Generellt kan sägas att Kristianstad kommun i de flesta olyckstyperna ligger nära snittet för både Skåne län och Riket i stort, gällandes händelser per 1000 invånare. I det statistiska underlaget som har använts, så är det få olyckstyper som utmärker sig och där det går att dra några statistiskt säkerställda slutsatser.
Vidare konstateras att räddningstjänsten förväntas kunna hantera olika typer av
sällanhändelser. Detta är händelser som ofta inte syns i statistiken men som ändå inte kan uteslutas och som måste finnas en beredskap för.
Skyddet inom vårt geografiska område för de risker som orsakar de vanligaste olyckorna bedöms i stort sett uppfylla målet om ett likvärdigt och tillfredställande skydd.
Brand i byggnad
När det gäller brand- och brandtillbud i byggnader går det inom vårt geografiska område att se en svagt ökande trend i antalet händelser. Vid jämförelse med Skåne län och Riket i stort, så har det under de två senaste åren (2019-2020) varit något fler händelser per 1000 invånare.
De flesta bränderna inträffar i bostäder och då främst flerbostadshus och villor. Det går även att se en liten ökning vad det gäller brand i vårdmiljö samt brand i industri, det är dock svårt att utläsa ur statistiken om det är en trend eller en naturlig variation.
Om man ser till riskfaktorer hos de personer som omkommer och eller skadas, så yttrar de sig främst i form av nedsatt rörelse- och kognitiv förmåga, missbruksproblematik, psykisk ohälsa och rökning.
Samverkan mellan kommunens olika förvaltningar kring dessa sårbara grupper bör prioriteras, för att på sikt få ner antalet bostadsbränder med svåra konsekvenser. Behovet av riktade insatser och kampanjer till vissa problemområden bör ske kontinuerligt.
När det gäller att förebygga bränder i vårdmiljö och övriga verksamheter så genomför räddningstjänsten kontinuerligt tillsynsbesök utifrån risk- och behovsbedömning.
I samband med brand i byggnad krävs det många gånger god tillgång till släckvatten. I vissa delar inom vårt geografiska område är det idag något oklart hur statusen är på våra befintliga brandposter. I samband med att kommunen etablerar nya områden är det viktigt att tidigt i planprocessen säkerställa tillgången till släckvatten.
För att säkerställa tillgången till släckvatten samt för att tydliggöra ansvarsförhållandena gällande kostnader samt drift och underhåll, bör det inom kommunen tas fram en
”Brandvattenplan”.
Brand utomhus
Denna kategori har varit relativt konstant under den senaste 10 års-perioden. Den absoluta majoriteten av händelser kan hanteras väl, däremot har kategorin potential att generera mycket omfattande händelser både i form av resursbehov och tidsåtgång vid större skogsbränder. Detta innebär ett behov av att ha en snabb resursuppbyggnad och en bra förmåga att kunna hantera stora händelser.
Vad gäller brand i fordon hanteras ca 30-40 händelser om året. Många av dessa tros vara anlagda men orsakar sällan skador på annat än det enskilda fordonet. Den befintliga förmågan att hantera dessa händelser anses tillräcklig.
Trafikolyckor
Trafikolyckor är den vanligaste händelsetypen som räddningstjänsten i Kristianstad larmas ut till.
Övervägande delen av trafikolyckorna inträffar på de större vägnätet i kommunen, d.v.s. E 22, Rv 21, Rv 19, Rv 9 samt Lv 118.
När det gäller antalet omkomna och svårt skadade i samband med trafikolyckor så går det inte att utläsa några trender under den 10 års period som granskats.
Det finns idag ett visst samarbete med trafikverkets olycksutredare och polisen.
Tillsammans försöker vi med gemensamma krafter förstå varför olyckorna inträffar och varför konsekvenserna blir som de blir. Detta samarbete bör dock utvecklas ytterligare.
Den höga förekomsten av trafikolyckor samt den snabba utvecklingen av ny teknik och drivmedel, är något som räddningstjänstens organisation ständigt behöver anpassa sig till.
Det behöver även kontinuerligt upprätthållas en skälig beredskap för sällanhändelser, så som trafikolyckor med tunga fordon, trafikolyckor med farligt gods och
masskadescenarion.
Detta ställer krav på att skapa goda förutsättningar för kontinuerlig utbildning- och övningsverksamhet.
Olycka med farliga ämnen
Allvarliga olyckor där farliga ämnen är inblandade är relativt ovanliga inom vårt geografiska område och får ses som sällanhändelser.
De vanligast förekommande olyckorna är begränsat utsläpp av olja eller drivmedel i samband med trafikolyckor eller något mindre utsläpp inom en verksamhet.
Inom Kristianstads kommun finns relativt många ”Seveso- och 2:4 anläggningar”.
Hanteringen av farliga ämnen vid dessa anläggningar kan medföra olyckor med stora konsekvenser som följd.
Åtgärder för att minska risken för olyckor vid våra ”Seveso och 2:4 anläggningar” är kontinuerlig tillsyn och gemensam insatsplanering. Skulle olyckan ändå inträffa måste räddningstjänsten och verksamheten vara väl förberedda med genomförda övningar och tillgång till materiel och kompetens.
Det sker även dagliga transporter av farligt gods på väg- och järnvägsnätet inom/genom kommunen. Beredskapen för att hantera eventuella olyckor på väg- och järnvägsnätet behöver kontinuerligt upprätthållas. Konsekvenserna av dessa händelser blir extra stora om olyckan sker inom något av våra utpekade vattenskyddsområde.
I Östersjön sker det även dagligen transporter med bulkfartyg som exempelvis kan innehålla stora mängder olja. Ett större utsläpp av olja till havs kan nå kusten utanför Åhus och orsaka omfattande miljöskador. En sådan händelse kräver en god samverkan mellan olika aktörer. Det finns en kommunal oljeskyddsplan som är under revidering (2021).
Övningsverksamheten när det gäller hantering av farliga ämnen bör utvecklas framöver.
Samtliga befäl behöver ha kunskap om insatsmetodik kopplat till de vanligaste farliga ämnena som hanteras inom vårt geografiska område. Det behövs även kunskap om vilka regionala- och nationella resurser som finns att tillgå, då den egna förmågan inte räcker till.
Vid omfattande olyckor med farliga ämnen kan det även behövas en god förmåga att snabbt kunna samverka över organisatoriska- och geografiska gränser.
Naturolycka
Naturolyckor är allt som oftast kopplat till väderrelaterade händelser så som, skyfall, värmeböljor, stormar, snöoväder mm.
Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finns det 25 områden i Sverige som bedöms ha betydande översvämningsrisker och i Skåne har 7 områden identifierats och Kristianstad är ett av dessa områden (MSB, Översyn av områden med betydande översvämningsrisk, enlig förordning (2009:956) om översvämningsrisker).
Kristianstadområdet omfattas av översvämningsrisker både från havet och Helge Å.
Kraftiga skyfall eller omfattande snösmältning utgör även en stor risk för översvämning.
När det gäller Helge Å så blir situationen extra allvarlig om det både sker omfattande snösmältning eller kraftiga regnperioder uppströms samtidigt som det är höga vattennivåer i havet.
Det pågår ett kontinuerligt arbete inom kommunen med att valla in stora delar av staden Kristianstad. Det befintliga vallsystemet är klassad som en dammanläggning och tillika en
”2:4 – anläggning” (LSO, 2kap. 4§ farlig verksamhet).
Ett vallbrott i samband med högvattenläge skulle kunna få allvarliga konsekvenser för staden Kristianstad i form av omfattande skador på samhällsviktiga verksamheter, viktig infrastruktur och även risk för liv och hälsa.
Förutom att jobba aktivt och kontinuerligt med förebyggande åtgärder, är det viktigt att även ha en god operativ förmåga. Ofta kräver dessa händelser omfattande resurser och händelserna är ofta utdragna i tid, vilket ställer krav på operativ uthållighet.
Både det förebyggande- och det operativa arbetet kräver att samhället agerar med gemensamma krafter. Denna samverkan behöver därför utvecklas och skapas rutiner för så att det finns en god beredskap inför framtida händelser.
Vid omfattande naturolyckor kommer det behövas en god förmåga att snabbt kunna samverka över organisatoriska- och geografiska gränser.
När det gäller prioriteringar att hantera konsekvenser i samband med naturrelaterade olyckor så är prioriteringarna att främst skydda liv och hälsa, samhällsviktiga
verksamheter samt viktig infrastruktur.
Drunkning
Kristianstads kommun har en lång kuststräcka med långa fina sandstränder som inbjuder till bad. Kuststräckan från Yngsjö och söderut är känt för kraftiga undervattensströmmar vid pålandsvind. Flera drunkningsolyckor har inträffat på denna sträcka.
Det finns i kommunen även nio kommunala insjöbadplatser. Flera av sjöarna samt Helge å är även bra fiskevatten. Detta innebär att fiske bedrivs året om från båt och land samt på is under vintrarna.
Räddningstjänstens förmåga att hantera drunkningstillbud innebär ytlivräddning och det finns räddningsbåtar i Kristianstad, Åhus och Arkelstorp.
Kristianstads kommun har inga egna räddningsdykare utan de larmas vid behov främst ifrån Malmö eller Helsingborg, vilket innebär att de har en ganska lång framkörningstid och kan knappt ses som en livräddade resurs.
Med den begränsade förmågan som räddningstjänsten har, är det viktigt att Kommunen jobbar med förebyggande åtgärder i form av exempelvis information, simundervisning, utlåning av flytvästar mm.
Den operativa förmågan behöver även utvecklas för att vara så effektiva som möjligt utifrån den förmåga och utrustning som finns.
Hot om suicid
Räddningstjänsten larmas enligt fastställda larmplaner ut till hot om suicid då personen befinner sig på hög höjd, intill spårområde samt intill ställverk.
Vid dessa händelser larmas samtliga blåljusorganisationer ut i syfte att avbryta hotet. Den blåljusorganisation som är först på plats tar initiativet och i många fall är
räddningstjänsten först på plats.
Detta ställer krav på vår personal i form av att snabbt kunna säkra platsen så att inga andra personer riskerar att skadas. Därefter skall vår personal kunna inleda ett medmänskligt samtal med personen som hotar att ta sitt liv, i syfte att få personen att avbryta sitt försök.
I vissa falla har personen redan valt att fullborda sitt hot (t.ex. ställa sig framför ett tåg) då kan det handla om att hjälpa till med sanering eller omhändertagande av personen.
För att vår personal skall känna sig trygg i hanteringen av dessa händelser krävs en god samverkan med övriga blåljusorganisationer, samt utbildning av vår personal gällande samtal med personer som befinner sig i kris. Det behöver även utvecklas rutiner för hur en säker och trygg miljö skapas runt den person som hotar om suicid.
Pågående dödligt våld
Om en händelse inträffar inom vår kommun kommer den sannolikt inledningsvis att präglas av oklarheter och upplevas som kaotisk, där snabba beslut och prioriteringar måste göras. Om attacken lyckas kan det plötsligt finnas ett stort antal skadad och omkomna människor som behöver tas om hand.
Dessa händelser kommer att kräva att samhället gemensamt samlar krafter och samarbetar över organisations- och geografiska gränser.
En förutsättning för effektiva och samordnade insatser vid terrorbrott eller PDV-händelser är att berörda aktörer är mentalt förberedda, vilket kan åstadkommas genom
aktörsgemensam planering, utbildning och övning.
CBRNE (Chemicals, Biological, Radiological, Nuclear and Explosive)
En händelse med CBRNE-ämnen kan förutom skador även orsaka omfattande belastningar på samhällets resurser. Händelsen kan leda till omfattande insatser, betydande krav på kommunikation till allmänheten och i vissa fall även utrymning.
En händelse med CBRNE ämnen kan även ge upphov till rädsla och panik vilket kan försvåra hanteringen av händelsen och ytterligare öka belastningen på samhällets resurser. Vidare kan en händelse få betydande ekonomiska konsekvenser, inte minst om den innefattar sanering, avspärrningar och produktionsbortfall över lång tid.
Kommunen har idag en väldigt begränsad förmåga att själva hantera en CBRNE händelse.
Här krävs det att kommunen tar hjälp av och samverkar med, regionala- och nationella aktörer.
Även dessa händelser kommer att kräva att samhället gemensamt samlar krafter och samarbetar över organisations- och geografiska gränser.