5. DEL III. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER
5.6 Vägen till ett välfungerande medborgardeltagande?
För att medborgardeltagandet skall vara lyckat krävs att dialogen genomförs på ett sådant sätt att de deltagande medborgarna får god information innan under och efter som kommuniceras på ett sätt som är lättillgängligt och vid behov riktad. Det krävs även att förutsättningarna för deltagandet redovisas tidigt i processen och god uppföljning sker med resultatet av dialogen samt hur dessa resultat tas omhand. Dessutom behöver vidare information sedan kommuniceras kontinuerligt till de som deltagit samt andra i kommunen. Om dessa steg genomförs så finns det en möjlighet att en välfungerande dialog kan komma till stånd. Hur dessa moment fungerar och utformas är dock föränderligt; det beror på situationen, var dialogen sker och under vilka förutsättningar samt vilka resultat som förväntas av den. Min slutsats är alltså att huruvida ett välfungerande medborgardeltagande eller en medborgardialog uppstår beror på många föränderliga faktorer. I grunden handlar det dock om att, på inom kommunen överenskomna villkor, utforma en process för medborgardeltagande som är flexibel nog att kunna anpassas efter olika typer av dialogsatsningar och den snabba föränderlighet som finns i samhället idag.
Vinster av en välfungerande medborgardialog kan vara att även de deltagare som inte är helt överens om de slutgiltiga resultaten ändå kan acceptera rättvisan i beslutet. Detta kan i sin tur leda till färre överklaganden längre fram i planprocessen men även till ett högre deltagande i framtida dialoger då alla ser ärligheten med deltagandet och därmed ser en vinst i att delta. På detta sätt kan en positiv spiral utvecklas där medborgarna och tjänstemännen tillsammans förbättrar deltagandet och dialogerna. Det är viktigt att kunna följa upp och visa på snabba resultat men det är lika viktigt att se det långsiktiga och följa upp med kontinuerlig återkoppling även efter genomförandet av dialogen. Deltagande som är utformat på rätt sätt innebär en givande upplevelse för alla som medverkar där kunskapsdelning sker mellan alla parter. Ett välfungerande deltagande handlar om att skapa förutsättningar för en dialog utan ojämna maktförhållanden och eliters monologer.
Vägen till ett välfungerande medborgardeltagande är alltså flerdelad men med en samlad vilja och en god kunskapsgrund hos både tjänstemän och förtroendevalda så är det troligt att i slutet av denna väg finna ett tillfredsställande resultat. Förhoppningsvis kan de punkter som jag anser viktiga på vägen mot gott medborgardeltagande vara till hjälp vid framtida deltagande och dialogarbete. Slutligen vill jag hålla med Forester (2006) om att medborgardeltagande i planeringsprocessen är något som är …easy to preach but difficult to practice. Trots svårigheter är det ett arbete som är viktigt att genomföra då det, när det fungerar väl, innebär ett samarbete som gynnar hela samhället.
53
REFERENSLISTA
Litteratur
Agenda 21 (1992). United Nations Conference on Environment and Development.
Ahrens & Falk (2009). Demokrati i arkitektur: Exempel från ett arbete i Tanzania. Ingår i:
PLAN Tidskrift för Samhällsplanering Nr. 5-6, 2009. s.40-43.
Amnå, Erik (2003). Deltagardemokratin – Önskvärd, nödvändig – men möjlig?. Ingår i:
Demokratins Mekanismer. Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Malmö: Liber.
Arnstein, Sherry R. (1969). A Ladder Of Citizen Participation. Journal of the American Institute of Planners, 35 (4), s.216-224.
Befring, Edvard (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Boverket (1998). Vem bestämmer om medborgarinflytande och kommunal planering:
Erfarenheter från Sydlänsprojektet. 1. uppl. Karlskrona: Stadsmiljöavdelningen.
Boverket (2010). Boendeinflytande i praktiken. 1. uppl., Boverket maj 2010.
Brabham, Daren C. (2009). Crowdsourcing the public participation process for planning projects. Planning Theory, 8 (3), s.242-262.
Burby, Raymond J. (2003). Making Plans that Matter: Citizen Involvement and Government Action. Journal of the American Planning Association, 69 (1), s.33-49.
Campbell, Heather & Marshall, Robert (2000). Public Involvement and Planning: Looking beyond the One to the Many. International Planning Studies, 5 (3), s.321-344.
Cars, Göran (2001). Charette: tre åkturer med ”den lilla kärran”. Stockholm: KTH.
Cars, Göran & Hedström, Reigun Thune (2006). Nya villkor för den kommunala planeringen.
Ingår i: Planering med nya förutsättningar, ny lagstiftning, nya värderingar. Blücher, Gösta & Graninger, Göran (red.), Vadstena: Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande.
Cele, Sofia & van der Burgt, Danielle (2013). Participation, consultation, confusion:
professionals’ understandings of children’s participation in physical planning. Children’s Geographies, s.1-16.
Crosby, Ned, Keller, Janet M. & Schaefer, Paul (1986). Citizens Panels: A New Approach to Citizen Participation. Public Administration Review, 46 (2), s.170-178.
Cunningham, James V. (1972). Citizen Participation in Public Affairs. Public Administration Review, 32, s.589-602.
Davidoff, Paul (1965). Advocacy and pluralism in planning. Journal of the American Institute of Planners, 31 (4), s.331-338.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik.
Evans-Cowley, Jennifer & Hollander, Justin (2010). The New Generation of Public Participation: Internet-based Participation Tools. Planning Practice & Research, 25 (3), 397-408.
Forester, John (2006). Making Participation Work When Interests Conflict: Moving from Facilitating Dialogue and Moderating Debate to Mediating Negotiations. Journal of the American Planning Association, 72 (4), s.447-456.
54
Forsberg, Gunnel (red.) (2005). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 1. uppl.
Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House.
Friedmann, John (1987). Planning in the public domain: from knowledge to action. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
Friedmann, John (2010). Crossing borders: do planning ideas travel?. Ingår i: Crossing Borders: International exchange and planning practices. Healey, Patsy & Upton, Robert (red.), New York, Routledge.
Healey, Patsy (1998). Building institutional capacity through collaborative approaches to urban planning. Environment and Planning A, 30, s.1531-1546.
Healey, Patsy (2007). Urban complexity and spatial strategies: towards a relational planning for our times. London: Routledge.
Healey, Patsy (2010). Introduction: the transnational flow of knowledge and expertise in the planning field. Ingår i: Crossing Borders: International exchange and planning practices.
Healey, Patsy & Upton, Robert (red.), New York, Routledge.
Hibbard, Michael & Lurie, Susan (2000). Saving Land but Losing Ground: Challenges to Community Planning in the Era of Participation. Journal of Planning Education and Research, 20, s.187-195.
Innes, Judith E. & Booher, David E. (2004). Reframing Public Participation: Strategies for the 21st Century. Planning Theory & Practice, 5 (4), s.419-436.
Jarl, Maria (2003). Deltagardemokraterna och den representativa demokratin. Ingår i:
Demokratins Mekanismer. Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Malmö, Liber.
Levine, Aaron (1960). Citizen Participation. Journal of the American Institute of Planners, 26 (3), s.195-200.
Mendelow, Aubrey (1991). ‘Stakeholder Mapping’, Proceedings of the 2nd International Conference on Information Systems, Cambridge, MA (Cited in Scholes,1998).
Montin, Stig (1998). SOU 1998:155. Lokala demokratiexperiment: exempel och analyser.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Mineur, Eva (2007). Towards Sustainable Development: Indicators as a tool of local governance. (Doctoral dissertation). Umeå: Statsvetenskap.
Nyström, Jan & Tonell, Lennart (2012). Planeringens grunder: en översikt. 3., [utök. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Plan- och bygglagen (2010). Stockholm. SFS 2010:900.
Quetzal Tritter, Jonathan & McCallum Alison (2006). The snakes and ladders of user involvement: Moving beyond Arnstein. Health Policy, 76 (2), s.156-168.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Schönwandt, Walter L. (2008). Planning in crisis?: theoretical orientations for architecture and planning. Aldershot: Ashgate.
SKL (2008). Lyssna och lyssna igen: medborgardialoger i fem kommuner. Stockholm: åtta.45 SKL (2009). 11 tankar om medborgardialog i styrning. Solna: Alfa Print.
SKL (2011). Medborgarbudget i Sverige, Europa och Världen. En skrift från Projekt Medborgardialog.
55
SKL (april 2012). Medborgardialog i praktiken. Faktabladet projektet medborgardialog, Sveriges Kommuner och Landsting, April 2012.
SKL (december 2012). Medborgardialog i planärenden. Faktablad projektet medborgardialog, Sveriges Kommuner och Landsting, December 2012.
SKL (2013). Medborgardialog som del i styrprocessen. Edita.
Smideman, Bengt (1997). Planera med samverkan: Utveckling och utvärdering av Planeringsboksmetoden vid detaljplanering med exploateringssamverkan. Stockholm:
Tekniska högskolan.
SOU 1999:113. Medborgarnas erfarenheter. Stockholm: Fakta info direkt.
Williams, Sydney H. (1976). Citizen Participation in City and Regional Planning: An Effective American Methodology. The Town Planning Review, 47 (4), s.349-358.
Wänström (2009). Samrådsmöten: demokrati eller kunskapsutbyte i järnvägsplanering?. Ingår i: PLAN Tidskrift för Samhällsplanering Nr. 5-6, 2009. s.20-24.
Intervjuer
Barnekow, Carl-Henrik, 2013-11-14, planarkitekt vid Skellefteå kommun.
Britt-Marie Hedlund 2013-09-30, administratör för Sveriges Kommuner och Landstings projekt Medborgardialog.
Carlander, Christoffer, 2013-10-30, utredare vid Stockholms stad.
Palmgren, Filippa, 2013-11-28, utredare vid Sundbyberg kommun.
Strömbäck, Birgitta, 2013-10-09, planarkitekt vid Nacka kommun.
Internet
Boendedialogen, 2013
http://www.boendedialogen.se/ [Hämtad den 2013-12-05].
Boverket, 2013, A
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocessen/ [Hämtad den 2013-12-15].
Boverket, 2013, B
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Lagens-innehall-utveckling/ [Hämtad den 2013-12-12].
Eskilstuna, 2013
http://www.eskilstuna.se/sv/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering-och-byggande/Projekt/Spaden/ [Hämtad den 2013-10-27].
Nacka, 2013, A
http://www.nacka.se/web/bo_bygga/nackabyggerstad/Nyheter/Sidor/visionsverkstadenin vigd.aspx [Hämtad den2013-12-05].
Nacka, 2013, B
http://www.nacka.se/web/bo_bygga/projekt/sickla_karta/henriksdal/Sidor/tycktillomhenri ksdal.aspx [Hämtad den2013-12-22].
NE, 2013, A
http://www.ne.se/lang/almstriden [Hämtad den 2013-12-15].
56 NE, 2013, B
http://www.ne.se/lang/sveriges-kommuner-och-landsting?i_h_word=SKL [Hämtad den 2013-12-17].
SCB, 2013, A
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern:ME0002KnD04 [Hämtad den 2013-12-08].
SCB, 2013, B
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Allmanna-val/Allmanna-val-valdeltagandeundersokningen-/12304/2010A01X/ [Hämtad den 2013-12-15].
Skellefteå, 2013
http://portal.skelleftea.se/pages/news.aspx?id=48 [Hämtad den 2013-12-05].
SKL, 2013, A
http://www.skl.se/om_skl [Hämtad den2013-12-17].
Stockholm, 2013
http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/farsta/Samverkan-Tyngdpunkt-Farsta/Farstahelgen-maj-2013/ [Hämtad den 2013-12-05].
Sundbyberg, 2013
http://www.sundbyberg.se/om-sundbyberg/sa-arbetar-vi-med.../utveckling-hallonbergen-or-park-lek.html [Hämtad den 2013-12-05].
United Nations Sustainable Development Knowledge Platform, 2013 http://sustainabledevelopment.un.org/index.php?page=view&type=400&nr=23&menu=3 5 [Hämtad den 2013-12-13].