Om vänner inte drack sig berusade - Sociala bestämningsfaktorer för alkoholvanor och alkoholrel

Nedan redogörs för hur ungas alkoholbruk kunde fördela sig givet att de inte har någon kamrat inom eller utom skolan som dricker sig berusad på alkohol.

Diagram 37. Andel ungdomar som angett att de dricker alkohol i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna redovisar hur fördelningen av ungdomar som dricker alkohol ser ut stadsdelsområde för stadsdelsområde. För att förstå hur detta relaterar till elevernas vänner kontrolleras därför hur fördelningen skulle se ut på stadsdelsområdesnivå givet att inga vänner till eleven drack sig berusade, vilket visas i den röda stapeln.

Givet att alla unga har nyktra vänner så minskar dryckesfrekvensen bland ungdomarna avsevärt i alla stadsdelsområden. Även skillnaderna mellan stadsdelsområdena minskar.

Diagram 38. Andel ungdomar som är riskkonsumenter av alkohol i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna redovisar hur fördelningen av riskkonsumenter ser ut stadsdelsområde för stadsdelsområde. För att förstå hur elevens risk konsumtion relaterar till vänners dryckesvanor kontrolleras därför hur fördelningen skulle se ut på stadsdelsområdesnivå givet att inga vänner till eleven drack sig berusade, vilket visas i den röda stapeln.

Då de blå och röda staplarna jämförs är skillnaderna oerhörda. Samtliga stadsdelsområden skulle då ha en uppskattad siffra på riskkonsumenter under 5 procent.

Diagram 39. Andel ungdomar som under det senaste året varit i kontakt med hjälpinstanser i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade och om andelen riskkonsumenter var lika i stadsdelsområdena. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna visar på andelen elever i varje stadsdelsområde som under den senaste tolvmånadersperioden varit i kontakt med hjälpinstan ser på grund av alkoholbruk där det eventuella inflytandet av narkotika bruk har rensats bort. För att kunna avgöra alkoholens självständiga roll när det handlar om skillnader i kontakt med hjälpinstans mellan stads delsområdena så beaktas här hur sambandet påverkas givet att elevernas vänner aldrig berusade sig, vilket redovisas i de röda staplarna. De gröna staplarna visar slutligen skillnaderna i kontakt med hjälpinstanser mellan stadsdelsområdena givet att inga vänner berusade sig och att alla stads delsområden hade en, för Stockholms stad i stort, genomsnittlig andel riskkonsumenter.

Vid en jämförelse mellan de blå och röda staplarna framkommer att de alkoholrelaterade hjälpinsatserna skulle minska dramatiskt i samtliga stadsdelsområden om den enskilde eleven befann sig bland vänner som inte drack sig berusade. Tar man sedan även hänsyn till att andelen risk konsumenter skulle vara genomsnittlig i alla stadsdelsområden minskar emellertid inte andelarna (grön stapel) vilket kan ha att göra med att ande len vänner som dricker sig berusade så nära relaterar till andelen riskkon sumenter i stadsdelsområdena.

Diagram 40. Andel ungdomar som angett att de begått brott av ringa karaktär i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade och om andelen riskkonsumenter var lika i stadsdelsområdena. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna visar på andelen elever i varje stadsdelsområde som under den senaste tolvmånadersperioden begått brott av ringa karaktär där det eventuella inflytandet av narkotikabruk har rensats bort. För att kunna avgöra alkoholens självständiga roll när det handlar om skillnader i ringa brott mellan stadsdelsområdena så är det rimligt att beakta hur sambandet påverkas givet att elevernas vänner aldrig berusade sig, vilket redovisas i de röda staplarna. De gröna staplarna visar slutligen skillna derna i ringa brott mellan stadsdelsområdena givet att vänner till ung domarna aldrig berusade sig och att alla stadsdelsområden hade en, för Stockholms stad i stort, genomsnittlig andel riskkonsumenter.

Diagram 41. Andel ungdomar som angett att de begått grova brott under i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade och om andelen riskkonsumenter var lika i stadsdelsområdena. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna visar på andelen elever i varje stadsdelsområde som under den senaste tolvmånadersperioden begått grova brott där det even tuella inflytandet av narkotikabruk har rensats bort. För att kunna avgöra alkoholens självständiga roll när det handlar om skillnader i brottsfrek vens mellan stadsdelsområdena så är det rimligt att beakta hur sambandet påverkas givet att elevernas vänner aldrig berusade sig, vilket redovisas i de röda staplarna. De gröna staplarna visar slutligen skillnaderna i grova brott mellan stadsdelsområdena givet att vänner till ungdomarna aldrig berusade sig och att alla stadsdelsområden hade en, för Stockholms stad i stort, genomsnittlig andel riskkonsumenter.

Vid en jämförelse mellan blå, röda och gröna staplar, stadsdelsområde för stadsdelsområde, är skillnader tydliga. Då brottsligheten redovisas utan hänsyn till andra möjliga relaterade faktorer är det stora skillnader mellan stadsdelsområdena. Överlag så skulle brottsligheten minska i samtliga stadsdelsområden som en effekt av att elevernas vänner inte berusade sig. Vid hänsyn till riskkonsumtion ser vi att alkoholens effekt också speglar ringa brottslighet på stadsdelsområdesnivå. Tämligen stora skill nader syns i samtliga stadsdelsområden.

Diagram 42. Andel ungdomar som angett att de blivit utsatta för brott i jämförelse med hur fördelningen skulle se ut om ungdomarnas vänner aldrig drack sig berusade och om andelen riskkonsumenter var lika i stadsdelsområdena. Uppdelat på stadsdelsområde (%).

De blå staplarna visar på andelen elever i varje stadsdelsområde som under den senaste tolvmånadersperioden utsatts för brott där det even-tuella inflytandet av narkotikabruk har rensats bort. För att kunna avgöra alkoholens självständiga roll när det handlar om skillnader i utsatthet för brott mellan stadsdelsområdena så är det rimligt att beakta hur sambandet påverkas givet att elevernas vänner aldrig berusade sig, vilket redovisas i de röda staplarna. De gröna staplarna visar slutligen skillnaderna i utsatt het för brott mellan stadsdelsområdena givet att vänner till ungdomarna aldrig berusade sig och att alla stadsdelsområden hade en, för Stockholms stad i stort, genomsnittlig andel riskkonsumenter.

Diskussion

I denna rapport har ett särskilt fokus legat på sociala bestämningsfak torer för alkoholvanor och alkoholrelaterade problem bland Stockholms ungdomar. Eftersom alkoholkonsumtion bland ungdomar har visat sig ha tydliga samband med en rad negativa konsekvenser så som oönskat sex, hälsoproblem och depression, är det av stor vikt att arbeta preventivt för att minska konsumtionen och dess negativa konsekvenser. Med en större förståelse för vilka bestämningsfaktorer som relaterar till ungas alkohol-konsumtion kan det preventiva arbetet anpassas och på så vis förhopp ningsvis ge effektivare resultat.

Sammantaget visar resultaten i denna studie att de två enskilt största faktorerna vilka relaterar till ungdomarnas dryckesvanor är föräldrars förhållningssätt till alkohol och kamraters bruk av alkohol. En mer restriktiv inställning till alkohol bland föräldrar och vänner predicerar en avsevärt minskad dryckesfrekvens i samtliga Stockholms stadsdels områden. Resultaten som identifierats i denna rapport överensstämmer även väl med de forskningsresultat som finns inom området. Ungdomar som blir bjudna på alkohol eller tillåts att dricka av sina föräldrar dricker alkohol både mer och oftare än ungdomar som inte tillåts konsumera alkohol. Vidare visar rapporten också på kamratgruppers betydelse för den enskilde ungdomens alkoholbruk vilket också bekräftas av forskning. Å ena sidan har forskning visat att goda kamratrelationer kan vara en skyddsfaktor för att avstå alkohol eller andra droger, å andra sidan är just kamratrelationen den enskilt starkaste faktor som relaterar till ungdomens dryckesvanor i negativ riktning. Kollektiva dryckeskulturer, eller grupp tryck, kan därför sägas vara avgörande för ungdomars vilja att berusa sig. Resultaten i denna rapport bekräftar vidare en etablerad slutsats från tidigare forskning på området, nämligen att människors dryckesvanor har att göra med de normer och den dryckeskultur de omges av. Om ungdomar omges av personer som helt avstår alkohol så skulle även de själva i stor utsträckning avstå alkohol. Även andelen riskkonsumenter av alkohol samt alkoholrelaterade hjälpinsatser skulle minska drastiskt. Med anledning av att det är de personer som befinner sig i ungdomarnas absoluta närhet som mest ser ut att påverka dryckesvanorna så torde preventiva insatser därför riktas till dessa målgrupper.

Eftersom alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem inte enbart kan ses som ett individuellt utan som ett kollektivt fenomen är det också intressant att se till alkoholkonsumtion och dess konsekvenser på stads delsområdesnivå. I flera av analyserna i rapporten framkommer det stora skillnader i dryckesfrekvensen på stadsdelsområdesnivå och som till viss del ser ut att kunna förklaras av olika sociala bestämningsfaktorer. I det preventiva arbetet bör därför hänsyn tas till olika exogena faktorer så som hur miljön är i bostadsområdena där ungdomarna befinner sig och hur ungdomarna uppfattar sin skolsituation. Då skolan också har visat sig vara en skyddsfaktor för ungdomar är det viktigt att de känner sig trygga och hemma hörande i skolan samt upplever stöd från lärarna.

Forskningsresultaten är dock något motstridiga i fråga om vilka typer av bostadsområden som tenderar stå för en högre andel alkoholkonsumenter. Nyligen publicerad forskning och som även överensstämmer med resultaten i denna rapport är att ungdomar som bor i mer välbärgade stadsdelsom råden har högre alkoholkonsumtion. Forskning finns dock som visar att ungdomar vars alkoholintag kan kopplas till en högre grad av alkohol relaterade problem oftare uppträder i socialt belastade förorter. Alkohol relaterade problem visar sig alltså i många fall paradoxalt nog uppträda oftare i de områden där social utsatthet redan råder trots att de unga som bor i mer välbärgade områden är de som dricker mer och oftare. Resultaten i denna rapport ger dock belägg för att på stadsdelsområdesnivå arbeta för att skapa en trygg områdesmiljö där det finns få berusade och där de vuxna engagerar sig i det som händer. Detta skulle resultera i att färre ungdomar berusar sig och att den totala andelen riskkonsumenter minskar. Eftersom ungdomarnas dryckesmönster och de alkoholrelaterade konse kvenserna skiljer sig åt mellan Stockholms olika stadsdelsområden kan det vara värt att ta hänsyn till vilka alkoholrelaterade konsekvenser som framstår som mest problematiska i de olika stadsdelsområdena. Resultaten från denna rapport kan således fungera som ett stöd i att finna vilka alko holrelaterade konsekvenser som särskilt bör beaktas och i vilka stadsdels

Exakt hur det preventiva alkoholarbetet ska förvaltas och gestalta sig i framtiden avgörs på ett organisatoriskt plan av de beslut som fattas av politiker och tjänstemän. På lokal nivå kan dock stadsdelsområdena utforma preventionsprogram eller andra förebyggande insatser som syftar till att verka för en välmående ungdomskultur där alkoholens negativa konsekvenser minskar. Att ha i åtanke är dock att lyckade preventions-program har gemensamt att de bygger på empirisk forskning med ett omfattande teoretiskt ramverk där skydds- och riskfaktorer har identi fieras. Vår förhoppning är därför att denna rapport kan fungera som ett underlag för samtliga stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad. Mot bak grund av rapportens omfattande kunskapssammanställning, preventions översikt och inte minst de resultat som redovisas stadsdelsområde för stadsdelsområde torde nya preventionsåtgärder och specifika satsningar kunna arbetas fram. För att på ett effektivt och träffsäkert sätt kunna arbeta förebyggande med ungdomar och relationen till alkohol tycks detta få bäst effekt om insatser anpassas till lokala förhållanden och nära de som berörs.

Referenser

Ali, M. M. & Dwyer, D. S. (2010), Social network effects in alcohol consumption among adolescents. Addictive Behaviors, 35(4), ss. 337–342. Andersson, B. & Anderberg, M. (2013). Undervisning om alkohol,

nar-kotika, dopning och tobak (ANDT): en praktiknära litteraturgenomgång.

Stockholm: Skolverket.

Begler, E. & Sandahl, J. (2014). Stockholmsenkäten. (Årsrapport 2014). Stockholm: Socialförvaltningen.

Bendtsen, P., Damsgaard, M. T., Huckle, T., Caswell, S., Kuntsche, E., Arnold, P., et al. (2014). Adolescent alcohol use: a refelction of national drinking patterns and policy? Addiction, 109(11) ss. 1857–68.

Boyce, W. F., Davies, D., Gallupe, O. & Shelley, D. (2008). Adolescent Risk Taking, Neighborhood Social Capital, and Health. Journal of

Adole-scent Health, 43(3), ss. 246–52.

Botvin, G. J. & Griffin, K. W. (2007). School-based programmes to prevent alcohol, tobacco and other drug use. International Reviews of

Psychiatry, 19(6), ss. 607–615.

Bremberg, S. (2008). Narkotikaförebyggande insatser i skolan. I: Andréasson, S. (red.) Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande

arbete. En kunskapsöversikt. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.

Brener, N. D., Billy, J. O. G., & Grady, W. R. (2003). Assessment of factors affecting the validity of selfreported healthrisk behavior among adolescents: evidence from the scientific literature. Journal of Adolescent

Health, 33(6), 436–457.

Cuijpers, P. (2002). Effective ingredients of school-based drug prevention program. A systematic revirew. Addictive Behaviors, 27(6), ss. 1009–1023. Danielsson, A. K., Romelsjö, A. & Tengström, A. (2011). Heavy episodic drinking in early adolescence: gender-specific risk and protective factors.

Substance Use and Misuse, 46(5), ss. 633–643.

Elofsson, S., Blomdahl, U., Åkesson, M. & Lengheden, L. (red.). (2014).

Dricker ungdomar i idrottsförening mindre alkohol än de som inte är med i en idrottsförening? (Nr 14 Juni 2014). Stockholm: Stockholms stads

idrottsförvaltning.

Farsta stadsdelsnämnd (2014). Verksamhetsplan och budget 2014. Stockholm: Stockholms stad.

Ferrer-Wreder, L., Stattin, H., Cass Lorente, C., Tubman, J. G., Adamson, L. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga

– en forskningsöversikt. Stockholm: Gothia.

Fletcher, A., Bonell, C. & Hargreaves, J. (2008). School Effects on Young People’s Drug Use: A Systematic Review of Intervention and Observational Studies. Journal of Adolescent Health, 42(3), ss. 209–220.

Fuhr, D. C. & Gmel, G. (2011). What is alcohol per capita consumption of adults telling us about drinking and smoking among adolescents? A popu lation-based study across 68 countries. Alcohol Alcohol, 46, ss. 88–92. Gripe, I. (2015). Skolelevers drogvanor 2015. CAN rapport nr 154. 1. uppl. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Grant, B. F. & Dawson, D. A. (1998). Age of onset of drug use and its association with DSM-IV drug abuse and dependence: Results from the national longitudinal alcohol epidemiologic survey. Journal of substance

abuse, 10(2), ss. 163–73.

Göransson, M. & Magnusson, Å. (2012). Kvinnor och alkohol – diagnos,

riskbruk och beroende. Stockholm: Liber.

Hawkins, J. D., Catalano, R. F. & Miller, J. Y. (1992). Risk and Protective Factors for Alcohol and Other Drug Problems in Adolescence and Early Adulthood: Implications for Substance Abuse Prevention. Psychological

Bulletin, 112(1), ss. 64–105.

Henderson, J., Kesmodel, U. & Gray, R. (2007). Systematic review of the fetal effects of prenatal bingedrinking. J Epidemiol Community Health, 61, ss. 1069–73.

Helmersson Bergmark, K. (2010). Alkohol. I: Goldberg, T. (red.)

Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur AB.

Jackson, N., Denny, S. & Ameratunga, S. (2014) Social and socio-demo graphic neighborhood effects on adolescent alcohol use: A systematic review of multi-level studies. Social science & medicine, 115, ss. 10–20. Johnson, J. L. & Leff, M. (1999). Children of substance abusers: overview of research findings. Pediatrics, 103, ss. 1085–99.

Kelly, A. B., Chan, G. C. K., Toumbourou, J. W., O’Flaherty, M., Homel, R., Patton, G. C. & Williams, J. (2012). Very young adolescents and alcohol: Evidence of a unique susceptibility to peer alcohol use. Addictive

Behaviors, 37(4), ss. 414–419.

Keren, M & Hasida B-Z. (2007). Risk-taking among adolescents: Associ ations with social and affective factors. Journal of Adolescence, 30:1, ss. 17–31.

Komro, K. A., Maldonado-Molina, M. M., Tobler, A. L., Bonds, J. R. & Muller, K. E. (2007). Effects of home access and availability of alcohol on young adolescents’ alcohol use. Addiction, 102(10), ss. 1597–1608.

Kwan, M., Bobko, S., Faulkner, G., Donnelly, P., & Cairney, J. (2014). Sport participation and alcohol and illicit drug use in adolescents and youth adults: A systematic review of longitudinal studies. Addictive

Behaviors, 39, ss. 497–506.

Lim S. S., Vos T., Flaxman A. D., Danaei G., Shibuya K., Adair-Rohani H., et al. (2012). A comparative risk assesment of burden of disease and injury attributale to 67 risk factors and risk factor clusters in 21 regions, 1990-2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. Lancet, 380, ss. 2224–60.

Nilsson, T., Leifman, H. & Andréasson, S. (2015). Monitoring local alco hol prevention in Sweden: Application of Alcohol Prevention Magnitude Measure (APMM). Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 32.

Pedersen, W., Bakken, A. & von Soest, T. (2015). Adolescents from affluent city districts drink more alcohol than others. Addiction, 110(10), ss. 1595–1604.

Porath-Waller, A. J., Beasley, E. & Beirness, D. J. (2010). A Meta- Analytic Review of School-Based Prevention for Cannabis Use.

Health Education & Behavior, 37(5), ss. 709–723.

Ramstedt, M., Boman, U., Engdahl, B., Sohlberg, T. & Svensson, J. (2010)

Tal om alkohol 2010 –en statistisk årsrapport från Monitorprojektet.

(Forskningsrapport nr 60). Stockholm: SoRAD.

Raninen, J (2015). Drinking Behaviors of Large Groups: Studies

Disentangling Population Drinking in Sweden. Diss. Stockholm:

Karolinska Institutet.

Richter, M., Vereecken C., Boyce, W., Maes, L., Gabhainn S. N. & Currie, C. E. (2009). Parental occupation, family affluence and adolescent health behaviour in 28 countries. International Journal of Public Health, 54(4), ss. 203–212.

Riley E. P., Infante, M. A.,Warren K. R. (2011). Fetal alcohol spectrumdis orders: an overview. Neuropsychol Rev, 21, ss.73–80.

Rossow, I., Keating, P., Felix, L. & McCambridge, J. (2016). Does parental drinking influence children’s drinking? A systematic review of prospective cohort studies. Addiction, 111(2), ss. 204–217.

Ryan, S. M., Jorm, A. F. & Lubman, D. I. (2010). Parenting factors associated with reduced adolescent alcohol use: a systematic review of longitudinal studies. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 44(9), ss. 774–783.

Skog O-J. (1985). The Collectivity of Drinking Cultures: A Theory of the Distribution of Alcohol Consumption. British Journal of Addiction, 80, ss. 83–99.

Socialdepartementet (2010). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

dopnings- och tobakspolitiken. En sammanfattad version av proposition 2010/11:47 kommenterad av regeringens ANDT-råd. Stockholm:

Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för missbruks- och

beroendevård. Stöd för styrning och ledning – preliminär version.

(Rapport 2015-4-2). Socialstyrelsen.

Stafström, M. (2014). Influence of Parental Alcohol-Related Attitudes, Behavior and Parenting Styles on Alcohol Use in Late and Very Late Adolescence. European Addiction Research, 20(5).

Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010.

Framtidens folkhälsa – allas ansvar. (R 2010:16). Östersund: Statens

folkhälsoinstitut.

Stigler, M. H., Neusel, E., Perry, C. L. (2011). School-based programs to prevent and reduce alcohol use among youth. Alcohol Res Health, 34, ss. 157–162.

Sundell, K. & Forster, M. (2005). En grund för att växa. Forskning om

att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholm: Forsknings- och

utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.

Vinnerljung, Berlin & Hjern (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för

ogynnsam utveckling hos barn. (Social rapport 2010 Socialstyrelsen).

Stockholm: Socialstyrelsen.

Vorst, H. V. D., Engels, R. C. & Burk, W. J. (2010). Do parents and best friends influence the normative increase in adolescents’ alcohol use at home and outside the home? Journal of studies on alcohol and drugs, 71(1), s. 105.

Wagnsson, S (2009). Föreningsidrott som socialisationsmiljö. En studie

av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling.

Diss. Karlstad: Karlstad Universitet.

Analysmetod

Resultaten av de statistiska analyserna kommer att presenteras i tabeller och figurer. Enklare beskrivningar av faktiska fördelningar görs med hjälp av korstabeller och beräkning av medelvärden. Vid de mer avance rade analyserna av de sociala bestämningsfaktorernas samband med de olika utfallen krävs emellertid mer sofistikerade beräkningar. Logistisk regressionsanalys ger möjligheten till att närmare analysera olika fakto rers effekter givet vissa villkor eller omständigheter. Detta är nödvändigt eftersom många faktorer samvarierar och det kan vara svårt att isolera det specifika inflytandet av den enskilda bestämningsfaktorn. Problemet med regressionsanalys i allmänhet och logistisk regressionsanalys i synnerhet är att tolkningen av de koefficienter som analyserna resulterar i ofta inte är särskilt lättillgängliga eller intuitiva. Därför presenteras istället de för stadsdelsområdena predicerade proportionerna som stapeldiagram i denna rapport. Vid samhällsvetenskapliga analyser finns det självklart ett mycket stort antal faktorer att beakta och där bara en bråkdel av dem står i fokus för de egentliga analyserna. Det är dock varken statistiskt tekniskt möjligt eller ens önskvärt att ta ”allt” i beaktande och en god tumregel är att försöka hålla regressionsmodellerna så enkla som möjligt. Faktorer som elevens härkomst och ekonomi är sådana som skulle kunna förklara en del av den variation som finns mellan stadsdelsområdena när det handlar om exempelvis alkoholkonsumtion. Förberedande analyser visade dock att dessa inte påverkar de mönster som står i fokus för denna rapport och därför har de uteslutits från de statistiska analyserna.

Data

Det empiriska underlaget för denna studie består av ett material från Stockholms stad. Materialet utgörs av ”Stockholmsenkäten 2014” vilket är en tvärsnittsstudie och totalundersökning som utförs av socialförvalt ningen i Stockholms stad, utvecklingsenheten, vart annat år (Stockholms stad 2015). Stockholmsenkäten besvaras av skolungdomar i grundskolans årskurs 9 samt år 2 på gymnasiet tillhörande Stockholms stad. Under sökningen omfattar samtliga kommunala skolor och gymnasier i Stock holm. Friskolor deltar frivilligt. År 2014 delades enkäter ut till 160 skolor

i Stockholms stad. Svarsfrekvensen uppgick detta år till 76 procent, det vill säga 11 507 godkända enkäter. Frågorna i Stockholmsenkäten rör bland annat ungdomars alkohol- och drogvanor, brottslighet samt hälsa. Undersökningen och dess insamlade data ger en chans att över tid se till mönster och trender i till exempel ungdomars alkoholvanor. Syftet med Stockholmsenkäten är att skapa ett underlag för preventionsåtgärder och

In document Sociala bestämningsfaktorer för alkoholvanor och alkoholrelaterade problem bland Stockholms ungdomar (Page 54-75)