Antalet personer i Sverige som har tillgång till en privat sjukvårdsförsäkring har ökat kraftigt under senare år, se tabell 5.1. År 2013 hade 573 000 invå- nare tillgång till privat försäkring, vilket motsvarar nästan sex procent av befolkningen. De allra flesta försäkringar, ungefär 80 procent, betalas av arbetsgivare. Även övriga försäkringar tecknas främst av yrkesverksamma där alternativkostnaden av frånvaro från arbetet är hög. Utryckt som andel av antalet sysselsatta är därför andelen med privat sjukvårdsförsäkring högre, ungefär 12 procent. Om den genomsnittliga ökningstakten åren efter 2006 fortsätter det närmaste årtiondet kommer ungefär var fjärde sysselsatt i Sverige att ha tillgång till privat sjukvårdsförsäkring år 2025.
Tabell 5.1 Utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige
Källa: Egna beräkningar baserat på uppgifter från Svensk försäkring och SCB.
En fortsatt expansion av marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar kan påverkas negativt av att allt fler individer med högre risk för vårdutnytt- jande berörs. I så fall måste premierna höjas eller differentieras utifrån indi- viders hälsa och förväntade vårdkostnader. Sådana åtgärder kan dämpa efterfrågan på försäkringen. Tidigare kartläggningar har pekat på att flera försäkringsbolag under senare år infört högre självrisker (avgifter) för att utnyttja försäkringen, fler undantag samt att försäkringsbolagen mer
År försäkradeAntal befolkningenAndel av
Andel av sysselsatta
(15-74 år) Premier (Mkr) försäkrad (kr)Premie per
2006 218 000 2,4% 4,9% 900 4 130 2007 295 000 3,2% 6,4% 1 000 3 390 2008 342 100 3,7% 7,4% 1 200 3 510 2009 402 900 4,3% 8,9% 1 500 3 720 2010 437 900 4,6% 9,7% 1 600 3 650 2011 482 200 5,1% 10,4% 1 900 3 940 2012 522 000 5,4% 11,2% 2 035 3 900 2013 573 000 5,9% 12,2% 2 375 4 140
aktivt försöker förhandla med privata vårdgivare om ersättningsnivåer.40
Även den typen av åtgärder kan motverka en expansion på samma nivå som tidigare.
Det som framför allt har drivit marknaden för privata sjukvårdsförsäk- ringar är de långa väntetiderna inom offentligt finansierad vård, vilket förorsakar en kostnad för arbetsgivare. Framtiden för privata sjukvårdsför- säkringar skulle utifrån denna utgångspunkt vara beroende av hur bra den offentliga vården är och främst utvecklingen vad gäller väntetider. Bland en del företag och hos högre tjänstemän i privat sektor har emeller- tid privat sjukvårdsförsäkring blivit så vanlig att den ingår i det förväntade anställningspaketet. Även om väntetider i offentligt finansierad vård helt skulle försvinna, och om valmöjligheterna utökas ytterligare, är det därför inte säkert att marknaden för privata försäkringar påverkas i motsvarande grad. Erbjudanden om privat sjukvårdsförsäkring signalerar att arbetsgi- vare tar hand om sin personal och ger dem exklusivitet och en guldkantad tillvaro.
Det finns också andra argument för privata sjukvårdsförsäkringar utöver långa väntetider. Några försäkringsbolag framhäver t ex direkt kontakt med relevant specialist utan att behöva gå via remiss från allmänläkare. Vårdgivare som blir ersatta från försäkringsbolag får också i hög grad ersättning per prestation och åtgärd. Det ger mindre anledning för de privata vårdgivarna att prioritera bort olika undersökningar och behand- lingar bara för att de är kostsamma. Det är en helt annan situation jäm- fört med t ex allmänläkare i offentligt finansierad primärvård. Förutom att offentligt finansierade vårdcentraler har en fast ersättning per listad individ, vilket ger anledning att hushålla med insatserna, påverkas flera landsting negativt vid remittering av patienter till en specialist genom att den egna fasta ersättningen reduceras. För den enskilde patienten finns därför anledning att bevaka sina intressen så att offentligt finansie- rade vårdcentraler inte är alltför snåla med den vård som ges. Det gäller oavsett om det är en privat eller offentlig mottagning eftersom ersättning och villkor är lika oavsett ägare. På samma sätt kan finnas anledning för patienter att bevaka så att vårdgivare som finansieras per prestation av försäkringsbolag inte ger för mycket vård till begränsad eller ingen nytta.
40. Skoglund C. (2012) Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling. Rapport till SKL.
De privata försäkringarna svarar trots ökningen i antalet försäkrade för en mycket liten andel av den samlade finansieringen av hälso- och sjuk- vårdsutgifterna i Sverige. År 2012 var andelen ungefär en halv procent. Även om antalet försäkrade fortsätter att öka är det inte troligt att ande- len kommer att uppgå till mer än några få procent. Denna bedömning görs då utifrån förhållanden i andra europeiska länder där frivillig kom- plementär försäkring är betydligt vanligare än i Sverige. Utvecklingen av frivilliga privata försäkringar kommer därför knappast att bidra till lösningar på vårdens långsiktiga finansieringsbehov. Om försäkringar ska ha någon betydande effekt för vårdens långsiktiga finansiering måste de vara obligatoriska.41
Om den fortsatta utvecklingen av frivilliga sjukvårdsförsäkringar kom- mer att ha andra positiva eller negativa effekter på den offentligt finan- sierade vården finns det skilda åsikter om. Positiva effekter skulle kunna uppstå om privata försäkringar bidrar till kortare väntetider för offentligt finansierad vård. Å andra sidan kan privat finansierad vård driva upp efter- frågan på vård och även lönerna för vårdpersonal som arbetar i offentlig regi. Det skulle kunna påverka patienters tillgång till offentligt finansierad vård negativt. Resonemang om vilka effekter privata försäkringar har på offentligt finansierad hälso- och sjukvård är därför osäkra. Däremot är det mer säkert att privata försäkringar erbjuder fördelar för de individer som har tillgång till dem. Det gäller då inte enbart kortare väntetider utan även direkt tillgång till specialister och mindre krav på prioriteringar av vårdinsatser.