LÄGRE SKATTEKVOT TILL FÖLJD AV SKATTESÄNKNINGAR
Mellan 2017 och 2018 faller skattekvoten, det vill säga skatter och avgifter som andel av BNP, med 0,4 procentenheter till 43,9 procent av BNP (se diagram 119). Delvis beror det på skat-tesänkningar om ca 4 miljarder kronor, men även på minskade inkomster från bolagsskatt och hushållens kapitalskatter.
I samband med budgetpropositionen för 2019 föreslås att grundavdraget för personer över 65 år höjs ytterligare. Detta sänker i sig skatteinkomsterna med ca 5 miljarder kronor 2019.
Framför allt påverkar detta kommunernas skatteintäkter. Kom-munerna blir dock kompenserade via det generella statsbidraget.
Den genomsnittliga kommunalskatten höjs med 8 öre till 32,20 vilket innebär ca 2 miljarder kronor mer i skatteintäkter för kom-muner och landsting.50 De största regeländringarna för statliga skatter är utökningen av jobbskatteavdraget och höjningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Sett till både sta-ten och kommunerna sänks skatteuttaget totalt med 16 miljarder kronor. Skattekvoten blir 2019 ca 43 procent av BNP. Vid oför-ändrade regler stiger skattekvoten något 2020 till följd av en mer gynnsam sammansättning av skattebaserna när hushållens kon-sumtion och lönesumma stiger som andel av BNP 2019 och 2020. Efter 2020 ligger skattekvoten i stort sett still.
50 Denna beräkning är gjord utifrån Skattebetalarnas förenings undersökning. För att få fram den genomsnittliga skattesatsen har skattesatsen i respektive kommun viktas med skatteunderlaget 2018. SCB publicerade statistik över genomsnittlig skattesats för riket den 14 december, det vill säga efter det att beräkningarna för detta Konjunkturläge avslutats. Enligt denna höjdes den genomsnittliga kommunala skattesatsen med 7 öre till 32,19 procent.
Diagram 119 Skatter och avgifter vid oförändrade regler
Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 50
48
46
44
42
50
48
46
44
42
Konjunkturläget december 2018 60
FLER UNGA OCH ÄLDRE DRIVER KONSUMTIONSTILLVÄXTEN
Den offentliga konsumtionen utvecklas starkare 2018 jämfört med föregående år och växer ungefär i linje med den historiska utvecklingen (se diagram 120). Den högre tillväxttakten förklaras till stor del av finanspolitiken 2018 som innehåller flera sats-ningar på offentlig konsumtion. Statens budget för 2019 innehål-ler besparingar som framför allt påverkar statlig konsumtion (se faktarutan ”Statens budget för 2019”), vilket tillsammans med fortsatt minskning av migrationsrelaterade utgifter bidrar till att utvecklingen av offentlig konsumtion blir svagare 2019.
Den växande befolkningen och den stigande andelen yngre och äldre driver på konsumtionstillväxten framöver. Det senare förklaras av att yngre och äldre efterfrågar mer välfärdstjänster än andra grupper. I närtid dämpas dock konsumtionen av avta-gande migrationsutgifter. På sikt avtar dock de dämpande effek-terna av nedgången i migrationsrelaterade utgifter och offentlig konsumtion växer med den demografiskt betingade efterfrågan.
Befolkningens sammansättning påverkar främst efterfrågan på välfärdstjänster i primärkommuner och landsting, såsom skola, vård och omsorg. Den relativt snabba ökningen av den kommu-nala konsumtionen 2020–2023 leder till att offentlig konsumtion växer något snabbare än BNP (se diagram 120).
FORTSATT HÖGA INVESTERINGAR I KOMMUNERNA
De offentliga investeringarna ökade starkt 2016 och 2017 och förblir på en hög nivå som andel av BNP även 2018 (se diagram 121). De senaste årens höga tillväxt förklaras främst av kommu-nala investeringar som drivits på av ett ökat behov till följd av flyktingmottagandet samt nybyggnation och stora renoveringar av verksamhetslokaler. Den fortsatt höga tillväxttakten 2018 för-klaras även den främst av kommunala investeringar. Därefter sti-ger de kommunala investeringarna långsammare än BNP. De statliga investeringarna, exempelvis i form av satsningar på väg- och järnvägsnäten samt försvaret, utvecklas framöver i takt med BNP. Totalt sett minskar den offentliga sektorns investeringar något som andel av BNP efter 2018.
TRANSFERERINGAR MINSKAR SOM ANDEL AV BNP
Vid oförändrade regler minskar statens transfereringar till hus-hållen som andel av BNP. Det beror på att trenden med sjun-kande kostnader för sjuk- och aktivitetsersättning bedöms fort-sätta (se diagram 122). Övriga transfereringar till hushållen ut-vecklas framöver ungefär i takt med BNP. Det beror bland an-nat på ökat antal personer med ersättning.51
51 Vid oförändrade regler i transfereringssystemen utvecklas ersättningen ungefär med inflationen till följd av olika regler för indexering av takten för ersättningsgrun-dande inkomster samt effekter på ersättningen av inkomstutvecklingen för individer med inkomster under dessa tak. Det innebär att om inte antalet personer som tar del av transfereringssystemen ökar så sjunker utgifterna som andel av BNP ef-tersom tillväxten i BNP vanligtvis är högre än inflationen.
Diagram 120 Offentliga konsumtionsutgifter
Procentuell förändring, löpande priser respektive procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
22
Procentuell förändring, medelvärde 1994-2017 Procent av BNP (höger)
Diagram 122 Transfereringar till hushåll vid oförändrade regler Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
22
Sjuk- och aktivitetsersättning Arbetsmarknadsersättning
Diagram 121 Offentliga investeringar Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
22
Utgifterna för ohälsa52 har successivt minskat som andel av BNP under nästan hela 2000-talet. Utvecklingen fortsätter fram-över när antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskar ytterligare. Utflödet av personer som fyller 65 år och därmed lämnar sjukersättningen har varit och kommer att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar. Antalet personer med sjukpenning ökar däremot vilket gör att utgiften för sjuk-penning utvecklas ungefär i takt med BNP.
Även utgifterna för arbetsmarknadsersättning utvecklas i takt med BNP. Det beror på att arbetslösheten bedöms ha bottnat under 2018 och att antalet arbetslösa kommer att öka något.
GOD MARGINAL TILL UTGIFTSTAKET
I samband med budgeten för 2019 beslutades om utgiftstaket för de takbegränsade utgifterna fram till 2021.53 Utgiftstaket som andel av potentiell BNP har ökat under de senaste åren samtidigt som de takbegränsade utgifterna har legat still som andel av po-tentiell BNP. De takbegränsade utgifterna minskar som andel av potentiell BNP fram till 2021 när hänsyn tas till de demografiskt betingade utgiftsåtgärderna för staten i tabell 17 (se diagram 123, ljusblå heldragen linje). Detta gäller även vid bibehållen ersätt-ningsgrad i transfereringarna till hushållen och om statsbidragen växer i takt med kommunsektorns konsumtionsutgifter (se dia-gram 123, ljusblå streckad linje). Skillnaden mellan de takbegrän-sade utgifterna och utgiftstaket, den så kallade budgeteringsmar-ginalen, överstiger något riktlinjerna för dess miniminivå.
KAPITALNETTOT HÅLLER UPPE DET FINANSIELLA SPARANDET
Kapitalnettot, det vill säga skillnaden mellan den offentliga sek-torns kapitalinkomster och kapitalutgifter, är positivt och har sti-git som andel av BNP under 2000-talet (se diagram 124). Detta förklaras främst av att statens ränteutgifter har sjunkit när stats-skulden successivt har minskat och marknadsräntorna fallit.
Dock har även kapitalinkomsterna minskat i förhållande till BNP. År 2018 motsvarar kapitalnettot drygt 0,9 procent av BNP. Det minskar något framöver när ränteläget normaliseras, och ränteutgifterna ökar något snabbare än ränteinkomsterna.
52 Sjukskrivning med sjuk- och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetser-sättning.
53 De takbegränsade utgifterna omfattar de statliga utgifterna enligt budgetredovis-ningen, inklusive statsbidrag till kommunsektorn men exklusive statens ränteutgif-ter, samt inklusive pensionssystemets utgifter.
Diagram 124 Kapitalnetto Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
23 21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 6
4
2
0
-2
6
4
2
0
-2 Kapitalnetto
Kapitalutgifter Kapitalinkomster
Diagram 123 Utgiftstak och takbegränsade utgifter Procent av potentiell BNP
Anm. Oförändrade regler avser oförändrade regler inom transfereringarna, men inklusive utgiftsåtgärderna för statlig konsumtion och investeringar, se tabell 17.
Källor: Ekonomistyrningsverket, Riksdagen och Konjunkturinstitutet.
22 20 18 16 14 12 10 08 06 04 02 00 33 32 31 30 29 28 27 26 25
33 32 31 30 29 28 27 26 25
Takbegränsade utgifter, bibehållna ersättningsgrader inom transfereringar och statsbidrag
Utgiftstak
Takbegränsade utgifter, oförändrade regler