FRÅGA 48 ÄR DET NÅGON SOM RÖKER I HUSHÅLLET?
M: Väljer att inte göra det, tar för mycket tid och handlar om alldeles för mycket pengar för
2.2. Radonenkäter 2005-2006
Enkäter till fastighetsägare med höga radonvärden
Länsstyrelsen Dalarna genomförde under 2005-2006 en enkätundersökning angående radon. Enkäten gick ut till två grupper av fastighetsägare.
Den ena gruppen bestod av husägare som gjort radonmätning och uppmätt ett årsmedelvärde som översteg 200 Bq/m3 i inomhusluft, men som inte sökt statligt radonbidrag från
Länsstyrelsen. För enkäten valdes 250 hushåll i Falu kommun och 174 svarade (70 %).
Den andra gruppen bestod av husägare som gjort radonmätning och uppmätt ett årsmedelvärde som översteg 200 Bq/m3 i inomhusluft och som sökt och fått statligt
radonbidrag från Länsstyrelsen. Enkäten skickades till sammanlagt 40 hushåll och svar inkom från alla utom ett (98 %).
Sammanfattning av enkätsvaren
Enkätsvaren från de två grupperna av husägare var ganska överensstämmande. Kunskapen om hur radonet kommer in i huset överensstämmer med verkliga förhållanden. Ca 70 % svarade att radonet kommer från marken och 30 % att det kommer från byggmaterial. De kände också till att värden över 200Bq/m3 i inomhusluften anses skadligt för hälsan. Att det är lungcancer som är den största hälsorisken svarade 96 %. Av dem som svarade var 10-20 % rökare och flertalet hushåll bestod av vuxna och yngre barn.
I första hand hade de som svarade på enkäten vänt sig till kommunen för att få grundläggande informationen om radon. De upplevde ett gott bemötande från kommunen. Man vände sig också till kommunen för att få mätning gjord.
Den viktigaste orsaken till att de valde att mäta radonhalten var oro för hälsan (48 %), information från kommunen (24 %), radio, tv eller tidningsartiklar (6 %), krav vid husköp/ försäljning (5 %), grannar (3 %) och annan anledning (14 %). Exempel på ”andra
anledningar” var att man var nyfiken, man hade ett eget intresse och att radonvärdet påverkar huspriset.
Hushåll med skolbarn visste i regel inte om radonhalten i inomhusmiljön i skolan hade kontrollerats.
På frågan om hur de upplevde beskedet om ett förhöjt radonvärde i bostaden svarade 37 % att de ville vidta åtgärder, 19 % ville få mer kunskap, 17 % kände allmän oro, 12 % bedömde risken som liten, 9 % var oroliga för att de inte hade råd och 2 % kände ilska.
En stor del av dem som hade uppmätt höga radonhalter, men inte sökt bidrag hade själva utfört åtgärder för att sänka radonhalten. De flesta visste att det fanns bidrag att söka. Taxeringsvärdet för fastigheten hade oftare justerats hos dem som känt till den höga halten men inte gjort något åt det.
vanligaste åtgärderna som hade utförts var enkla ventilationsåtgärder (27 %), installation av radonsug (24 %), tätningar av sprickor (18 %), mekanisk till- och frånluftsventilation (11 %), frånluftsventilation (7 %) och radonbrunn (6 %).
När det gäller hur ofta man behöver göra en ny mätning svarade 57 % vart 5:e år och 32 % vart10:e år. Det var endast 4 % av hushållen som tyckte att det räcker att mäta en gång.
Männen blev uppmärksammade på radonproblemet genom media i högre grad än kvinnorna. Kvinnorna vände sig i större utsträckning än männen till kommunen om problemet. Bland dem som inte åtgärdat en hög radonhalt har kvinnorna i högre grad avstått för att man inte vet vart man vänder sig, medan männen i större utsträckning har avstått för att man inte tycker att hälsofaran är allvarlig nog.
Enkätmaterialet i sin helhet finns hos Länsstyrelsen Dalarna, Plan- och beredskapsenheten, 791 84 Falun (E-post: lansstyrelsen@w.lst.se; Telefon: 023-810 00).
2.3 Enkät till miljökontoren om radonläget i kommunen 2005
Sammanställning av slutsatser
Hösten 2005 skickade Länsstyrelsen Dalarna en enkät till miljökontoren i länets 15 kommuner angående radonläget i kommunen. Under perioden september-november 2005 inkom svar från samtliga 15 kommuner. På följande sidor redovisas en sammanställning av de svar som kommunerna lämnade.
Här nedan följer några slutsatser från enkäten:
• Flertalet kommuner har eller tar fram lokala miljömål för radon, men de flesta saknar åtgärdsprogram.
• De flesta kommuner har gjort en riskbedömning av marken med avseende på radon. • 10 av kommunerna ställer krav på utförandet vid byggnation på radonmark, men
bara 7 kräver uppföljande mätningar.
• Flertalet kommuner lämnar information till fastighetsägare om radon och dess hälsorisker men i regel bara vid förfrågan. Alla lämnar information om radonbidrag till fastighetsägare.
• Alla kommuner har mätt radon i skolor och förskolor, men endast 6 kommuner har mätt i alla.
• Hälften av kommunerna subventionerar radonmätningar i byggnader, men endast tre kommuner subventionerar mätningar i dricksvatten.
• Hälften av kommunerna använder ECOS för att hantera radonuppgifter för byggnader, fyra har annan datalagring. Radon i dricksvatten lagras i större utsträckning manuellt (7 kommuner).
• De som bara har manuella system för att hantera radondata har haft svårt att redovisa de tabelluppgifter som efterfrågades i enkäten.
• Ingen kommun förelägger fastighetsägare att vidta åtgärder vid höga halter, men några kommuner skulle vilja göra det. Däremot agerar kommunen med information och rådgivning. Ludvika kommenterar att ägare av flerbostadshus kommer att föreläggas om åtgärderna inte bedöms vara tillräckliga.
• De flesta bedömer att de vanligaste orsakerna till att åtgärder inte vidtas trots höga halter är att man underskattar riskerna och att det är för dyrt att åtgärda. Falun, Ludvika och Malung påpekar att flera tydligen ser ej åtgärdade höga radonvärden som ett sätt att sänka sina taxeringsvärden.
• 10 kommuner har genomfört något slags radonkampanj.
• 3 kommuner bedömer att de behöver förstärkt egen kompetens. Nästan häften av kommunerna ser behov av fler kompetenta radonkonsulter och entreprenörer för att bedöma behovet av och genomföra åtgärder, samt en förteckning över duktiga konsulter/entreprenörer.
Enkät till miljökontoren om radonläget i kommunen - resultat
Samtliga 15 kommuner i Dalarna inkom med svar under perioden september-november 2005. Alla har dock inte svarat på samtliga frågor. I sammanställningen anges antalet kommuner som lämnat ett visst svar och det totala antalet kommuner som besvarat respektive fråga.