Värderande uttalanden

Vi har, som vi skrivit i vårt metodavsnitt, valt att inte göra en textanalys i den bemärkelsen att vi analyserar ordval i artiklar och intervjuer. Ibland framgår det dock mycket tydligt en positiv eller negativ inställning till biblioteket vilket givetvis också får betydelse för vilken bild som ges av biblioteket. Sådan inställning kan synas dels i ordval och dels i vad man lyfter fram om biblioteket. Vi vill betona att vi i intervjuerna inte frågat efter värderande åsikter. Många av de positiva synpunkterna har kommit då vi frågat respondenterna om det finns något mer de vill tillägga. Även om de kan ha känt att vi förväntade oss en positiv inställning till bibliotek har vi alltså inte direkt frågat efter den. Vi diskuterar nedan de värderande åsikter som framkommit.

Negativa utlåtanden om biblioteket är inte speciellt vanliga, varken i vårt artikel- eller

intervjumaterial. Några respondenter tycker att det är tråkigt på biblioteket och en respondent kritiserar en verksamhet, bokbussarna, som han tycker borde läggas ned, men säger inget negativt om biblioteket som helhet. Vi märker dock att långt ifrån alla är intresserade av bibliotek och ändå är de positiva, vilket vi kommer tillbaka till. Några uttrycker negativa

uppfattningar om personalen eller deras arbetssituation. En upplever att hon inte får så bra hjälp som hon velat ha för att personalen är stressad och en vill att personalen skall vara trevlig och bemöta alla lika, vilket vi förmodar att hon menar att de inte gör nu.

I flera av våra respondenters uttalanden kan vi se en allmänt positiv bild av biblioteket. Vi kan egentligen se två bilder ur de positiva utlåtandena. Den första finns hos vissa där

användningen av eller kunskapen om biblioteket inte motsvarar en så positiv bild. Deras positiva inställning verkar mer bottna i att så ”skall” man tycka. Vi kan illustrera detta med hjälp av en respondent som själv sällan besöker ett bibliotek. Ho n hade velat lära sig redan som liten, så att den vanan satt kvar. Hon ser alltså biblioteksbesök som en god vana och något bra, även om det nu är sent att börja med det. Samtidigt har hon inget att säga om vad som borde förändras på biblioteket, eftersom hon säger att hon inte är intresserad. Hon verkar snarast önska att hon från barndomen fått ett intresse för biblioteket och inte bara en vana. Några andra kan inte säga mycket om biblioteket och dess verksamhet, men lägger ändå till att biblioteket är bra. En man som själv besöker ett bibliotek ungefär två gånger om året menar att en anledning att inte använda biblioteket är att man är lat. Han visar med detta, anser vi, att biblioteket är något man har nytta av att besöka, eftersom lathet inte kan sägas vara ett tungt vägande skäl. Flera säger, även då de själva inte besöker bibliotek årligen, att det inte finns några egentliga anledningar att inte använda biblioteket. Alla de här typerna av kommentarer visar, menar vi, att det finns en positiv bild av biblioteket som egentligen inte är grundad på något konkret, åtminstone inget som respondenterna uttalar. Ett liknande resultat går att finna i en undersökning i Härlanda gjord av Åsa Brissman och Linda Brudal.139 De har i sin magisteruppsats gjort en enkätundersökning bland både användare och icke-användare och menar med de senare de som aldrig besöker kommunens bibliotek.140 På frågan om det är viktigt för respondenten att det lokala biblioteket finns svarar 43 % av icke-användarna ja. Brissman och Brudal menar att det kan betyda att det finns en positiv attityd därför att man ser att biblioteket kan vara bra för andra även om man själv inte är intresserad.141 Thórsteinsdóttir och Arvidsson presenterar undersökningsmaterial som visar just att personer som inte själva använder biblioteket ändå kan se det som en betydelsefull institution för samhället.142 Hos våra respondenter har vi dessutom sett en attityd som innebär att biblioteket även kan vara bra för dem och att de upplever det tråkigt att de inte är mer intresserade.

Den andra typen av positiv bild ges av några som även använder biblioteket. Exempel på detta är beskrivningen av biblioteket som ett ”underbart rum”, ”värt ett besök” eller en ”positiv institution som öppnar möjligheter”. Några ger uttryck för uppfattningen att biblioteket har en bred verksamhet, att man kan göra mycket där. Några talar om att man på biblioteket har möjlighet att upptäcka nya saker och utvecklas som människa. Bibliotekets roll i människors utveckling kopplas både till upplevelser på biblioteket och till böckerna man kan finna där, t.ex. menar någon att man genom att läsa en skönlitterär bok kan få förståelse för andra och att man genom upplevelserna lär sig tänka själv. Inställningen att biblioteken inte får läggas ned och att det är viktigt att läsa böcker kommer också fram. Även här syns tanken att

biblioteksbesök är en god vana som behöver grundläggas tidigt. I den här bilden kan vi också ta in en syn på biblioteket som något stabilt som egentligen inte förändras. En respondent menar att biblioteket inte behöver förändras utan skall vara ”som det är, som det alltid har varit”. För respondenten är detta något positivt, även om vi kan fråga oss hur man tänker sig

139

Brissman, Åsa & Brudal, Linda 2001. Soffliggare i samhällets vardagsrum : En undersökning angående

nyttjandet av Munkebäcks bibliotek i Göteborg.

140

Brissman & Brudal 2001, s. 19.

141

Brissman & Brudal 2001, s. 38.

142

att en allmän institution skall låta bli att förändras. Historien lär oss att det krävs en viss anpassning efter omvärlden. Vi kan se på sockenbiblioteken som vi skriver om i avsnitt 3.2. De förlorade i betydelse när de inte förnyade sitt bokbestånd. Likadant försvann

folkrörelsebiblioteken mer och mer när de inte kunde svara mot de nya behoven av service mot utbildningen. Biblioteket måste utvecklas i samspel med behov och efterfrågan.

Anledningen till att vår respondent ändå säger att biblioteket skall vara som det alltid har varit är väl närmast uttryck för att biblioteken är något som det är viktigt att bevara.

Vi kan se att få respondenter har förslag på hur biblioteket skall förändras. De idéer som kommer fram berör praktiska frågor, t.ex. hylluppställningen, den direkta miljön på

biblioteket, synpunkter på vad pengarna skall användas till eller önskan om ett större utbud. Man har även några tankar om hur personalen bör vara. En respondent föreslår en utökad service, ingen egentlig ny service bara ett enklare sätt att lämna tillbaka böcker. Endast en respondent går lite längre och önskar att biblioteket skall vara ett kulturcenter med mer än bara böcker.

Den positiva synen på biblioteket är givetvis glädjande och vi vet att man i

användarundersökningar oftast får ett mycket positivt resultat där besökarna är nöjda med sitt bibliotek. Detta kan vi läsa om bl.a. hos Thórsteinsdóttir och Arvidsson, men de antyder också att en anledning till så nöjda besökare kan bero på låga förväntningar på biblioteket.143 Vi tror att det mycket väl kan stämma. Den verksamhet som våra respondenter framför allt beskriver är mycket enkel och handlar om utlån av böcker. Samtidigt finns det exempel på mycket stora krav på bibliotek och personal där man säger att man skall kunna hitta all information och att personalen skall vara uppdaterad på allt när det gäller litteratur och kunskapskällor. De allra flesta nöjer sig dock med mindre och visar heller ingen kunskap om eller intresse för olika arrangemang.

I våra artiklar finns det inte på samma sätt positiva utlåtanden om biblioteket, vilket vi int e heller förväntat oss av nyhetsartiklar. Flera artiklar som beskriver verksamheten på ett bibliotek gör det på ett positivt sätt, men utan egentliga värderande ord eller med

kommentarer som rör hela biblioteksväsendet. Det finns några undantag. I en artikel beskrivs biblioteket ha en omfattande verksamhet, vilket måste räknas som ett erkännande. Vikten av att det finns bibliotek även i närmiljön lyfts fram i några artiklar. Endast en journalist uttrycker själv en uppfattning och det handlar då om att det aktuella biblioteket upplevs ”mycket trivsamt och personligt” (D17).

I artiklarna framkommer inga förslag på förändringar på biblioteket. Det som syns är när verksamheter lägger ned och personalens önskemål att få medel för att kunna upprätthålla och utveckla verksamheten. I en artikel beskrivs en strävan att nå högre välfärd i en stadsdel i Borås. För att beskriva att det händer saker i positiv riktning sägs bl.a. i en intervju att fler och fler hittar till biblioteket. Det troligaste utifrån sammanhanget tycker vi är att man hoppas att detta är något som i förlängningen kommer att ge effekt och bidra till ökad välfärd.

Biblioteket beskrivs i artiklarna med en slags självklarhet. Dess plats i samhället är given och tidningens uppgift är att berätta när det händer något särskilt på biblioteket, inte att motivera dess existens. Här har det givetvis också stor betydelse vilken typ av material vi valt. Om vi tagit med debattartiklar, ledare och kåserier hade vi antagligen fått betydligt mer värdeladdade uttalanden om biblioteket.

143