Vägnätets förändringar efter 1702

I analysen av vägnätverket i Fröjel rektifierades och brukades främst fyra historiska kartor. Mobergs karta (1938), Generalstabskartan (RAK J243-31-1 – Roma) samt skattläggningskartan från 1702 (LMA 09-frö-1) och renovationen av denna från 1753 (LSA H28-1:1). I likhet med analysen av Buttle socken har vägar och myrar vektoriserats från dessa kartor, från renovationen av 1702 års karta har även åkrar, hägnader, gränser och gårdar vektoriserats. Dessa kartlager har precis som i Buttle socken brukats för att skapa ett tidigast känt vägnätverk, utifrån vilket kommunikationsnätverket på 500-talet har tolkats.

I figur 19 kan vi se Fröjel socken så som den avbildas i 1702 års skattläggningskarta. I bakgrunden kan vi se dagens vägnät genom Fröjel socken. Till skillnad mot situationen i Buttle socken så kan vi se att det i Fröjel endast har skett mindre förändringar i vägnätet avseende de större vägarna. Dagens allmänna vägar följer i stort de vägar som finns karterade i kartan från 1702, några mindre skillnader finns. En del av dessa skillnader kan dock tillskrivas rektifieringen av skattläggningskartan, men vissa beror sannolikt på smärre omläggningar av vägen. En observation som kan göras är att det finns långt många fler vägar registrerade mellan de två

36 jordbruksbygderna i skattläggningskartan än vad det finns i dagens terrängkarta (Fig. 19). Ett större antal vägar finns registrerade i 1700-talets kartor i Fröjel jämfört med Buttle. Med tanke på att samma lantmätare har karterat båda socknarna samt att de har samma datering kan det tänkas att liknade urval har gjorts, dock finns det källkritiska problem med detta antagande (se kapitel 1.3) (Ronsten 2008:169ff). Anledning till det större antalet vägar har troligen med socknens organisation att göra. Socknen är dels större, men den är också, tillskillnad mot Buttle, uppdelad i två huvudsakliga jordbruksområden. De flesta av vägarna, som bidrar till det ökade antalet, är de som ansluter övre och nedre Fröjel med varandra.

I figur 20 kan vi se att det i Mobergs karta saknas flera av vägarna som är registrerade i skattläggningskartan från 1702. Detta till skillnad mot situationen i Buttle socken där majoriteten av vägarna finns representerade i skattläggningskartan (Fig. 4). Det kan också observeras att dagens landsvägar i stort följer landsvägarna registrerade i Mobergs karta. Dock är det skillnad i sträckningen mellan gårdarna Gannarve och Mulde, som diskuteras mer nedan. Det kan dock konstateras att de flesta av de allmänna vägarna idag finns registrerade i Mobergs karta. Det kan också observeras ett antal utfartsvägar där vägsträckningen har ändrats. I likhet med situationen i Buttle kan vi till stor del spåra dessa förändringar till laga skiften, som genomfördes i olika skifteslag inom socknen mellan åren 1841 och 1914. För exempel på hur utfartsvägarna har ändrats se figur 6.

De största skillnaderna som vi ser i vägsträckningar i Fröjel socken sker runt gårdarna Mulde, Stenstugu och Depps. I kartorna kan vi se att det finns en väg som inte är avbildad i de moderna kartorna men som avbildas i kartorna på 1700-talet. Denna väg finns inte heller avbildad i generalstabskartan karterad 1890. I laga skifteskartan från 1882 (LSA H28-17:3) finns dock vägen representerad. Vägen är också den väg som grävdes ut av Andreeff vid RAÄ Fröjel 12:1. Vägen verkar upphöra efter laga skifte. Det finns ingen riktig förklaring till varför. Vi kan dock se att Stenstugus och Muldes utfartsvägar görs om i laga skifteskartan. Det är möjligt att vägen efter dessa ändringar inte längre fyllde en funktion.

I figur 20 kan vi också se att Mobergs vägar inte representerar alla vägar som har registrerats i skattläggningskartorna från 1700-talet, trots att kartan skall ha baserats i dessa (Moberg 1938). I

37 kartan saknas de vägar som fortsätter upp mot Klinte kyrka, dock finns vägen mot Klintehamn avbildad. Denna har en intressant dragning där den går genom gårdarna Mulde, Stenstugu och Depps (Fig. 20 & 21). I kartan från 1702 ser det snarare ut som att det skulle vara en väg från Klintehamn och en väg från Klinte kyrka som bildar ett V runt gårdarna (Fig. 20). I Mobergs kartor ser det istället ut som att Mobergs landsväg gör en S sväng genom gårdarna. Det känns riktigt att, utifrån det som vi kan se i figur 20, ifrågasätta urvalet som Moberg har gjort och vilka vägar

som egentligen finns

representerade. Det blir också relevant att fråga sig vad Moberg har baserat sin indelning av vägarna som landsvägar och annan väg på. Detta är dock en fråga som är svår att svara på, men vad som står klart är att Mobergs karta bör brukas med försiktighet.

Överlag kan det observeras att de stora vägarna genom socknen har en huvudsaklig nordsydlig sträckning. Mellan dessa vägar finns det ett flertal östvästligt orienterade vägar som knyter samman de två jordbruksområdena. Mot öst har socknen dåligt med anslutningsvägar. Endast en

Figur 20 Vägarna och myrarna registrerade i Mobergs karta (1938). Bakgrund med dagens vägnät.

Figur 21 Karta visades förändringarna i vägnätet kring gårdarna Stenstugu, Mulde, Depps.

38 väg har en huvudsaklig östlig sträckning ut ur socknen. Fröjel socken verkar i likhet med Buttle socken främst haft kommunikationsbehov ut ur socknen mot syd och norr. Vägarna i Fröjel verkar också väl situerade för att tillgodose kommunikationsbehoven mellan gårdarna. Det kan också konstateras att det i likhet med Buttle finns fler stigar/vägar registrerade i utmarkerna i laga skifteskartorna för Fröjel. Det kan antas att det även i Fröjel fanns långt fler brukningsvägar som inte har karterats i 1700-talets skattläggningskartor.