts i området?
Hur ser fördelning av ansvarsområden ut i arbetet?
Hur har responsen från de boende i området varit gällande interventionerna? Upplever du att interventionerna har haft någon inverkan på området Byjorden?
BILAGA D - INFORMATIONSBREV
INFORMATIONSBREV OM INTERVJUSTUDIE, VÄSTERÅS 2013-04-06.
Hej! Jag heter Sandra Granberg och studerar sista terminen på det folkhälsovetenskapliga programmet vid Mälardalens Högskola i Västerås.
Då jag är inne på min sista termin ska jag nu göra mitt examensarbete och syftet med arbetet är att studera hur ni i Köpings kommun arbetar med förbättringsåtgärder i området Byjorden för att göra området tryggare. Jag vill få en djupare förståelse för planering och samverkan i ett sådant interventionsarbete.
Jag kontaktade dig via telefon där vi bokade tid för en intervju den XXXX klockan XX.XX i XXXX i Köpings kommun. Intervjun är en del i en intervjustudie som kommer att ligga till grund för min uppsats. Intervjun kommer att spelas in och all information kommer att avidentifieras för att hållas konfidentiellt. Du kommer under studiens gång ha möjlighet att när som helst avbryta din medverkan i studien. Resultatet av den information jag får kommer att presenteras i en uppsats vid Mälardalens högskola, Västerås.
Jag är tacksam för ditt visade intresse att ställa upp på intervjun då det har betydelse för min studie. Vid frågor kan du kontakta mig eller min handledare på nedanstående
kontaktinformation. Hälsningar
Sandra Granberg Handledare: Anita Larsson
Akademien för Hälsa, vård och välfärd Akademien för Hälsa, vård och välfärd Mälardalens Högskola, Västerås Mälardalens Högskola, Västerås
Telefon: 073-8557594 Telefon: 070-4406516
BILAGA E – GENOMFÖRANDEPLAN FÖR PROJEKT
BYJORDEN
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00