Värden efter taxeringskategori

I detta avsnitt redovisas totala taxeringsvärden på kommun- och länsnivå. Högsta och lägsta taxeringsvärden för Västerbottens kommuner redovisas samt en indexerad värdeutveckling för perioden 1998-2009, baserad på periodens fastighetsvärden utan hänsyn till förändringar i fastighetsbeståndet. 68 Proposition 2007/08:27 69 Skatteverkets hemsida, 2010-12-12 70

Sveriges rikes lag, FTL kapitlel 3, §§ 1 -4

71 I bilaga 1, framgår vilka skattepliktiga och icke-skattepliktiga enheter som finns representerade i den svenska fastighetstaxeringen.

31

4.1.1 Småhus-, hyreshus-, industri-, täkt- elproduktions-, och specialenheter

Den bebyggda och planerade marken innehåller flest fastigheter Dessa fastighetstyper är Småhusenheter, Hyreshusenheter, Industrienheter, Ägarlägenheter, Täkter, Elproduktionseheter och Specialenheter⁷². Fastigheter

som inte omfattas av taxering är antingen att betrakta som skattefria enligt fastighets-taxeringslagen eller finns inte representerade i länets kommuner.

De högsta taxeringsvärdena för fastigheter av typen småhus, hyreshus industri, täkt, elproduktion och

specialenheter finns i Umeå och Skellefteå kommuner. De lägsta totala taxeringsvärdena

finns i Bjurholm och Åsele⁷³.

Figur 4.1 Taxeringsvärden Småhus, Hyreshus, Industri, Täkt, Elproduktion och Specialbyggnad, 2009 Det totala taxeringsvärdet för Småhus-, Hyreshus-, Industri-, Täkt-, Elproduktion och Specialenheter uppgick 2009 till drygt 109 miljarder kronor. Värdeutvecklingen av den bebyggda marken har varit kraftig under den senaste 10-årsperioden.

Figur 4.2 Värdeutveckling perioden 1998-2009 för småhus, hyreshus, industri, täkt, elproduktions, och specialenheter, Index 1998=100

72

En fullständig förteckning av fastigheternas specifika typkoder framgår av Bilaga 1. Typkoder för fastighetstaxering.

73 Taxeringsvärden för Småhus (helårsbostad 1-2 familjer) totalt och i genomsnitt i svenska kommuner framgår av Bilaga 4. 100 120 140 160 180 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 In d ex 199 8 = 100

32

Fastighetsbeståndet för permanenta småhus och fritidshus har ökat med 4435 st fastigheter under perioden. Störst ökning av småhus hade Umeå kommun med 2465 permanenta Småhus, ungefär 55 procent av den totala ökningen av småhus och fritidshus. Antalet fritidshus har under perioden ökat från 15 025 st i länet till 16 182 stycken. Störst ökning av

fastighetsbeståndet för fritidshus har skett i Storumans kommun, under perioden har antalet

fastigheter ökat med 452 enheter.⁷⁴

4.1.2 Taxeringsvärden för ekonomibyggnad

Ekonomibyggnad är en

samlingsterm för byggnader som tillhör kategorin jordbruks-fastigheter. Gemensamt för ekonomibyggnader är att de på något sätt kan kopplas till

jordbruksfastighetens produktion. Till ekonomibyggnader räknas ladugårdar, garage för

jordbruksmaskiner, magasin för förvaring av spannmål mm.

Bostäder hör i normalfallet inte till kategorin ekonomibyggnad, utan taxeras i kategorin för småhus typkod 200-299.

Värdet av kategorin ekonomi-byggnad i Västerbotten med 2009 års taxeringsvärden var ca

957 miljoner kr. De befolknings-mässigt större kommunerna i länet står för dryga hälften av de totala taxeringsvärdena för byggnader. Högst värden har Umeå och Skellefteå kommun med taxeringsvärde för ekonomi-byggnader som motsvarar ca 381 miljoner kr. Lägst totala taxeringsvärde för byggnadstypen har Dorotea kommun med taxeringsvärde för ekonomibyggnader motsvarande 3,3 miljoner kronor. Värdeutvecklingen för taxeringskategorin ekonomibyggnad har varit tilltagande under den senaste 12-årsperioden.

Värdeutvecklingen (figur 4.4) tar inte hänsyn till förändringar i fastighetsbeståndet.

74

Statistiska centralbyråns hemsida, 2011-06-15 Figur 4.3 Taxeringsvärden för Ekonomibyggnad, t kr 2009

33

Figur 4.4 Värdeförändring, ekonomibyggnad perioden 1998-2009, Index 1998=100⁷⁵

4.1.3 Taxeringsvärden för åkermark

Länets bördigaste åkermark finns i kustzonen från Nordmaling i söder till Skellefteå i norr. De högsta

taxeringsvärdena för åkermark finns i Skellefteå kommun, totalt 233,2 miljoner kr baserat på 2009 års taxering. Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele samt inlandszonens Åsele och Malå kommuner

har de lägsta taxeringsvärdena.⁷⁶ Dorotea

kommun hade lägst taxeringsvärden för åkermark med 1,8 miljoner kr. Det totala taxeringvärdet för kategorin åkermark i Västerbotten uppgick baserat på 2009 års taxeringsvärden till 615,7 miljoner kr. Taxeringsvärdena på åkermark har ökat mindre i Västerbotten än i Sverige som helhet. Fastighetspriserna är de lägsta i riket. Det genomsnittliga markpriset på 2500 kr per hektar har ändå ökat till dryga 10 000 kr per hektar under perioden 1995-2009.

Värdeutvecklingen (figur 4.6) tar inte hänsyn till förändringen i fastighetsbeståndet.

75 Statistiska central byråns hemsida, 2010-07, egna beräkningar

76

Statistiska centralbyråns hemsida, 2010-10-05, egna beräkningar 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ind ex 1998 = 100 Figur 4.5 Taxeringsvärden för åkermark, 2009, t kr

34

Figur 4.6 Värdeutveckling åkermark perioden 1998-2009, Index 1998=100

4.1.4 Taxeringsvärden för betesmark

Lantbruksenheter i taxerings-kategorin betesmark har i jämförelse med åkermark lägre totala taxeringsvärden. Ett mönster liknande det för åkermark fram-träder med de högsta

taxeringsvärdena representerade i kustkommunerna, Umeå och Skellefteå.

Skellefteås totala taxeringsvärde för betesmark uppgår till 8 583 000 kr, för Umeå 7 640 000 kr.

Kommunerna som brukar räknas till Umeåregionen dvs. Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Robertsfors har lägre taxeringsvärden. Lägst

taxeringsvärden för kategorin

betesmark har Sorsele kommun med totala taxeringsvärden för betesmark om 160 000 kr. Lägst är taxeringsvärdena i fjällkommunerna där betesmark förekommer på få eller inga platser. Taxeringvärdet för kategorin betesmark i Västerbotten uppgick baserat på 2009 års

taxerings-värden till 31 923 000 kr. År 1998 var motsvarande värde 7 967 000 kronor.

100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ind ex 1998 = 100

Figur 4.7 Taxeringsvärden för betesmark, 2009, t kr

35

Figur 4.8 Värdeutveckling betesmark, Västerbottens län perioden 1998-2009, Index 1998=100⁷⁷ Värdeutvecklingen tar inte hänsyn till förändringar i fastighetsbeståndet.

4.1.5 Taxeringsvärden för skogsmark

Priserna för skogsfastigheter har gått upp i hela landet sedan 1998. Det högsta totala taxeringsvärdet i Västerbotten finns i Skellefteå kommun, ca 6,8 miljarder kronor Lägst totala taxeringsvärden har Vännäs kommun med ca 527 miljoner kr. Taxeringvärdet för kategorin skogsmark Västerbotten uppgick 2009 till 29,5 miljarder baserat på 2009 års taxeringsvärden. 1998 uppgick de totala taxeringsvärdena för skogsmark till ca 13,3 miljarder kronor. Taxeringskategorin skogsmark är efter kategorin småhus, hyreshus, industrienhet, täkt, elproduktion och specialenhet, den taxeringskategori som står för det största totala taxeringsvärdet.

77

Statistiska central byråns hemsida, egna beräkningar, 2010-10-19 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ind ex 1998 = 100

36

Värdeutvecklingen (figur 4.10) tar inte hänsyn till förändringen i antalet fastigheter.

Figur 4.10 Värdeutveckling skogsmark, perioden 1998-2009, Västerbottens län, Index 1998=100⁷⁸

4.1.6 Taxeringsvärden för skogsmarksimpediment

Produktiv skogsmark måste ge en avkastning på minst en kubikmeter per år och hektar, annars betecknas skogsmarken som impedimentsmark.

Skogsmarksimpediment har betydligt lägre taxeringsvärde än produktiv skogsmark. Jämför

0,88 kr per m² för

skogsmarksfastighet med 0,05 kr

per m² för fastighet av typen

skogsmarksimpediment i Västerbotten. Högst taxeringsvärden finns i

Vilhelmina kommun med ca 93,3 miljoner kr. Lägst totala

taxeringsvärden för kategorin har Vännäs kommun med 3,8 miljoner kr. Taxeringvärdet för kategorin

skogsmarks-impediment i Västerbotten uppgick baserat på 2009 års taxeringsvärden till totalt 554 998 000 kr. Värdeutvecklingen för skogsmarksimpediment har varit särskilt kraftig 2007-2008, då ökade värdet av skogsmarksimpediment i länet från ca 350 miljoner kronor till dryga 555 miljoner kronor. Värdeutvecklingen tar inte hänsyn till förändringar i fastighetsbeståndet.

78

Statistiska centralbyråns hemsida, egna beräkningar, 2010-10-20 100 120 140 160 180 200 220 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ind ex 1998 = 100 Figur 4.11 Taxeringsvärden för skogsmarksimpediment, 2009, t kr

37

Figur 4.12 Värdeutveckling skogsmarksimpediment, perioden 1998-2009 Västerbottens län, Index 1998=100⁷⁹