Vägar till nuet: Historia för gymnasieskolan forntiden 1800.

Boken är skriven i kronologisk ordning och behandlar olika tidsepoker från forntiden fram till 1800-talet. Boken är indelad i sex kapitel som sedan är indelade i underkapitel. Kapitlen innehåller även korta essäer med olika teman som är skrivna av olika historiker.Varje kapitel inleder med en kort översikt av innehållet och avslutar med en sammanfattning.

Det kapitel som behandlar den svenska stormaktstiden är “1600-talet”. I kapitlet finns ett underkapitel och tre essädelar.

Underkapitlet “Norden under 1600-talet” behandlar Sveriges och Nordens historia under 1600-talet och början av 1700-talet. Fokus ligger på krigen, frederna, kungarna, handeln, ekonomin och politiken. Underkapitlet är indelat i två delar, en del som behandlar utrikespolitik och en del som behandlar inrikespolitik. Graninger, Tägil och Carlsson inleder underkapitlet med att skriva om de Nordiska ländernas ekonomi, “Både i Danmark-Norge och i Sverige blomstrade alltså ekonomin. Detta var en förutsättning för att länderna skulle kunna spela en storpolitisk roll”253_{. Graninger, Tägil & Carlsson skriver sedan om det trettioåriga kriget. De}

nämner att det var ett krig om religion och makt. Författarna skriver att Gustav II Adolf leder sina trupper fram till sin död vid Lützen och hur han legitimerar kriget.254 _{Författarna skriver}

följande om hur Gustav Adolf legitimerar kriget, “Bakom Gustav II Adolf och rådets beslut låg både religiösa och maktpolitiska skäl”255.

Författarna fortsätter att skriva om krig. De behandlar krigen mot Danmark, frederna vid Brömsebro och Roskilde samt vilka områden Sverige erövrar, “Mer än en tredjedel av Danmark hade erövrats och flera hundratusen danskar hade blivit svenska medborgare”256. Författarna nämner även krigen mot Polen och Ryssland. Avslutningsvis i delen om

253 _{Graninger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke (1985), Vägar till nuet: Historia för gymnasieskolan Forntiden - 1800, s. 157.} 254 _{Ibid. s. 157 f.}

255 _{Ibid. s. 158.}

utrikespolitik skriver Graninger, Tägil och Carlsson hur Sveriges stormaktsvälde faller samman under Karl XII regeringsperiod av ständiga krig.257

Danmark [...] bildade tillsammans med Sachsen-Polen och Ryssland en koalition mot Sverige. Koalitionen blev framgångsrik. [...] I de kommande frederna förlorar Sverige i stort sett alla sina besittningar på andra sidan Östersjön, med undantag av Finland. Den korta tiden som stormakt var till ända.258

Den andra delen av underkapitlet behandlar inrikespolitik och lyfter fram Sveriges ekonomi, “Sverige var ett bondesamhälle. Man betalade skatt eller arrende för den jord man brukade”259_.

Författarna lyfter även fram statsskick och samhällsstruktur, “[...] adeln, som innehade alla högre tjänster var i princip befriade från att betala skatt för sin jord, som kallas frälsejord”260. Graninger, Tägil och Carlsson skriver sedan om Sveriges inkomster under 1600- och 1700- talet. Inkomsterna var från export av koppar och järn samt tullar och skatter. Sedan skriver Graninger, Tägil & Carlsson om kampen mellan adeln och kungen. De skriver följande, “Maktkampen mellan kung och adeln fortsatte under 1600-talet. Precis som tidigare kom de ofrälse stånden att ibland utnyttjas som slagträn i denna kamp”261. Slutligen tar författarna upp att adelns makt växer sig starkare under 1600-talet första del, men att under Karl XI tid reduceras adelns makt genom reduktionen.262 Författarna skriver följande:

När Karl XI själv övertagit regeringsmakten [...] fick han klart för sig att den ekonomiska ställningen var ohållbar. Vid 1680 års riksdag spelade han ut de ofrälse mot adeln och lågadeln mot högadeln. På så sätt lyckades han driva igenom en stor reduktion.263

Den första essän som behandlar Sveriges stormaktstid är skriven av Lars Niléhn och heter “Gustav II Adolf i Tyskland”. Den behandlar Sveriges deltagande trettioåriga kriget och hur Sveriges armé var uppbyggd. Författaren avslutar med att beskriva hur soldater tjänstgjorde, hur soldater värvades och hur det påverkade Sverige.264

Den andra essän heter “Häxprocesser” och är skriven av Bengt Ankarloo. Den behandlar trolldom och häxprocesserna under 1600-talet i Europa och Sverige. Den förklarar kortfattat vad som hände i Sverige under häxprocesserna och vilka som blev anklagade.265

257 _{Ibid. s. 166.} 258 _{Ibid. s. 166.} 259 _{Ibid. s. 168.} 260 _{Ibid. s. 168.} 261 _{Ibid. s. 168.} 262 _{Ibid. s. 168 f.} 263 _{Ibid. s. 169.}

264 _{Niléhn, Lars (1985), “Gustav II Adolf i Tyskland” i Graninger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke Carlsson (red.) Vägar till nuet:}

Historia för gymnasieskolan Forntiden - 1800, s.158 ff.

265 _{Ankarloo, Bengt (1985), “Häxprocesser” i Graninger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke Carlsson (red.) Vägar till nuet: Historia för}

Den tredje essän heter “En svensk storman” och är skriven av Göran Rystad. Den behandlar den svenska adeln under 1600-talet med fokus på Magnus Gabriel De la Gardie. Rystad tar upp hur adelns makt växer sig stark under början av 1600-talet och blir försvagad i slutet av 1600-talet på grund av reduktionen. Rystad skriver även om De la Gardies liv, hur han blev en framstående adelsman och hur han förlorar stora delar av sin förmögenhet under reduktionen.266

Sammanfattningsvis tar Vägar till nuet: Historia för gymnasieskolan Forntiden - 1800 upp Sveriges samhällsstruktur, ekonomi, statsskick, krigen och frederna under 1600-talet och början av 1700-talet. Boken behandlar inte de svenska regenterna mer än att de nämns. Essä delarna innehåller fördjupningar om Gustav II Adolf, häxprocesserna och Magnus Gabriel De la Gardie. I boken ser jag bara att historien brukas genom en typ av historiebruk, det är vetenskapliga historiebruket. Författarna rekonstruerar stormaktstiden efter sina tolkningar vilket gör att det bruk som används blir det vetenskapliga historiebruket. Även i essäerna fram kommer det vetenskapliga historiebruket, då det är författarnas tolkning som framkommer i rekonstruktionen av de olika temana. Jag kan inte utläsa några tydliga spår av historiemedvetande i texten.