Det finns fler begrepp att diskutera, till exempel uppehållande strid. Strids- tekniskt är ju fördröjningsstrid ett av sätten vi använder i avvärjningsstrid för att uppehålla motståndaren till tid och/eller terräng eller för att ta reda på var denne framrycker. Hur man gör kan bero på ledningsnivån och hur vi skall använda våra förband. Som ett alternativ kan vi nivåindela stridssätten, som vi gjorde tidigare. Ett förslag kan då vara att alla ledningsnivåer kan använda sig av stridssätten anfall, försvar och fördröjningsstrid (uppehål- lande strid), men endast brigader och högre förband kan använda sig av avvärjningsstrid.
Vi kan också göra om begreppet fördröjningsstrid så att det blir en uppgift, på samma sätt som ”att ta”, ”att utföra eldöverfall”, ”att fördröja” etc. Då blir det en tydlig skillnad mellan stridssätt och stridsuppgifter. Detta gäller även stridsuppgifterna ”att avvärja” och ”att försvara”, vilka då inte skall användas som stridsuppgifter. Avvärjning och försvar ersätts av uppgifter som t ex ”att skydda”, ”att hindra” och ”att binda”. Sammantaget skulle detta innebära att vi har två olika metoder (stridssätt) att lösa förelagda uppgifter. Stridssätten är anfall och försvar. Sambandet mellan uppgifter och metoder blir tydligare och vi får lättare att koncentrera oss på taktiken, d v s hur vi skall lösa uppgifterna.
Ett grundläggande ställningstagande som måste göras är att bestämma huruvida elementet ”avgörande” skall ingå i vårt operativa koncept, och i så fall på vilket sätt. Ett annat ställningstagande som är särskilt relevant i detta sammanhang är om elementet ”avgörande” skall ingå i definitionen av ”avvärjning”. Att anfalla och att avvärja ger en tydlig bild av att vi vill vinna. I ett Clausewitziskt perspektiv ses detta som både positivt och negativt. Att försvara och fördröja (uppehålla) innebär, enligt Clausewitz, att det finns ett negativt syfte, nämligen att vidmakthålla. Även om han menar att försvar är den starkare formen av krigföring, är det endast genom anfall (och av- värjning) kan man åstadkomma ett avgörande.30 Innebörden är, att vi bara
har två stridssätt – anfall och försvar. Att avvärja är ett operativt koncept för att möta, hejda och slå en motståndare som angriper oss. Det borde vara ett koncept som även skulle kunna spegla vårt sätt att tänka, det vill säga
jämförbart med vår ledningsfilosofi, uppdragstaktik med manöverkrigföring som norm. Avvärjningsstrid bör ses som ett operativt eller strategiskt kon- cept, liknande vi hade tidigare i begreppet, möta – hejda – slå, och inte vara ett stridssätt eller en uppgift till förband.
Noter
1. Lupander, Johan: Karelska näset 1944. Nordens öde avgörs, Norstedt, Stockholm 2012, s 68.
Somliga anser att det sovjetiska storanfallet mot Finland sommaren 1944 bara var en vilseledning eller ett så kallat avlastningsanfall. Dock var det så, att nationen (Finland) utkämpade en existentiell avvärjningsstrid mot en till synes övermäktig motståndare. Se Ulfving, Lars: Rysk krigskonst = Voennoe iskusstvo: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv, Försvarshögskolan, Stockholm 2005, s 33.
2. Ett stridssätt likställs med en metod att lösa en uppgift. 3. Op cit, Ulfving, Lars, 2005, s 28.
4. Termen används i Finland och motsvarar det vi i Sverige benämner
fördröjningsstrid.
5. Möta – Hejda – Slå är en operationsavsikt, Försvarsmakten: AR Taktik,
Försvarsmakten, Stockholm 1982. Försvarsmakten: Arméreglemente del 2 Taktik Försvarsmakten, Stockholm 1982, s 2.
6. Mikola, K. Johannes: ”Strategisk defensiv i Finlands krig 1941–1945”. Aktuellt
och historiskt meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning, 1958.
(översättning) Geijer, Bengt Gustaf (8 oktober 2014), s 109.
7. Försvarsmakten: AR Taktik, Försvarsmakten, Stockholm2013. Försvarsmakten:
Arméreglemente Taktik Försvarsmakten, Stockholm 2013, s 85-89.
8. Ibid, s 85-89.
9. DODFISH (Det Område Där Fienden Slutligen Hejdas) är detsamma som ”avvärjningsområdet”. Op cit, Försvarsmakten, 1982., s 11:90.
10 Försvarsmakten: AR Taktik. Försvarsmakten, Stockholm1995. Försvarsmakten:
Arméreglemente del 2 Taktik, Försvarsmakaten Stockholm 1995, s 98-100, 103,
105, 118-120, 122-123 och 127. 11 Ibid, s 111 och 127.
12. I denna artikel benämns Sovjetunionen (bildat 1922) och de sovjetiska trupperna ”Ryssland” och ”ryssar”.
13. Op cit, Lupander, Johan, 2012, s 319.
14. Svetsov hade ersatt generallöjtnant Tserepanov, som avsatts med motiveringen att han varit ineffektiv och försumlig. Koskimaa, Matti: Tyrjän rykmentti : JR 7:n ja
Er.P 12:n taistelut jatkosodassa. Söderström, Provoo 1996, s 237.
15. Op cit, Lupander, Johan, 2012, s 303. 16. Op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 196. 17. Op cit, Lupander, Johan, 2012, s 306.
18. Paulaharju, J., Sinerma, M., and Koskimaa, M., 1989. Suomen kenttätykistön historia: 1939–1945, Volym 2. Del 2 (1989). Suomen Kenttätykistön Säätiö. s 439. 19. Op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 255.
21. Koskimaa, Matti: Murtajan tykistö : 2. divisioonan tykistön taistelut 1941–1944, WSOY, Porvoo,1994, s 201 och op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 240.
22. Op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 256.
23. Fritt översatt ur Jäntti: Lauri: Kannaksen suurtaisteluissa kesällä 1944.
http://www.antikvaari.fi/naytatuote.asp?id=692256 (170205) 1955, s 334.
Författarens farfar, Paavo Johannes Perkola, deltog i dessa strider och var en av fem överlevande från 7. inf.reg./1. bataljon. (Original soldatpass 7/6-1927 – 2/12-1944). Op cit, Lupander, Johan, 2012, s 309 och Rintala, Paavo: Kesäkuu 44, OY Weilin + Göös AB, Helsinki 1974, s. 150.
24. Op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 267.
25. Op cit, Koskimaa, Matti. 1994, s. 207 och op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 257. 26. Op cit, Koskimaa, Matti, 1996, s 281.
27. Momentum är förändringen som sker under en viss tidsperiod, ett avgörande momentum är den största förändringen som kan ske, givet en tidsperiod och en verksamhet. ”Moment” förekommer i svenskan från 1625 och kommer av latinets
momentum, som även det betyder ögonblick, omständighet eller grad. (http://www.svaronline.se/ord-forklaring/2316/vad-betyder-momentum.html).
(170204).
28. Op cit, Försvarsmakten, 1982, s 11:90 och Försvarsmakten: AR Taktik, Försvarsmakten, Stockholm2013. Försvarsmakten: Arméreglemente Taktik Försvarsmakten, Stockholm 2013, s 86.
29. Försvarsmakten: Handbok Armé – Brigad, Försvarsmakten, Stockholm 2016, s 87 och Försvarsmakten: MSR 7 Brigad (FU), Försvarsmakten, Stockholm, 2014, s 105. 30. Clausewitz, Carl von: Om kriget, Bonnier, Stockholm, 2002, s 341-343.
R edaktör T omm y Jeppsson