Svensk media har hittat ett värde i att sända sport och det har sin grund i målgruppen för e-sport. Unga män tittar i mindre utsträckning på linjär TV och e-sporten är en möjlighet för massmedia att återkoppla med gruppen. Genom att fånga en målgrupp som traditionellt sätt är svår att nå, skapar man möjligheter för ökade inkomster genom annonsörer och sponsorer. Om vi ser till Tunstalls beskrivning av medias publik-, annons- och icke inkomstbringande mål, så kan vi bättre tyda de tillfrågades svar117. I svaren hittar vi mönster på att man på ett eller annat sätt uppfyller alla tre mål, det vill säga, publikmålet, annonsmålet och det icke inkomstbringande målet.
De första av målen, publikmålet, tillfredsställer man genom att hitta en grupp människor som man tidigare inte kommunicerat effektivt med. Sändarna som vi pratat med har beskrivit dessa vara unga män, mellan 18 och 35. De befinner sig i stor utsträckning online, de tittar mindre på linjär TV än genomsnittet och de vet vad de vill ha när det kommer tillmediekonsumtion. Detta förklarar varför den största delen av medieaktörernas e-sportsatsningar just skett online. Med en ökad publik och en ny målgrupp för mediehusen att sälja till annonsörer, så skapas möjligheter att uppfylla annonsmålet. Många av de tillfrågade beskriver en stor tilltro till e-sportens lukrativa möjligheter. För att styrka detta så kan samarbeten med McDonalds, AXE, Telia och många fler radas upp. Samtidigt är inte e-sporten alltid en säker investering. Per Landin beskriver svårigheter med att arbeta redaktionellt med e-sporten. I och med tidningen E-sport och MMOs nedläggande så ser vi att e-sporten har begränsningar, speciellt när det kommer till tryckt media. Detta kan vara en kombination av att målgruppen finns online och att de utifrån
användarmodellen (uses & grafications) och uttalanden från de intervjuade, vet vad de vill i sin
mediekonsumtion och hur de ska få de. Att de som var intresserade inte fann tidningen är ett ytterligare tecken på att målgruppen finns att hitta online.
Public service, ex. SVT arbetar inte med detta mål då de finansieras av licenspengar. De är därför betydligt mer inriktade på publikmålet, men också det som Tunstall kallar icke-inkomstbringande mål. Joakim Sandberg på SVT beskriver bl.a. att det handlar om att det ska finnas någonting för alla av Sveriges licensbetalare.
Eva Hamiltons (VD för SVT) uttalande om att e-sporten är minst lika viktig som Vasaloppet och Nobelfesten är korrekt. – Joakim Sandberg, SVT
Detta icke-inkomstbringande mål skulle McQuail beskriva som ett mål för allmänhetens bästa. För SVT är det viktigt med sådana varumärkesstärkande satsningar och det bekräftade även flera andra intervjuade. På Aftonbladet poängterar Tobias Lundgren att man som varumärke haft lågt förtroende av just målgruppen unga män, men att e-sportsatsningen har förbättrat bilden av tidningen.
117
E-sporten har med tiden blivit mer legitimerad och accepterad av allmänheten, vilket har inneburit att fler sponsorer har vågat sig in på marknaden. Det har även underlättat att få in reklamintäkter i takt med att e-sporten har blivit mer mainstream. Tidigare har vi pratat om hur viktigt profiler och produktionsspråk är för att professionalisera det redaktionella arbetet kring e-sporten, men vill man använda utländska profiler kan det bli problematiskt. Ekonomiska drivkrafter är ofta väldigt viktiga för att kunna driva det redaktionella arbetet kring e-sporten, men sponsorer har även en agenda med sin investering. Att sälja reklam eller sponsorplats till en aktör som har geografiskt bundna intressen, kan just produktionsspråket gå stick i stäv med sponsorernas agenda.
[...] eftersom e-sporten är ett globalt fenomen så de har vart ganska svårt eftersom man säljer till svenska sponsorer och man säljer en svensk cast o.s.v. så är det lite svårt att kommunicera på ett bra sätt. Om jag vill ha en ambassadör som ska tweeta om att “nu sänder vi, det är på TV6Play
“så är det lite konstigt att be någon från Na’Vi (ukrainskt e-sportslag) att göra det för dem vet inte vad TV6 är. – Anna, MTGx
E-sport i framtiden
Ingen vet hur stort e-sport kommer bli, men alla vet att det kommer vara större än idag.
E-sportens framväxt har gått otroligt snabbt och Joakim Sandberg på SVT beskriver att e-sporten har gått från att vara ett ganska okänt fenomen, till ett känt fenomen.
Många hävdar att e-sporten kommer växa explosionsartat och med mina 22 år i mediabranschen kan jag säga att det inte kommer bli så stort som hockey och fotboll. Det går inte så snabbt.
Möjligen när du och jag är gamla kommer detta vara mer etablerat. – Joakim Sandberg, SVT
Vidare så beskriver han, som flera av de andra intervjuade, att det behövs en internationell organisation som står bakom e-sporten. En organisation likt FIFA i fotbollen som kan hantera frågor som exempelvis regler och diskriminering. I Asien har e-sporten kunnat kontrolleras bättre med organisationer jämfört med den omogna organisationskulturen som finns i Sverige inom området.
Gräsrotsorganisationer kommer spela större roll i framtiden för att få in fler spelare i e-sporten samt att den ska bli mer som traditionell sport där det finns föreningar och organisationer.
Klart att man vill att det ska bli mer accepterat och att det kanske kommer massa e-sportgymnasium eller att det blir en riktig förening. Att man kan få stöd som i andra sporter.
– Anna, MTGx
Joakim Bennet påpekar att det måste vara lättare att komma in utifrån och ta till sig e-sporten. Att när e-sports SM nämns så ska det vara tydligt vilket e-sports SM man talar om. Vidare berättar han att det är svårbegripligt att titta på en SVT-sändning i e-sport. Begreppsförvirringen inom sändningar måste strömlinjeformas, bli mer lättförståeliga och så ska spelarnas riktiga namn användas så det blir tydligare att det finns människor bakom spelarnamnen.
Jeremy Tunstalls tankar om de olika publikmål, annonsmål, och icke-inkomstbringande mål som driver aktörer, kan bekräftas av Tomas118.
Alla mediehus i Sverige, inklusive Aftonbladet och Expressen pratar e-sport. Det tror jag är världsunikt i hela världen. Jag tror inget annat land ligger så långt fram, inte ens Korea. Korea har en mediabevakning med den är ganska marginell i Sydkorea, det är 1-2 TV-kanaler nu, men
det är kabel-TV kanaler. Men vi pratar med SVT och Aftonbladet om e-sportbevakning och det är på mycket högre nivå än Korea, så Sverige är världsunikt i skapa det här medialandskapet. Nu har vi skapat intresset och nu handlar det om steg 2 börja leverera att e-sport verkligen får tittare, sponsorer i MTGs fall kan betala för annonsering i SVTs fall att det är tillräckligt mycket tittare
så det uppfyller deras public serviceuppdrag. - Tomas, DreamHack
118
Slutdiskussion
I denna studie utgick vi från tre frågeställningar:
Hur ser sändarna på interaktionen mellan media och e-sport? Hur ser sändarna på sitt arbete mot publiken?
Vad anser sändarna att e-sporten har för värde för just deras verksamhet?
Med hjälp av dessa frågor har vi kunnat närma oss vårt syfte och har skapat en bättre bild av hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. För att tyda svaren så har vi använt oss av en samling teorier och tidigare forskning.
Genom en stark tillväxt har e-sportsaktörer i Sverige lyckats väcka intresset hos flera svenska mediehus och i dagsläget så arbetar man utefter en rad olika konstellationer. Det som lockar media, sponsorer och annonsörer till e-sporten är en målgrupp av unga män som försvunnit från linjär TV och tryckt media. Dessa män mellan 18 och 35 finns online och spenderar ofta många timmar om dagen med att spela eller titta på e-sporten med stort engagemang. Genom att arbeta med e-sport anser de tillfrågade att de kan öka sin publik, öka sin annonsförsäljning och samtidigt bättra varumärket i ögonen hos målgruppen. Därmed kan vi bekräfta vårt tidiga antagande om att ekonomisk vinning och publikbredning prioriterades i medias relation med e-sporten.
Intervjuerna
Den första av intervjupersonerna var Tobias Lundgren på Aftonbladet och han deltog då via webbkamera från Stockholm. Vi lärde oss en del under den intervjun som vi sedan kunde applicera i mötet med övriga intervjupersoner. I det första samtalet fick vi en ökad inblick i hur branschen fungerar i stort, vilket underlättade skrivandet av eventuella följdfrågor till senare intervjupersoner. Ett exempel på en sådan fråga handlade om begränsningar. När intervjupersonen inte kunde se några begränsningar i sitt arbete, så kunde vi nämna hur tidigare intervjupersoner svarat på den ställda frågan. Den intervjuade kom då ofta på motsvarande scenario som passade in i deras verksamhetsberättelse. Risken när man gör så är att man färgar svaren, men vi hoppas att det har varit till endast en liten del. Vi kunde i alla fall konstatera att vi fick bättre, mer utförliga svar genom denna metod. Detta ledde i sin tur till att vi fick mer material att analysera utifrån våra teorier.
Ingen av intervjupersonerna var bosatt i Göteborg under datainsamlingens gång, så vi har behövt förlita oss på en del tekniska lösningar. Detta betyder att man får en del tekniska problem på köpet. Under en av intervjuerna, den med Joakim Sandberg, så skadades delar av ljudfilen som vi behövde för att transkribera. Transkriberingen fick göras fritt direkt efter intervjun så minnet var färskt. Fortsättningsvis har vi haft problem med mikrofoner, burkigt ljud och rundgång, vilket har försvårat arbetet. Dessa problem har på intet sätt skadat transkriberingprocessen, men kan mycket väl ha vart ett obekvämt inslag för intervjupersonerna. Detta var dock inget vi noterade. Att träffa människor i person har varit att föredra de gångerna vi kunnat göra det. Informationsinsamlingen har visat att personliga möten är att föredra framför tekniska lösningar. Alla öga-mot-öga intervjuer genomfördes i Stockholm på respektive medieaktörs kontor. Att genomföra intervjuer i intervjupersonernas egna arena kan inrätta en viss trygghet för dem.