1. RÅ 1995 ref 47
Enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ingår i stödinsatsen bostad med särskild service för vuxna också omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. En person som fick stöd i denna form har ansetts berättigad också till s.k. ledsagarservice enligt lagen, när hon hade behov av sådan service för erforderliga aktiviteter utanför gruppboendets ram.
2. RÅ 1996 ref 45
Omsorgsnämnd har - i fråga om funktionshindrad som deltar i s.k. daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - inte ansetts kunna med stöd av nämnda lag åläggas att svara för kostnader för resor till och från verksamheten.
3. RÅ 1997 not 165
Betydelse av hemmavarande make vid beräkning av antalet timmar för assistansersättning.
4. RÅ 1997 ref 23
Funktionshindrade barns behov av personlig assistans enligt lagen (1993:389) om assistansersättning under tid då barnet vistas i hemmet (I) respektive deltar i barnomsorg (II).
5. RÅ 1997 ref 28
En person med psykiskt funktionshinder, som bl.a. medför att han har behov av daglig hjälp med motivation och aktiveringsinsatser för att äta, klä sig och sköta sin hygien, har inte ansetts ha rätt till personlig assistent enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
6. RÅ 1997 ref 49
Rätten till rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har inte ansetts omfatta teckenspråksundervisning åt den funktionshindrades föräldrar (I) eller logopedbehandling åt den funktionshindrade (II). Enligt Regeringsrättens mening talar lagtextens utformning i 9 § 1 LSS och de i samband med införandet av LSS genomförda ändringarna i HSL för att habiliteringsåtgärder inte ryms inom 9 § 1 LSS.
7. RÅ 1999 ref 11
Ansvaret för åtgärder i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade för en familjehemsplacerad person har ansetts åvila den kommun där han och familjen är bosatta och inte den kommun där han var bosatt vid tiden för familjehemsplaceringen.
8. RÅ 1999 ref 44
En person, som omfattades av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och var folkbokförd på sina föräldrars adress i en kommun, har efter avslutad gymnasieutbildning i huvudsak fortlöpande vistats och haft sysselsättning vid ett hem för vuxenboende i en annan kommun. Eftersom han inte kunde anses bosatt i den kommun där han var folkbokförd, har denna kommun inte ansetts ansvarig för begärda insatser enligt lagen.
9. RÅ 1999 ref 54
En 81-årig man med grav synskada har ansetts ha ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Funktionshindret har dock inte ansetts förorsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det härmed sammanhängande behovet av stöd och service har inte heller ansetts omfattande. Då inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda har han inte ansetts höra till lagens personkrets.
10. RÅ 2000 not 97
Fråga om rätt till assistansersättning för person som led av schizofreni.
11. RÅ 2000 ref 39
En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgslagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att få insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården.
12. RÅ 2001 ref 33
Ett fyraårigt dövt barn har ansetts höra till den personkrets som anges i 1 § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och därmed ha rätt till insatsen avlösarservice i hemmet.
13. RÅ 2003 ref 33
En funktionshindrad med en i vuxen ålder förvärvad hjärnskada avseende främst minnesfunktion och orienteringsförmåga har inte ansetts berättigad till assistansersättning.
14. RÅ 2003 ref 79
Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har beviljats i form av ledsagarservice vid en resa till Danmark (I) och i form av bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet för skolgång utanför hemkommunen (II) men inte i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet för en resa till London (III).
15. RÅ 2004 ref 31
Ett stöd som en arbetsgivare tillhandahåller sina anställda i form av en till arbetsplatsen knuten grupp av assistenter i en s.k. assistentpool kan inte anses utgöra personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
16. RÅ 2004 ref 110
Ansökan om förhandsbesked enligt 16 § LSS om gruppboende i annan kommun har, oavsett att behovet av gruppboende var tillgodosett i en närbelägen kommun, ansetts böra bifallas när sökanden haft en varaktig anknytning till den nya kommunen och uttryckt en klar och bestämd önskan att bosätta sig där.
17. RÅ 2005 ref 85
Ekonomiskt stöd från kommunen till skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade avser samma slags kostnader som lagen (1993:389) om assistansersättning men utgår från de verkliga kostnaderna för assistansen.
18. RÅ 2005 ref 86
En funktionshindrad, som uppbär ersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och som själv anordnar sin assistans, har vid ordinarie assistents sjukdom ansetts berättigad att enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av kommunen erhålla ersättning enbart för faktiska merkostnader.
19. RÅ 2006 not 187
Elevboende i anslutning till folkhögskola ansågs inte utgöra en bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
20. RÅ 2006 ref 66
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan beviljas för enbart rekreationsändamål (I) eller för enbart behov av avlösning av anhörig (II). Också angående om personen ifråga får anses vara i behov av insatsen.
21. RÅ 2006 ref 76
Insatsen biträde av personlig assistent kan inte beviljas retroaktivt.
22. RÅ 2007 not 182
Den kommun där den funktionshindrade är bosatt är ansvarig för insatser enligt LSS även i fall då annan kommun beslutat om familjehemsplacering i bosättningskommunen (enligt SoL).
23. RÅ 2007 ref 36
Dröjsmål med att tillhandahålla av domstol beslutad insats enligt 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har i visst fall inte ansetts oskäligt. Ansökan om åläggande för kommunen att betala särskild avgift enligt 28 a § har därför avslagits.
24. RÅ 2007 ref 37
Åläggande för kommun att betala särskild avgift enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på grund av oskäligt dröjsmål med att tillhandahålla bostad med särskild service (I-III).
25. RÅ 2007 ref 40
Fråga om nämnd borde ha prövat ansökan om insats enligt LSS. Ett avtal enligt 17 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade om kostnadsansvar för insatser för en enskild som är bosatt i en annan kommun hindrar inte den enskilde från att vända sig till den kommunen med begäran om insatser. En sådan begäran skall prövas enligt huvudregeln om boendekommunens ansvar och inte som en ansökan om förhandsbesked.
26. RÅ 2007 ref 62
Fråga om förvaltningsdomstols befogenhet att föreskriva närmare villkor för genomförandet av en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (I och II)
27. RÅ 2008 not 42
Ansökan om personlig assistans hade förfallit när den funktionshindrade avlidit
28. RÅ 2008 ref 39
Individuellt utformade anpassningsåtgärder i en funktionshindrads egen lägenhet utgör inte en sådan insats som avses med annan särskilt anpassad bostad i 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
29. RÅ 2008 ref 78
En person med Alzheimers sjukdom har ansetts tillhöra den personkrets som anges i 1 § 2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
30. RÅ 2009 not 129
Prövningstillstånd. Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde personlig assistans. När Försäkringskassan inte fattat beslut om assistansersättning var länsrätten skyldig att pröva yrkande om personlig assistans även till den del yrkandet avsåg mer än 20 timmar per vecka.
31. RÅ 2009 ref 21
Särskild avgift. I det aktuella fallet står det klart att den enskilde vill ha ett visst angivet boende och inte är beredd att acceptera andra alternativ som kommunen kan erbjuda. Regeringsrätten konstaterar att kommunen i ett sådant fall för närvarande inte har någon möjlighet att verkställa den beslutade insatsen. Av utredningen i målet framgår vidare att den enskilde under väntetiden tillhandahålls andra insatser som tillgodoser kraven på goda levnadsvillkor. Med beaktande av att reglerna om särskild avgift inte har något annat syfte än att skydda de enskilda och stärka deras ställning gentemot kommunen finner Regeringsrätten att det saknas grund för att i nuläget ålägga kommunen att betala särskild avgift.
32. RÅ 2009 ref 57
Fråga om en funktionshindrad persons behov av hjälp med de grundläggande behoven är av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. J.P. drabbades av hjärninfarkt den 6 september 2003, vilket bl.a. medförde att hans vänstra arm och ben totalförlamades. Regeringsrätten finner mot den angivna bakgrunden att J.P:s behov av hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov inte kan anses vara av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans.
33. RÅ 2009 ref 61
En person som uppbär ersättning enligt lagen om assistansersättning ansöker hos Försäkringskassan och kommunen om en utökning av antalet assistanstimmar. Kommunen har ansetts skyldig enligt lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade att tillgodose personens behov av personlig assistans i avvaktan på Försäkringskassans beslut.
34. RÅ 2009 ref 104
Merkostnader som en funktionshindrad med assistansersättning har haft vid sjukdom hos den ordinarie personlige assistenten har beräknats med utgångspunkt i kostnaderna för den sjuke assistenten (jfr RÅ 2005 ref. 86).
35. RÅ 2010 ref 17
Ett nioårigt barn har bedömts ha rätt till personlig assistans på grund av sitt behov av aktiv tillsyn och hjälp med kommunikation. Det ansågs inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från någon nämnvärd del av den tid som krävdes för att tillgodose behovet av aktiv tillsyn.