Vägledningsmetoder i relation till väl underbyggt val

Tre av vägledarna arbetar med preparandelever genom att uppmuntra dem att bygga upp deras eget ansvar, att uppmuntra dem att lära känna sig själva, sina styrkor och svagheter och att vara självständiga när de gör sitt gymnasieval, vilket enligt vägledarna är grunden till att eleverna gör ett väl underbyggt val. Vägledarna lägger vikten på att stödja individen till ökad självkännedom så att denne kan göra ett välunderbyggt val. Emma till exempel använder sig av metoden

32

hjälper eleven att sätta ord på sina egenskaper och önskningar inför framtiden. Begreppet självkännedom används i CIP-teorin för att förklara att individen gör ett genomtänkt val när denne har kunskap om sig själv och omvärlden (Brown and Associates 2002, 323).

De tre studie- och yrkesvägledarna Susanna, Maria och Emma anser att preparandeleverna med utvecklad självkännedom vet ibland vad de vill välja men de behöver vägledningssamtal för att hjälpa dem att tydliggöra deras tankar på grund av att de kan ha svårt med att sortera sina valmöjligheter, vilket kan resultera till att eleverna gör ett väl underbyggt val.

Även Gottfredson menar att självkännedom påverkar elevernas karriärval. Hon menar att kompromiss och självbegränsning grundar sig på att ungdomar gör sitt val utifrån sin

självkännedom, samtidigt som att hon använder begreppen begränsningar och kompromisser för att förklara ungdomarnas vilja att skapa sin egen karriär som påverkar deras val och beslut (Gottfredson 2002, 138). En av de vägledare nämnde under intervjun att det finns de elever som inte har tillräckligt med betyg för att komma in på det programmet de önskar sig, och därför måste de välja ett annat program som passar dem betygsmässigt och efter intresse. Med andra ord kan vissa preparandeleverna bli begränsade i sina val på grund av betyget och därför måste de kompromissa med sina valmöjligheter.

Resultatet visade också att Anna använder Gunnel Lindhs modell som metod för att identifiera elevens problem, vidga perspektiv, att prata om elevens önskningar och göra en handlingsplan för att eleven ska kunna uppnå sitt mål. Syftet med metoden är att stödja eleven i sin

beslutsprocess inför gymnasievalet. CIP-teori och dess CASVE-cykel använder begreppet

beslutsprocess för att förklara att en studie- och yrkesvägledare ska hjälpa eleven att identifiera

sin problemsituation och hitta flera möjligheter, vilket ska bidra till att eleven gör ett bra val genom ökad självkännedom och kunskap om omvärlden (Brown and Associates 2002, 324). Susanna påpekade att det är många preparandelever som gör sitt gymnasieval utifrån vad deras vänner eller föräldrar tycker eller tänker. Hon har sagt: ”De tänker inte själva, och när vi pratar kring deras val så märker jag tydligt hur pass påverkade de är av sina vänner och även av sina föräldrar.” Det synsättet har också Gottfredson i sin teori som säger att ungdomarnas påverkan från vuxna är mycket stark. Påverkan börjar i tidigt ålder, vilken Gottfredsons benämner som nivå 1 (3-5år), och denna påverkan utvecklas ännu mer i nivå 4 (14 år-) där ungdomar försöker lära känna sig själva samtidigt de är osäkra på sig själva. Därför blir påverkan från vuxna stark (Gottfredsons 2002, 96-99).

33

Resultatet av forskningen Studie- och yrkesvägledning för mellanstadieeleverna (Kicici 2007, 1328-1343) har ett liknande resultat som i vår studie. Den visade att det finns olika faktorer som påverkar behovet av studie- och yrkesvägledning för mellanstadieeleverna. En av dem är att eleverna känner sig pressade för att uppnå ett bra resultat eller göra ett bra val. Den pressen kommer från deras omgivning, och kan vara både av föräldrarna eller skolan vilket kan bidra till att eleverna inte uppnå önskat resultat eller gör ett bra val i skolan.

7.3 Användning av vägledningsinsatser och vägledningsmetoder

Det har i resultatet framkommit olika vägledningsmetoder som studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandelever. Studie- och yrkesvägledarna påpekade att dessa metoder kan bidra till att eleverna gör ett välunderbyggt val. Dock nämner Maria att med hennes preparandelever använder hon sig endast av samtalsmetoden Motiverande samtal. Anledningen till detta är att Marias elever har hög frånvaro och är skoltrötta, och enligt henne skulle därför inte andra metoder fungera på dessa elever. Hon förklarade också att när vägledarna använder för många metoder blir de begränsade. Hon uttryckte sig: ”Jag har lagt bort de

metoderna. Metoderna gör ofta att man blir begränsad och att man tänker på sina metoder och inte ser något annat än dem”.

Studie- och yrkesvägledaren Emma anser att metoder är bra, men att ingen metod kan fungera på de elever som inte vill medverka. För henne är det elevens vilja som i första hand kommer att påverka resultaten av de insatser och metoder som en studie- och yrkesvägledare utför.

Vägledarna använder olika metoder beroende på vad preparandeleverna behöver. Vissa har ett

behov av att bygga upp motivation, andra har behov av att lära känna sig själva, sina styrkor och svagheter och andra behöver mer stöd för att vara självständiga i sina val. Studie- och

yrkesvägledarna anser att ett väl underbyggt val är när preparandeleverna är medvetna om vad de ska välja och att de ska ta ansvaret för sina egna beslut av utbildningar. Därför var det viktigt för dem att inte säga vad eleverna ska välja, utan det är de själva som ska komma fram till ett beslut. I mer eller mindre utsträckning är de insatser och metoder som används för preparandeleverna viktiga för att de ska kunna göra ett väl underbyggt val, men framför allt för att de ska kunna bli självständiga och trygga i sina val. Vägledarna har flera gånger under intervjuerna nämnt de metoder och insatser som används för att preparandeleverna ska bli självständiga i sina egna

34

beslut. Detta kan man även se i Susannas synsätt där hon förklarade att hon inte säger till eleven vad denne ska välja, utan att beslutet ska komma från eleven själv.

Att uppmuntra eleven att bli mer självständig i sina val hittar vi också i CIP-teorin, som förklarar att det är individens eget tänkande som avgör om denne har gjort ett bra val eller inte. Det är individen själv som ska förstå sig själv och sina alternativ, välja ett alternativ och fatta själv ett beslut genom att följa logiken i CASVE-cykeln som förklarar individens beslutsprocess. På det sättet kan ett beslut genomföras tryggt och självständigt (Brown and Associates 2002, 324).

7.4 Sammanfattning

Vi har kommit fram till att studie- och yrkesvägledarna använder sig av liknande insatser som kan hjälpa eleven att uppnå önskat resultat och få information om gymnasiet. De

vägledningsmetoder som används är väldigt olika och har olika funktioner men de har ett gemensamt syfte, vilket är att preparandeleverna ska göra ett väl underbyggt val inför

gymnasievalet. De metoder och insatser som används bidrar bland annat till att eleverna gör ett bra val genom att de förstärker deras självkännedom, vilket in sin tur gör de självständiga och trygga i sina val. Dessutom bidrar de att bygga upp elevernas motivation och att sätta igång deras tankeprocess inför gymnasievalet.

35

8. Diskussion

Vi kommer att inleda detta kapitel med att lyfta fram syftet med uppsatsen och kort redogöra för vad vi har kommit fram till. Vi kommer att dela upp kapitlet i tre teman resultatdiskussion, metoddiskussion och teoridiskussion. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vilka

vägledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, samt hur dessa vägledningsmetoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett väl underbyggt val inför gymnasievalet.