Värden i servicelandskapet

Carlsson framhåller att det är viktigt med den personliga kontakten med kunden, då detta kan bidra till att kunden väljer hennes butik istället för konkurrentens, vilket kan relateras till Gummessons (2008) argument för att relationsskapande blir allt mer viktigt i framtidens konkurrenssituation. Relationer till en plats kan således fungera som värdeskapande i ett servicelandskap. Två kvinnor i trettioårsåldern beskriver hur de ibland besöker vissa butiker enbart för att de har någon form av relation med de som arbetar där, det kan vara för att enbart hälsa eller undersöka senaste utbudet. Carlander framhäver att de så kallade mjuka värdena är viktiga på en handelsplats för att konsumenterna ska sättas i rätt stämning. I likhet med diskussionen i fokusgruppen, som behandlade en deprimerande känsla i köpcentrum som upplevs slitna och ofräscha, så menar Carlander att det är viktigt att se till att stadskärnan hela tiden är fräsch och snygg för att människor ska vilja vistas där, även utan det primära målet att shoppa. Carlander har den uppfattningen att om människor trivs och mår bra i en miljö så kommer viljan till handel som en naturlig bieffekt. Detta kan kopplas till Markham (1998) som framhäver att konsumenter inte alltid väljer handelsplats efter handelsutbudet utan urvalet kan lika väl ske på andra grunder som exempelvis trivsam miljö. Wilson, Zeithaml, Bitner & Gremler (2009) resonerar också kring detta och tillägger att miljön är viktig för helhetsupplevelsen. En manlig student i fokusgruppen menar att det är viktigare med de mjuka värdena i en citymiljö än i ett externt köpcentrum då han uppfattar de externa köpcentrumen som enbart till för snabba inköp. Samtliga deltagare i gruppen är överens om att stadskärnan är mer till för flanerande och avkoppling än vad de externa handelsplatserna är.

Det finns emellertid några kännetecknande fysiska egenskaper som alla respondenter anser viktiga i alla servicelandskap. Parkeringsplatser, för både bil och cykel är en

45

sådan, vilket J, Persson framhåller alltid diskuteras i relation till främst cityhandeln. Ett flertal av uppsatsens respondenter, där ibland Carlander, Frisk, E. Persson och Carlsson tror att en av de viktigaste anledningar till varför konsumenter väljer Hansa City framför Kalmar stadskärna beror på den goda tillgängligheten med parkeringsplatser. Bergström & Fölster (2009) poängterar vikten av god tillgänglighet både genom väl fungerande infrastruktur, frekvent kollektivtrafik och god möjlighet att hitta parkering. Samtliga respondenter i fokusgruppen framhåller att parkeringsplatser för både bil och cykel är en essentiell faktor i valet av handelsplats. Ett flertal av respondenterna i fokusgruppen upplever det ibland svårt att hitta parkering i stadskärnan när det är mycket folk i rörelse, vilket gör Hansa City till ett bättre shoppingalternativ i det avseendet. En medelålders kvinna beskriver att eftersom shopping förknippas med egentid, där hon själv kan bestämma när och var hon åker, faller det sig naturligt att hon tar bilen eftersom hon inte vill vara bunden till något eller någon. Likväl understryker en äldre kvinna (82 år) att för henne blir bil en självklarhet då hon inte heller vill anpassa sig till särskilda tider, som kollektivtrafik skulle innebära, hon vill kunna åka hem direkt när hon känner sig trött. Resonemanget kan därför te sig att, trots frekvent kollektivtrafik, måste handelsplatser kunna erbjuda goda parkeringsmöjligheter eftersom många fortfarande tar bilen. Carlander tror att parkeringsfrågan alltid kommer att vara omdebatterad, vilket även Larsson (2011) framhåller när han resonerar kring betydelsen av handelsplatsers effektiva tillgänglighet. Eftersom Kalmar vill attrahera besökare även från andra regioner blir det således extra viktigt att göra stadskärnan tillgängligt för dessa genom att erbjuda goda parkeringsmöjligheter.

Butikers tillgänglighet i form av öppettider är ytterligare en viktig faktor för merparten av deltagarna i fokusgruppen. En äldre kvinna (82 år) tror dock att detta är en generationsfråga där äldre är mer vana vid att butiker endast är öppet dagtid och anpassar sig efter detta, medan de yngre respondenterna önskar mer generösa öppettider. En kvinna i trettioårsåldern poängterar att hon, i veckorna, aldrig får tiden att räcka till för shopping då butikerna ofta stänger strax efter det att hon kommer hem från jobbet. Hon framhåller även att hon gärna ser längre öppettider på helgen då hon ofta känner sig stressad att hinna med allt på endast två dagar. Bergström & Fölster (2009) poängterar att butiker måste vara konsekventa med öppettider och gärna samarbeta så att alla inom ett handelsområde har likvärdig tillgänglighet. Vid diskussion i fokusgruppen framhåller en arbetande kvinna i tjugofemårsåldern det som krångligt att

46

Kalmars citybutiker inte har lika öppettider, då det medför att hon alltid måste söka reda på information om tillgängligheten inför varje nytt besök. Detta får medhåll från en yngre kille i sällskapet som lägger till att han oftast åker till Hansa City av den enkla anledningen att de har samma öppettider som är lätta att memorera. J. Persson förklarar att Hansa Citys bästa handelsdag, sett till antalet besökare, är på söndagen, vilket han tycker citys aktörer borde fundera över. Han poängterar dock att frågan om helg- och kvällsöppet är känslig, då små köpmän inte vill eller har möjlighet att hålla mer generösa öppettider. Carlander hävdar att butiksägarna måste fundera över när deras kunder har tid att shoppa och inte enbart se till sin egen verksamhet. Han menar att dagens konsumenter är mer tidskänsliga än förr, vilket är något som butikerna bör ta hänsyn till.