Den upplevda nyttan (B, från engelskan benefit) beror på hur mycket ekosystemtjänster som finns (det vill säga effekten från steg 3) och på hur högt de enskilda ekosystemtjänsterna värdesätts. Resultatet av den värderingsstudie som gjordes inom forskningsprojektet finns redovisat som upplevt värde i tabell 3. I tabell 13 visas den resulterande nyttan av respektive ekosystemtjänst. 0 50 100 150 200 250
Från området Maximal möjlig effekt
Ef
fek
t
Pollinering
Vindreduktion
Avkylning
Förbättrad luftkvalitet
Bullerdämpning
Dagvattenhantering
Rekreation och mental och
fysisk hälsa
43
Tabell 13. Resultat av allmänhetens värdering av enskilda ekosystemtjänster i Göteborg, beräknad nytta och beräknat värde av undersökta ekosystemtjänster för Skansen Lejonet.
Ekosystemtjänst Beräknad
effekt
(steg 3)
Upplevt
värde
Beräknad
nytta (effekt *
upplevt värde)
Maximal
möjlig
nytta
Pollinering (bin och humlor) 15 3,8 57 150
Vindreduktion 9 3,8 34 150
Avkylning genom skuggning
och avdunstning
9 3,8 34 150
Förbättrad luftkvalitet 6 4,6 28 100
Bullerdämpning 3 3,7 11 50
Dagvattenhantering 17 4,2 71 150
Rekreation samt mental och
fysisk hälsa
26 4,4 114 300
Estetiskt värde 12 4,0 48 100
Områdets samlade värde 397 1150
Steg 5 – samlad värdering
I detta steg görs en samlad värdering av alla ekosystemtjänster som ingått i studien genom att summera nyttan från respektive tjänst. Det samlade värdet för Skansen Lejonet och det maximalt möjliga värdet framgår av tabell 13.
Sammanfattande bedömning av Skansen Lejonet
Skansen Lejonets samlade värdering uppgår till 397 vilket innebär att värdet av de
ekosystemtjänster som området har möjlighet att bidra med bedöms som måttligt. Skansen Lejonet ligger i ett infrastrukturområde som omges av kontor/industrier på ena sidan och bostäder på andra. Tyvärr ligger området relativt otillgängligt till, vilket gör att Skansen Lejonets möjliga bidrag till kulturella ekosystemtjänstvärden inte till fullo kommer till allmänhetens nytta. Samtidigt som de rekreativa tjänsterna och värdena är låga på grund av otillgängligheten och att vissa ekosystemtjänsters nytta avtar med avståndet (till exempel luftrening) kan området vara en viktig del i en stads grönstruktur.
44
Avslutande diskussion
Metoden som utvecklats inom forskningsprojektet är på många sätt unik. Till skillnad från andra metoder visar den hur olika komponenter inom ett grönområde kan bidra till olika ekosystemtjänster och den innefattar även kulturella ekosystemtjänster. För närvarande innefattar metoden komponenterna träd, buskar, örter, bin och fåglar och hur dessa bidrar till ekosystemtjänsterna klimatreglering, förbättrad luftkvalitet, dagvattenhantering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande. Dessa ekosystemtjänster valdes med tanke på den kompetens som ingick i forskningsprojektet. Metoden är utförligt beskriven i en handbok som kommer finnas fritt tillgänglig från årsskiftet 2017/2018. Metoden är
utvecklad med tanken att den ska vara enkel att använda, systematisk och transparent i alla steg och att den i takt med ökad kunskap ska kunna inkludera fler indikatorer och kunna bedöma fler ekosystemtjänster.
Som metoden är utformad i dagsläget är den främst användbar för att jämföra effekten och/eller värdet av ekosystemtjänster mellan två eller flera relativt närliggande områden alternativt för att bedöma inverkan på effekten och/eller värdet av ekosystemtjänster från ett område vid förändringar över tid, till exempel förändrad markanvändning. Då
artrikedom varierar avsevärt över landet, bland annat på grund av olika klimatförhållanden, behöver man utföra basinventeringar i det område där man vill tillämpa metoden för att undersöka variation av artrikedom innan bedömning av effekt och värde kan göras. När sådana basinventeringar finns kan dessa användas för att bedöma effekt och/eller värde av ekosystemtjänster från enskilda områden inom samma tätort/region.
Istället för att använda en monetär värdering valdes en semi-kvantitativ värdering i form av intervjuer där tillfrågade personer har fått ranka betydelsen av ekosystemtjänster på en femgradig skala. Alla värderingsmetoder har för- och nackdelar, men eftersom monetär värdering av bland annat kulturella ekosystemtjänster är till stor del outredd ansågs den semi-kvantitativa värderingen som det bästa alternativet. Värderingen beror av flera faktorer, den förändras med tiden och kan vara olika mellan olika platser. De värden som tagits fram inom forskningsprojektet antas gälla nu och något år framåt för större städer som förtätas och växer. Värderingssteget i metoden (steg 4) behöver utvecklas ytterligare för att bli mer generellt användbar, till exempel för att innefatta behovet av olika
ekosystemtjänster i olika områden.
Metoden som redovisas i detta PM kan användas för att ta fram underlag för att besluta om markanvändning i urbana områden, till exempel placering av bostäder, trafikinfrastruktur eller grönområden. Metoden kan även användas som stöd för beslut om eventuella kompensationsåtgärder när exploatering av grönytor sker. I vissa situationer behövs mer avancerade modeller och då kan metoden vara ett komplement och startpunkt för arbetet. De indikatorer som föreslagits visar på några av de saker som är viktigt att kartlägga för att öka förståelsen om grönskans bidrag till ekosystemtjänster och som gärna bör inkluderas i rutinmässiga inventeringar. Förhoppningen är att metoden ska komma till nytta för att synliggöra grönskans värde i stadsmiljön.
45
Referenser
Andersson-Sköld Y, Klingberg J, Gunnarsson B, Gustafsson I, Hedblom M, Knez I, Lindberg F, Ode Sang Å, Pleijel H, Thorsson P & Thorsson S (2017a). A stepwise method for benefit assessment and valuation of ecosystem services from urban greenery, submitted to Journal of Environmental Management.
Andersson-Sköld Y, Klingberg J, Gunnarsson B & Thorsson S (2017b). Metod för värdering av ekosystemtjänster av urban grönska – Handbok. Under arbete, beräknas klar december 2017. Kommer finnas tillgänglig bland annat via
http://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/ekosystemtjanster.
Esseen, P-A, Glimskär, A, Ståhl, G & Sundquist, S (2003). Fältinstruktion för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige NILS. SLU, Umeå.
Grundström M & Pleijel H (2014). Limited effect of urban tree vegetation on NO2 and O3
concentrations. Environmental Pollution 189: 73-76.
Gunnarsson, B, Knez, I, Hedblom, M & Ode Sang, Å (2017). Effects of biodiversity and environment-related attitude on perception of urban green space, Urban Ecosystems 20: 37-49, doi:10.1007/s11252-016-0581-x.
Gunnarsson, B & Federsel, L M (2014). Bumblebees in the city: abundance, species richness and diversity in two urban habitats, Journal of Insect Conservation, 18: 1185-1191.
Hedblom, M, Knez, I, Ode Sang, Å & Gunnarsson, B (2017). Evaluation of natural sounds inurban greenery: potential impact for urban preservation. Royal Society open science 4: 170037.
Hedblom, M, Heyman, E, Antonsson, H & Gunnarsson, B (2014). Bird song diversity influences young people´s appreciation of urban landscapes. Urban Forestry Urban Greening 13: 469-474.
Klingberg J, Konarska J, Lindberg F, Johansson L & Thorsson S (2017a). Mapping leaf area of urban greenery using aerial LiDAR and ground-based measurements in Gothenburg, Sweden. Urban Forestry & Urban Greening 26: 31-40.
Klingberg J, Broberg M, Strandberg B, Thorsson P & Pleijel H (2017b). Influence of urban vegetation on air pollution and noise exposure – a case study in Gothenburg, Sweden. Science of the Total Environment 599-600: 1728-1739.
Knez I, Ode Sang Å, Gunnarsson B & Hedblom M (inskickad 2017). Wellbeing in urban greenery: The role of naturalness and place-identity. Inskickad till tidskrift.
Konarska, J, Holmer, B, Lindberg, F & Thorsson, S (2016a). Influence of vegetation and building geometry on the spatial variations of air temperature and cooling rates in a high-latitude city. International Journal of Climatology 36: 2379-2395.
46
Konarska, J, Uddling, J, Holmer, B, Lutz, M, Lindberg, F, Pleijel, H & Thorsson, S (2016b). Transpiration of urban trees and its cooling effect in a high latitude city. International Journal of Biometeorology 60: 159-172.
Lindberg, F, Johansson, L & Thorsson, S (2013). Träden i staden: Användningen av LiDAR-data för att identifiera urban vegetation, Mistra Urban Futures Report 2013: 2.
Magurran A E (2004). Measuring biological diversity, Blackwell Science Ltd, pp. 215 MA, Millennium Ecosystem Assessment (2005). Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC.
Ode Sang, Å, Knez, I, Gunnarsson, B & Hedblomd, M (2016). The effects of naturalness, gender and age on how urban green space is perceived and used, Urban Forestry & Urban Greening, 18: 268-276.
SCB, Statistiska Centralbyrån (2010). Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005. Rapport MI 12 SM 1002, ISSN 1403-8978, pp. 45. Tillgänglig via:
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0805/2005A01b/MI0805_2005A01b_SM_MI12SM10 02.pdf
Ståhl, G, Allard, A, Esseen, P-A, Glimskär, A, Ringvall, A, Svensson, J, Sundquist, S, Christensen, P, Gallegos Torell, Å, Högström, M, Lagerqvist, K, Marklund, L, Nilsson, B & Inghe, O (2011). National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) – scope, design, and experiences from establishing a multiscale biodiversity monitoring system. Environmental Monitoring and Assessment 173:579-595.
van Kleef, L (2017). Valuation of ecosystem services: storm water retardation – a modelling analysis. Rapport vid Göteborgs universitet
Trafikverket, Borlänge Röda vägen 1, 781 70 Borlänge Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 020-600 650 www.trafikverket.se