Väggkonstruktion 6 kommer från ett projekt i Norra Djurgårdsstaden och här uppför entreprenören ett flerbostadshus indelat i tre huskroppar. Projektet kommer att bestå av 129 stycken lägenheter. Vi träffade och intervjuade projektets platschef.
Väggtyp 6 Prefab BTG element
Väggtjocklek 375 mm
Tjocklek Enhet Material λ Enhet
20 mm Tjockputs 1 W/m⁰C
50 mm Stenull 0,036 W/m⁰C
150 mm Cellplast 0,0,037 W/m⁰C
155 mm Betong 1,7 W/m⁰C
Beräknat U-värde 0,175 W/m2⁰C
Tabell 5.6 Materialdata av väggtyp 6
5.6.1 Montering
De prefabricerade betongelementen levereras numrerade i bestämd montageordning till byggarbetsplatsen. Genom att följa en montageritning är det lätt att veta vart respektive väggelement ska placeras. I bjälklaget sitter uppstickande bult och innan betongelementet lyfts på plats, läggs distanser och en cirka 20 mm hög betongremsa ut. I betongelementet finns ursparingar med färdiga metallås till förankring av bulten. Under själva monteringen stabiliseras betongelement av vajrar från kranen, genom att passa in ursparingarna med bultarna hamnar betongelementet på rätt plats. Väggen lodas sen med vattenpass och spänns fast med väggstöd. Betongelementens vikt påverkar arbetsmiljön på grund av tunga moment vid inpassning av väggelementen.
Figur 5.5 Uppbyggnad av väggtyp 6 Horisontalt snitt
28 5.6.2 Regnskydd
20mm tjockputs
I den här väggkonstruktionen används 20 mm tjockputs och ska skydda konstruktionen mot yttre klimatpåverka så som slagregn, temperaturskillnader, vind och snö. Tjockputs består av ballast, bindemedel, tillsatser och vatten. Putsen appliceras i två skikt och strukturen är diffusionsöppen och medför att putsen kan både uppta och avge fukt, men kan stå emot direkt nederbörd. Tjockputsen appliceras med hjälp av armeringsnät eller glasfiberväv på en putsbärare av 50mm stenull.
Putsbärare av stenull ha egenskaper som gör möjligheten för inträngande fukt kan torka ut efter nederbörd.
5.6.3Vindskydd
150mm cellplast och 155mm betong
Vindskyddet i konstruktionen består av en kombination från den utanpåliggande cellplasten och betongelementet. Cellplasten har en tät struktur och tillsammans med betongelementen, som är tillverkade med lågt vct-tal, skapar denna kombination ett tätt vindskydd för byggnaden.
5.6.4 Värmeisolering
50+150mm Stenull och cellplast
Eftersom materialet betong har en låg värmeisolerande förmåga, kompletteras betongstommen med utanpåliggande värmeisolering. Genom att montera isolering på utsidan av konstruktionen undviks köldbryggor som annars kan uppstå vid bjälklagsanslutningar. I denna konstruktion används en kombination av både cellplast och stenull. Mellan de två olika isoleringsmaterialen skapas ett kapillärbrytande skikt. Det gör att fukten som tagit sig in igenom putsen har möjlighet att torka ut fortare än om bara cellplast hade använts. Det är på grund av stenullens egenskap att vara diffusionsöppen. Stenull tillverkas av smält diabas som genom roterande spinnhjul bildar långa fibrer som formas till isolerskivor. En av materialet viktigaste egenskaper är att stenullen har en hög smälttemperatur som ger bra skydd för brand. Cellplasten däremot är mycket brandfarlig då materialet smälter, men i samverkan med utanpåliggande stenull minskars både brandrisken och brandspridningen. Cellplastisoleringen tillverkas av polystyren och innehåller slutna luftfyllda celler som ger isoleringsmaterialets goda egenskaper
5.6.5 Ångtäthet
Betong har egenskaper som gör att materialet har ett högt ånggenomgångsmotstånd vilket skapar god ångtäthet.
29
6 Analys av väggkonstruktioner 6.1 Metoder
Analysen är indelad i tre delar;
1. Sammanställning av väggkonstruktioner 2. Jämförelse mellan väggtjocklek och U-värden
3. Bedömning av vilka risker som väggkonstruktionerna utsätts för eller hur bra respektive material klarar sin tänkta funktion.
Analysens första del visar en sammanställning över väggtyperna. Vi har valt att analysera våra väggtyper i kategorierna ”lätta” respektive ”tunga” konstruktioner.
1. Lätta konstruktioner är utfackningsväggar med trä eller stålregelstomme. Konstruktionen är en mycket välbeprövad byggmetod och en mycket prisvärd byggteknik för att skapa yteffektiva ytterväggar.
2. Tunga konstruktioner är sandwichelement, skalvägg med platsgjuten betong eller prefabricerade betongelement.
Konstruktionerna är mycket robusta väggtyper med hög beständighet som i stort sätt ger en underhållsfri ytterväggskonstruktion.
Analysens andra del redovisar en jämförelse mellan väggkonstruktionernas tjocklekar och väggtypens U-värde. Vi kommer även i denna del att dela upp väggtyperna i lätta respektive tunga konstruktioner, då vi anser att det är för stora skillnader mellan kategorierna för att göra en rättvis bedömning gällande jämförelse av konstruktionernas tjocklekar och U-värden.
Analysens tredje del är en kvalitativ bedömning av vilka risker som ytterväggens funktioner kan utsättas för eller hur bra respektive material klarar sin tänkta funktion.
30
Ytskikt/Regnskydd (mm) 10 Puts 20 puts 20 Puts
Ångtäthet PE- folie PE- folie PE- folie
Värmeisolering (mm) 80 Minull 80 Minull 50 Minull
195 Minull 145 Lösull 170 Minull
45 Minull 45 Minull
Total isoleringstjocklek (mm) 275 270 265
Vindskydd (mm) 13 Glasroc H Storm 9 Glasroc H Storm 9 Glasroc H Storm Centrumavstånd Reglar (mm) 600 (stomme) 600 (stomme) 450 (Stomme)
450
(installationsskikt)
450 (Installationsskikt)
Regelstomme Träreglar Träreglar Stålreglar
Köldbryggor
Installationsskikt Nej Ja Ja
Risk för punktering av PE-folien Risk Risk
Tabell 6.2.1 Lätta konstruktioner,
31 6.2.2 Sammanställning tunga konstruktioner
Väggtyp 4 Väggtyp 5 Väggtyp 6
Väggtjocklek (mm) 421 360 375
U-värde (W/m2C) 0,12 0,15 0,175
Prefabriceringsgrad (Låg,
Medel, Hög) Hög Låg Medel
Prisbild Hög Hög Hög
Ytskikt/Regnskydd (mm) 60 Betong 10 Puts 20 Puts
Ångtäthet Betong Betong Betong
Värmeisolering (mm) 300 Cellplast 150 PIR- isolering 50 Stenull
150 Cellplast
Total isoleringstjocklek (mm) 300 150 200
Köldbryggor
Mellan elementen och
vid anslutningar till fönster
Undviks pga.
heltäckande isolering
Undviks pga.
heltäckande isolering
Tabell 6.2.2 Tunga konstruktioner
32
6.3 Jämförelse av ytterväggskonstruktionernas tjocklek och U-värde.
Syftet med denna jämförelse är att vi vill urskilja en väggtyp med lågt U-värde som samtidigt är yteffektiv och robust. Väggtyperna bedöms utifrån 1-3, där 1 innebär bredast väggkonstruktion och högst U-värde, respektive 3 poäng som motsvarar en tunnare väggkonstruktion och ett lågt U-värde.
Lätta konstruktioner
Tabell 6.3 Lätta konstruktioner, jämförelse mellan väggtjocklek och väggtypens U-värde
Enligt tabellen 6.3 har väggtyp 1 fått högsta sammanlagda bedömning som visar att väggkonstruktionen har en lämplig kombination av en tunn väggkonstruktion med lågt U-värde.
Tunga konstruktioner
Tabell 6.3.1 Tunga konstruktioner, jämförelse mellan väggtjocklek och väggtypens U-värde
Tabell 6.3.1 visar att väggtyp 5 har det bästa sambandet mellan en tunn väggkonstruktion och ett lågt U-värde.
33
6.4 Riskbedömning av väggkonstruktionerna
Utifrån våra utförda studiebesök med tillhörande intervjuer samt vår valda referensram kommer vi i denna del att presentera en riskbedömning av de undersökta ytterväggskonstruktionernas ingående funktionsdelar.
Varje ytterväggskonstruktion kommer att bedömas utifrån betyg, där 1 är lägst (stor risk för problem) och 3 är högst (liten risk för problem och väggskiktet/materialet har goda förutsättningar för sin funktion). Vid varje bedömning för respektive väggtyps funktion framgår en motivering till det valda betyget.
De funktioner som kommer att bedömas är följande:
Regnskydd, vindskydd, värmeisolering, ångtäthet och övrigt.
34
Väggtyp 1 Bedömning Motivering
Regnskydd 2 Stora krav ställs på tätheten i fasadskiktet, en liten otäthet eller spricka i putsen kan på grund av vindtrycket pressa in vatten i konstruktionen. Tjockleken på putsen påverkar hur mycket vatten som kan bindas i materialet innan det kommer i kontakt med bakomliggande delar i konstruktionen. Ett tjockare lager av puts är
fördelaktigare att använda i en väggkonstruktion som innehåller organiskt material.
Vindskydd 3 Vindskivan är fuktbeständig, men det är viktigt att skarvar mellan vindskivorna blir täta för att inte riskera luftrörelser i isoleringen och att inträngande fukt inte ska komma i kontakt med organiskt material.
Ångtäthet 1 Denna konstruktion har inte något installationsskikt, vilket ställer stora krav på noggrannheten i utförandet med monteringen av plastfolien. Där elinstallationer korsar plastfolien finns risk för luftläckage, vilket kan leda till fuktproblem i konstruktionen. Då plastfolien endast skyddas av en 13 mm, gipsskiva från insidan, finns risk för punktering av plastfolien i framtiden, vid exempelvis montering av hylla på väggen och fuktig inomhusluft kan läcka ut och kondenseras mot kallare ytor.
Värmeisolering
Köldbryggor
2 Genom att använda två isoleringsskikt, kommer den stående träregeln bilda en köldbrygga i väggen. De bärande stålpelarna ger även uppkomst till köldbryggor.
Övrigt 1 Trä är ett organiskt material och under produktionen finns det risk att materialet absorberar fukt. Det är därför viktigt att kontrollera att trä med för hög fukthalt inte byggs in, utan får möjlighet att torka ut innan
konstruktionen blir för tät.
Summa 9
Tabell 6.4 Bedömning väggtyp 1
35
Väggtyp 2 Bedömning Motivering
Regnskydd 3 Tjockleken på putsen gör att den har god förmåga att magasinera och transportera fukt.
Vindskydd 3 Vindskivan är fuktbeständig, med det är viktigt att skarvar mellan vindskivorna blir täta för att inte riskera luftrörelser i isoleringen och att inträngande fukt inte ska komma i kontakt med organiskt material.
Ångtäthet 1 På grund av valet med lösullisolering mellan reglarna i stommen, måste plastfolien skäras upp i varje regelfack när lösullen sprutas in. Detta leder till många onödiga punkteringar i tätskiktet, vilket hade undvikts om en annan metod hade valts. Ett noggrant efterarbete måste utföras för att väggkonstruktionen skall bli ångtät.
Värmeisolering
Köldbryggor 2 Tre skilda lager med värmeisolering undviker genomgående köldbryggor. Lösull har sämre värmekonduktivitet än traditionell isoleringsmatta.
Ofrånkomliga köldbryggor vid bärande stålpelare.
Övrigt 1 Utfackningselementen levereras väderskyddade
och skyddsplasten måste sitta kvar på utsidan av stommen tills putsskivan monteras, annars är risken stor att fuktkänsliga material påverkas av nederbörd. På studiebesöken uppmärksammade vi att det slarvades med både oskyddad upplagsplats och att skyddsplasten var bristfällig på en del partier av ytterväggarna.
Summa 10
Tabell 6.4.1 Bedömning väggtyp 2
36
Väggtyp 3 Bedömning Motivering
Regnskydd 3 Tjockleken på putsen gör att den har god förmåga att magasinera och transportera fukt.
Vindskydd 3 Vindskivan är fuktbeständig, men det är viktigt att skarvar mellan vindskivorna blir täta för att inte riskera luftrörelser i isoleringen och att inträngande fukt inte kommer i kontakt med organiskt material.
Ångtäthet 2 Plastfolien placeras en bit in i konstruktionen och elektriska installationer kan dras i ett eget skikt utan att skada plastfolien. Svårt att få till tätheten i skarvar och anslutningar med detaljer. Utsatta lägen där det kan vara svårt att uppnå täthet vid användandet av en plastfolie är exempelvis vid anslutningar mellan yttervägg och fönsterkarm. En annan orsak kan vara att bygghandlingarna inte visar alla detaljer, vilket ofta leder till att uppgiften
”löses på plats” och att det då blir ett dåligt utfört arbete.
Värmeisolering
Köldbryggor 3 Värmeisoleringen delas upp i tre skikt, vilket är bra för att undvika genomgående köldbryggor från stålreglar, men oundvikliga köldbryggor uppstår vid bärande stålpelare.
Övrigt 3 Eftersom väggen är uppbyggd med slitsade
stålreglar är den inte lika känslig för fuktproblem som en konstruktion med träreglar.
Summa 14
Tabell 6.4.2 Bedömning väggtyp 3
37 Väggtyp 4 Bedömning Motivering
Regnskydd 3 Betong har god förmåga att både uppta och avge fukt, vilket gör det lämpligt att använda som yttersta skikt.
Vindskydd 3 Betongelementen i sig är helt lufttäta och risker för luftläckage undviks genom att elementen undergjuts och skarvar mellan elementen tätas med bruk och fogskum.
Ångtäthet 2 Det är viktigt att se till att bruket fyller ut hålrummen i skarvarna mellan elementen och att undergjutning blir noggrant utförd. Betongskivorna i sig har högt
ånggenomgångsmotstånd.
Värmeisolering
Köldbryggor 2 Tjockt skikt av cellplast.
Cellplasten saknar kapillärsugande egenskaper, inträngande vatten kan förflytta sig via skarvar och ta sig vidare till anslutningar mellan betongen och fönsterdetaljer.
Övrigt 2 Konstruktionen är fuktsäker då inga organiska material används. De prefabricerade betongskivorna innehar hög fukthalt. I den yttre betongskivan kommer fukten att torka ut vid gynnsamma förhållanden, men snabbt fuktas upp igen vid påverkan av regn.
Summa 12
Tabell 6.4.3 Bedömning väggtyp 4
38 Väggtyp 5 Bedömning Motivering
Regnskydd 3 Putsen har förmåga att binda en viss mängd vatten, som sedan kan torka ut vid gynnsamma förhållanden.
Vindskydd 3 Väggarna platsgjuts tillsammans med bjälklaget, vilket leder till en mycket god lufttäthet, då stommen inte kommer ha några skarvar. Anslutningar mellan fönster- och dörrkarmar tätas med expanderade drevband.
Ångtäthet 3 Betongen har ett högt ångengångsmotstånd. Genom att stommen och bjälklaget gjuts samman med
självkompakterande betong, uppnås en ångtät konstruktion.
Värmeisolering
Köldbryggor 3 PIR-isolering är ett effektivt isoleringsmaterial med lågt λ-värde, vilket gör att den utanpåliggande isoleringstjockleken kan minskas utan att värmeegenskaperna i
väggkonstruktionen försämras. Genom att bygga tunnare väggar fås en större bostadsyta.
Övrigt 2 Konstruktionen är i stort sätt fuktsäker. De cementbundna träfiberskivorna innehåller aluminiumsulfat vilket gör att mögelpåväxt förhindras. Genom att betongen platsgjuts kommer det ta lång tid innan betongen trokar ut. Eftersom värmeisoleringen inte absorberar någon fukt kommer fukten att torka inåt i konstruktionen, därför bör inte fuktkänsliga material placeras på insidan av väggen.
Summa 14
Tabell 6.4.4 Bedömning väggtyp 5
39 Väggtyp 6 Bedömning Motivering
Regnskydd 3 Putsen har förmåga att binda en vissmängd fukt som kan torka ut vid gynnsamma förhållanden.
Vindskydd 3 Betongelementen i sig är helt lufttäta och risker för luftläckage undviks genom att elementen undergjuts och genom att skarvar mellan elementen tätas med bruk och fogskum.
Cellplasten är diffusionstät och monteras i förband utanpå betongstommen, vilket ger bra vindskydd över skarvar.
Ångtäthet 2 Betongen har ett högt ångengångsmotstånd, men tätheten kan vara svår att uppnå i skarvar mellan elementen, för att det kan vara svårt att se till att bruket fyller ut alla hålrum.
Värmeisolering 3 Två lager, bestående av stenull och cellplast. Stenullen har även möjlighet att binda en del fukt som kommer in genom fasaden och tillsammans med den diffusionsöppna putsen kan fukten torka ut vid gynnsamma förhållanden.
Övrigt 2 Konstruktionen är fuktsäker då inga organiska material används, men eftersom cellplasten inte absorberar någon fukt kommer betongen att torka ut inåt i konstruktionen. De prefabricerade betongelementen innehar hög fukthalt.
40
6.6 Resultat
6.6.1 Lätta konstruktioner
Vår analys visar att väggtyp 1 har en lämplig kombination av en tunn väggkonstruktion med lågt U-värde, men risker med fuktproblem gör att vi inte anser den som ett bra val. Den väggtyp som vi rekommenderar att använda är väggtyp 3, vilken är den konstruktion, som i vår analys klarar funktionskraven bäst.
6.6.2 Tunga konstruktioner
Uppbyggnaden av väggtyp 4 gör att den får ett lågt U-värde, men tjockleken påverkar och försäljnings- och uthyrningsbar yta minskar. Den väggtyp som vi rekommenderar att använda är väggtyp 5, vilken är den konstruktion, som i vår analys klarar funktionskraven bäst.
41
7 Slutsatser
Genom detta examensarbete har vi kartlagt några av de ytterväggskonstruktioner som används i dagens energieffektiva flerbostadshus. Då utvecklingen inom området sker kontinuerligt har det uteslutande varit mycket viktigt för oss att göra studiebesök och intervjuer på byggarbetsplatser. Ett hinder med denna metod var att arbetet med att få kontakt med byggentreprenörer och genomföra studiebesök varit mycket tidskrävande.
Utifrån vår kartläggning av byggfysikaliska parametrar och ytterväggkonstruktioners olika funktioner har vi kunnat identifiera en väggtyp i vardera kategorin, lätt konstruktion respektive tung konstruktion som utmärker sig som att vara bäst lämpade för byggnad av flerbostadshus. De väggtyper som vi anser är väggtyp 3 som är en utfackningsvägg bestående av stålreglar och väggtyp 5 som är en konstruktion av platsgjuten betong. Genom vår analys där vi har jämfört sex olika ytterväggskonstruktioner ur byggfysikaliska aspekter och risker, har vi försökt att påvisa vilka detaljer och metodval som är viktiga för att skapa en beständig ytterväggskonstruktion.
I samband med våra studiebesök har vi fått förståelse om att alla projekt är unika och att ytterväggskonstruktionerna sätts till projektets förutsättningar. Byggnadsprojekt som kommer att ägas och förvaltas av extern beställaren använder sig till stor del uteslutande av en tung stomme.
Intresset finns då från externa beställarens sida att uppföra en byggnad som är både ekonomisk hållbar och underhållsfri ytterväggskonstruktionen lång tid framöver. Medan om projektet byggs i egen regi, vill entreprenören ha en lätt konstruktion i form av en utfackningsvägg som både är ekonomisk konkurrenskraftig och yteffektiv ytterväggskonstruktion.
42
8 Rekommendationer
För att kunna göra ytterligare jämförelser mellan de olika ytterväggskonstruktionerna bör djupare undersökningar göras. Genom att tidigt bestämma vilken eller vilka parametrar som ska analyseras, är det lättare att samla in liknande jämförbar ritningsinformation från olika byggentreprenörer och byggprojekt.
Det fortsatta arbetet bör vara inriktat på att undersöka om det är möjligt att få tag i specifika detaljritningar från byggentreprenörer som visar hur anslutningar mellan olika detaljer löses och ritningar där det går att undersöka påverkan av köldbryggor.
Det vore även intressant att undersöka hur detaljritningar kan utvecklas för att i framtiden, underlätta svårigheter i produktionen och för att motverka att en del moment ”löses på plats” på grund av avsaknaden av ritningar över vissa detaljanslutningar.
43
9 Referenser 9.1 Hemsidor
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU. Stockholm 2012
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:153:0013:0035:SV:PDF [2] BBR19. Stockholm 2012
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler-BBR-19/
[3] Ramböll. Stockholm 2012
http://www.ramboll.se/about%20us [6] BBR19 Kap6. Stockholm 2012
http://www.boverket.se/Global/Bygga_o_forvalta/Dokument/Bygg-och-konstruktionsregler/BBR_19/Avsnitt/6-Hygien-halsa-och-miljo.pdf [10] Isover Stockholm 2012
http://www.isover.se/konstruktioner/bbr/fukt
[13] Panelbyggaren Sverige AB Stockholm 2012 http://www.panelbyggen.se/paneler/purpir__36 [14] ThermiSol Stockholm 2012
http://www.thermisol.se/produkter/isolering/pir-isolering
9.2 Litteratur
[4] Bengt-Åke Petersson ”Tillämpad Byggnadsfysik” 2004, [5] Föreläsning KTH 2010,
[7] Kenneth Sandin ”Praktisk Byggnadsfysik” 2009,
[8] Bengt Elmarsson, Lars-Erik Nevander ”Fukthandboken Praktik och teori” 2006, [9] Carl-Erik Hagentoft ”Vandrande fukt Strålande värme. Så fungerar hus” 2002 [12] Gyproc Handbok ”System för lättbyggnadsteknik”
44
9.3 Intervjuer
Bo Pettersson Projektör Skanska 2012
Johan Rydergård Arbetsledare NCC 2012
Tomas Henriksson Platschef JM 2012
Göran Jansson Platschef Peab 2012
Emil Ståhl Arbetsledare BTH 2012
Jakob Lundgren Arbetsledare Midroc 2012
Annelie Fjäder Projektledare HSB Bostad 2012
Mats Johansson Platschef MVB 2012
John Dahlquist Arbetsledare Veidekke 2012
Carl Åkerhielm Konstruktör Ramböll 2012
Sune Hägglund Expert Sunda Hus Rådgivning 2012
45
10 Förkortningar och definitioner
Ånghalt: Beteckning v, enhet [kg/m3]
Anger hur många kilogram vattenånga det finns per m3 luft Relativ fuktighet: Den relativa luftfuktigheten definieras som kvoten mellan ånghalt
och mättnadsånghalt.
Fukthalt: Beteckning w, enhet [kg/m3]
Ett mått på hur många kilogram vatten det finns per m3 av materialet.
Fuktkvot: Beteckning u, enhet [% eller kg/kg]
Är förhållandet mellan fuktinnehållet i kilogram och mängden torrt material i kilogram.
Värmegenomgångskoefficient: Beteckning U, enhet [W/m2⁰C]
Definieras som den värmemängd som per tidsenhet passerar genom en ytenhet av konstruktionen då skillnaden i lufttemperatur på båda sidor av konstruktionen är en grad.
Specifik värmekapacitet: Beteckning c, enhet [Ws/kgK]
Anger den mängd i Ws eller J som åtgår för att höja temperaturen en grad K i en kubikmeter av materialet.
Värmekonduktivitet: Beteckning λ, enhet [W/mK]. Den värmemängd per sekund som passerar igenom en kvadratmeters yta av ett material med tjockleken en meter då temperaturdifferensen över materialet är en grad K.
Värmemotstånd: Beteckning: Ri enhet [m2K/W]
Beskriver materialets värmeisoleringsförmåga och är beroende av både materialets tjocklek och dess λ-värde.
Värmeövergångsmotstånd: Beteckning: Rsi och Rse enhet [m2K/W]
Tillkommer vid beräkning av värmemotstånd genom
byggnadskonstruktioner på grund av konvektivt värmeutbyte och strålningsutbyte med omgivningen.
Rimliga medelvärden för praktiska beräkningar av övergångsmotstånd:
Rsi = 0,13 m2K/W för konstruktioners innerytor Rse = 0,04 m2K/W för konstruktioners ytterytor
46
Klimatzon I Norrbo ens, ästerbo ens och ämtlands län.
Klimatzon II ästernorrlands, Gävleborgs, alarnas och ärmlands län.
Klimatzon III ästra Götalands, önköpings, Kronobergs, Kalmar, stergötlands, Södermanlands, rebro, ästmanlands, Stockholms, ppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Normalår: edelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre dsperiod (t.e . 0 år).
Nollenergihus: En byggnad som under året levererar lika mycket energi som den köper in. I praktiken blir byggnaden självförsörjande över året Lågenergihus: Samlings begrepp för byggnader som använder mindre energi än vad
gällande byggnorm kräver.
Tunnputs och tjockputs: Puts består av bindemedel, tillsatser, sand och vatten.
Tunnputs 2-8 mm, tjockputs >8mm
47
48
Regel-Regel Minull-Regel Regel-Minull Minull-Minull
1 Rse = 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 m2 ⁰C/W
49
Regel-Regel Minull-Regel Regel-Minull Minull-Minull
1 Rse = 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 m2 ⁰C/W
UU = 0,0014x0,496+0,137x0,149+0,0086x0,339+0,8514x0,131= 0,136 W/m2 ⁰C
U-värde väggtyp 3 0,171 W/m2 ⁰C
50
Typ4 420mm
Beräkning U-värde enligt λ-värdesmetoden
Material % d λ (λm) R Enhet
1 Rse = 0,04 0,04 m2 ⁰C/W
2 Betong 0,06 1,7 0,04 m2 ⁰C/W
3 Cellplast 0,3 0,037 8,11 m2 ⁰C/W
4 Betong 0,06 1,7 0,04 m2 ⁰C/W
Rsi = 0,13 0,13 m2 ⁰C/W
Summa R (∑Rʎ) 8,349 m2 ⁰C/W
Uʎ = 1/∑R = 1/8,349 0,12 W/m2 ⁰C
U-värde väggtyp 4 0,12 W/m2 ⁰C
Typ5 360 mm
Beräkning U-värde enligt λ-värdesmetoden
Material % d λ (λm) R Enhet
1 Rse = 0,04 0,04 m2 ⁰C/W
2 Puts 0,01 1,0 0,01 m2 ⁰C/W
3 Pir isolering 0,15 0,024 6,25 m2 ⁰C/W
4 Cementfiberskiva 0,024 0,35 0,07 m2 ⁰C/W
5 Betong 0,152 1,7 0,09 m2 ⁰C/W
6 Cementfiberskiva 0,024 0,35 0,07 m2 ⁰C/W
Rsi = 0,13 0,13 m2 ⁰C/W
Summa R (∑Rʎ) 6,657 m2 ⁰C/W
Uʎ = 1/∑R = 1/6,657 0,15 W/m2 ⁰C
U-värde väggtyp 5 0,15 W/m2 ⁰C
51
Typ6 375mm
Beräkning U-värde enligt λ-värdesmetoden
Material % d λ (λm) R Enhet
1 Rse = 0,04 0,04 m2 ⁰C/W
2 Puts 0,02 1,0 0,02 m2 ⁰C/W
3 Stenull 0,05 0,036 1,39 m2 ⁰C/W
4 Cellplast 0,15 0,07 4,05 m2 ⁰C/W
5 Betong 0,155 1,7 0,09 m2 ⁰C/W
Rsi = 0,13 0,13 m2 ⁰C/W
Summa R (∑Rʎ) 5,724 m2 ⁰C/W
Uʎ = 1/∑R = 1/5,724 0,175 W/m2 ⁰C
U-värde väggtyp 6 0,175 W/m2 ⁰C