Utvecklingsmöjligheter och empowerment

Enligt teorin ska det finnas möjlighet att fatta beslut samt att man ska kunna utvecklas vidare som person genom arbetet för att man ska vara motiverad på sitt jobb. Företagen kan uppnå detta genom att skicka personalen på vidareutbildning. De skulle också kunna låta de anställda får större inflytande vad det gäller att fatta beslutsamt att de får ta konsekvenserna av de beslut de fattat.

Om företagen lyckas få sina anställda att finna mening och tillfredsställelse i sitt arbete gynnas organisationen eftersom den då kan dra nytta av deras energi och kompetens. Enpowerment är en förutsättning för lärande i organisationer eftersom rörelsefrihet i arbetsuppgifter utlöser initiativ och kreativitet. Rörelsefriheten bidrar till att de anställda ges möjlighet att hitta nya sätt att lösa uppgifter.

Kvinnorna som svarade på enkäten värdesatte utvecklingsmöjligheter högre än vad männen gjorde. Det tror vi beror på att det är hög andel manliga chefer på fastighetsmäklarföretag, de har alltså redan haft chansen att utvecklas. Om man jämför resultaten på samma fråga mellan städerna så ser svaren ganska lika ut. Utvecklingsmöjligheter ligger inte så högt upp på prioriteringslistan.

Fastighetsmäklare har överlag stor påverkan på sina arbetsuppgifter och de planerar själv sina dagar, cheferna lyckas på så vis främja kreativiteten hos sina anställda. Eftersom fastighetsmäklarna till mycket stor del sköter hela sitt arbete själva fattar de också många viktiga beslut under dagen utan att rådfråga chefen. Detta höjer motivationen hos de anställda, i alla fall enligt litteraturen. Vi tror att fallet är så i verkligheten också även om det inte framkommer i undersökningen, det beror nog på att det är så självklart för fastighetsmäklarna. När man bläddrar igenom enkätsvaren så får man en känsla av att de flesta är ganska nöjda med situationen på sin arbetsplats angående beslutsfattande och utvecklingsmöjligheter.

5.4 Ledarens roll för motivationen

I enkätundersökningen framkom att chefen låg ganska långt ned på skalan när fastighetsmäklarna fick värdera hur olika faktorer motiverar dem i arbetet. Både i Tierp, Gävle och Stockholm låg chefen bland de sista. Det beror förmodligen på att de sköter stor del av sitt arbete utan att rådslå eller vara i kontakt med chefen.

Eftersom chefen inte ses som någon stor motivationsfaktor på fastighetsmäklarföretagen bör de försöka förändra sitt sätt att arbeta. Ledaren bör ha en stor roll vad det gäller att motivera sin personal. Det ska inte vara en person som sitter bakom stängda dörrar och som inte är kapabel till att kommunicera och ge feedback. Ledaren måste försöka få personalen att trivas och skapa en bra gemenskap för att skapa effektivitet och arbetsglädje. Detta verkar inte cheferna på fatighetsmäklarföretagen göra eftersom mäklarna ser chefen som en så låg motivationsfaktor.

5.5 Organisationskultur

Från enkäterna framkom att respondenterna ser medarbetarna som en viktig motivationsfaktor. De verkar därför ha en stark sammanhållning. Enligt författarna Bakka med flera så är det sammanhållningen tillsammans med organisationens värderingar och personkemin mellan de anställda som är själva organisationskulturen. Om de anställda har en bra sammanhållning och därmed en stark organisationskultur sporrar och motiverar de varandra i sitt arbete.

Bakka med flera skrev även om att när arbetsgivaren ger riktlinjer till sina anställda är det en formell norm medan de anställda har en informell norm när de lägger upp sitt arbete. Chefen på fastighetsmäklarföretag sätter upp regler för hur företaget ska arbeta, alltså formella normer. Men som sagt så jobbar fastighetsmäklarna mycket utifrån hur de själva tycker och tänker. Den informella normen är därför betydligt större i detta sammanhang.

Det har varit svårt för oss att skaffa en uppfattning om organisationskulturerna i de olika fastighetsmäklarföretagen eftersom vår enkätundersökning är tunn och vi inte har ställt så många frågor på den punkten. Om vi hade valt att göra intervjuer istället för en enkätundersökning så hade det också bidragit till att ge oss en bättre bild av organisationskulturen. Men den bild vi fått av vår enkätundersökning är att fastighetsmäklarna är nöjda med den situation de är i. De är i alla fall nöjda med sin provision. När de fick välja på om löneformen skulle ändras eller om de skulle behöva kortare arbetsdagar eller längre semester för att sänka stressen så valde de kortare arbetsdagar eller längre semester.

Stressnivån på vissa respondentföretag är höga. Det var en hög andel av fastighetsmäklarna som kände sig stressade. Stressnivån i Stockholm var större än i Gävle och Tierp. I Tierp var det 10 % som var stressade, i Gävle 30 % och i Stockholm var det hela 57 %. Det tror vi beror på den kultur som finns i fastighetsmäklar branschen. Det är ett måste att jobba mycket för att lyckas på markanden och tjäna pengar. Att stressnivån är större i Stockholm beror nog på att det är större konkurrens mellan både företagen, mäklarna och objekten. De påstår att det inte är på grund av provisionen som löneform. Vi har funderat på vad anledningen skulle kunna var i stället. Vi kom fram till att det är på grund av att det finns mer jobb i storstäderna.

Vi såg också stora skillnader på stressnivån både mellan könen och i de olika åldersgrupperna. 27 % av männen ansåg sig vara stressade. Av kvinnorna var det 44 %. Vi tror att det kan bero på att kvinnorna överlag förmodligen gör mer hemma vad det gäller att sköta barn och hushållet. I den yngre åldersgruppen var det 70 % som var stressade och av det äldre var det 21 %. Vi tror att det kan bero på att de äldre förmodligen har arbetat som fastighetsmäklare en längre tid och har vanan inne. Som ung har man inte hittat sitt arbetssätt och har inte hunnit skaffa sig något rykte och arbetskrets.