Värderingar

Institutioner handlar i hög grad om värderingar och för att förändringarna i Motala kommun ska bidra till ökat lärande krävs att värdesystemet påverkas. Politikerna måste tydligt visa upp de nya värderingarna; att de är intresserade av att ta reda på vad medborgarna anser i olika frågor och att politikerna är villiga att ge medborgarna mer inflytande på verksamheten. En ledamot menar att ”varje människa är ju värd att lyssna på”, vilket visar att viljan finns. Det är viktigt att politikerna visar att de tror på medborgarnas förmåga. Det måste finnas en strävan efter att skapa en organisation där ”den rådande föreställningen [är] att människor i grund

och botten har en önskan att lära och en motivation att handla”, vilket

enligt Docherty (1996) är en avgörande medarbetarsyn i en lärande organisation (5.3.1). I dagsläget tror ingen av ledamöterna att medborgarna känner till beredningarna och deras arbete, vilket är ett tecken på att värderingarna inte tydligt signalerats.

Drucker (i Docherty 1996) menar att medarbetarna ska ses som partners i ett nätverk (5.3.1), en tanke vi möter även i beredningarna. En ledamot menar att beredningarna eventuellt borde öppnas upp så att fler medborgare kan involveras i de frågor som behandlas. Det handlar om att ta vara på den kompetens som finns inom organisationen; den kunskap medborgarna besitter. Politikerna/ledningen har inte kunskap inom alla områden, vilket inte heller är nödvändigt, men det är viktigt att de tar hjälp av personer som har de rätta kunskaperna.

Nätverk gör att även institutionaliserade konflikter (Brunsson 2000) får finnas kvar, det är inte meningen att det ska vara konsensus inom ett nätverk utan poängen är att så många som möjligt ska få göra sin åsikt hörd, åsikter som senare blir till bas för beslut i KF. Det gäller att hitta arbetsformer som kan kombinera de behov och önskemål av både konsensus och konflikt som finns hos politikerna. Om konflikten får finnas kvar på den högsta nivån, det vill säga KF, kan tanken med konflikter som en av förutsättningarna för demokrati bevaras. Vi kommer att vidare- utveckla resonemanget om nätverk i kapitel 11.

Analys – Beredningar, ett steg mot en lärande organisation

I och med att vi ser politikerna som ledningen i organisationen är även tjänstemännen medarbetare. Därmed måste politikerna signalera de nya värderingarna även till dem. Vi kommer inte att gå in djupare på den diskussionen eftersom vi valt att inrikta oss på relationen politiker – medborgare, men vill ändå poängtera att alla i organisationen måste bli delaktiga.

10.3.2 Vision

Att skapa en gemensam vision i organisationen underlättar utvecklingen av en helhetsförståelse och bidrar till att alla arbetar åt samma håll. Visionen ska enligt Docherty (1996) fungera som ledstjärna och motivationsfaktor för medarbetarna (5.3.2). På så sätt bidrar gemensamma visioner till att förändra det tidigare nämnda värdesystemet.

I arbetet med visioner fyller beredningarna en viktig funktion. Berednings- ledamöterna ska vara visionärer, då det är beslutat att det är långsiktiga frågor de ska behandla, att visioner är viktigare än beslut. I och med att beredningarna är små grupper, menar ledamöterna att de blir sammansvetsade och arbetar mot ett gemensamt mål. Varje beredning har en relativt klar bild av sin vision, men det är osäkert om det finns någon gemensam vision för hela organisationen. En anledning till det är att samarbetet, såväl mellan beredningarna som mellan beredningarna och tjänstemännen, inte fungerar som det borde. Även om tjänstemännen arbetar med de löpande verksamhetsfrågorna, anser vi att de borde involveras mer i den långsiktiga planeringen, för att på så sätt öka meningsskapandet.

Återigen måste medborgarna involveras. Genom kontinuerlig kontakt med politikerna skapas möjligheter att vara med och påverka vilka mål och visioner som ska finnas i organisationen, vilket är intentionen med arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Beredningarna har redan genomfört vissa satsningar inom detta område, exempelvis den uppsatstävling som anordnades på ämnet ”Motala om tio år” med ambitionen att de presenterade åsikterna ska finnas med i utarbetandet av framtida inriktningsmål.

Det informationsmaterial som lagts ut som underlag till en del av de allmänna möten som anordnats fyller också en funktion i sammanhanget. Syftet med materialet är att väcka intresse och skapa förutsättningar för en diskussion om gemensamma bilder och visioner. Beredningarna har dock mött svårigheter när det gäller att få medborgarna att tänka långsiktigt. Allmänheten är ofta mest intresserad av frågor som ligger nära i tiden och

Analys – Beredningar, ett steg mot en lärande organisation

som påverkar den närmsta omgivningen. Problemet är att då är möjligheten att påverka ofta som lägst.

Genom att medborgarna får vara med att påverka och utveckla visioner, är det tänkbart att det skapas en slags god spiral av lärande. Inledningsvis kan deltagandet bidra till att skapa insikt om att det är större, mer långsiktiga frågor som lämpar sig bättre för medbestämmande. Insikten i sig kan sedan uppmuntra långsiktigt tänkande vidare och därmed bidra till en vana hos de inblandade medborgarna att tänka långsiktigt och se de stora frågorna. Beredningsledamöterna nämner att det tidigare inte fanns tid för långsiktigt tänkande och skapande av visioner; nämnderna och styrelserna hade fullt upp med frågor rörande den dagliga verksamheten. Bildandet av beredningar har varit positivt eftersom beredningarna möjliggjort att visioner får vara viktiga. Med andra ord har det skett en förändring i föreställningar och mentala kartor om vad som är viktigt.

10.3.3 Språk

Såväl värderingar som visioner blir svåra att sprida i en organisation om det inte finns ett gemensamt språk som alla medlemmar förstår. Samtliga beredningsledamöter är överens om att språket som används är alltför svårt och att det krävs ett vardagsspråk i kontakten med medborgarna. Om ledningen ska lyckas skapa en lärande organisation, är det enligt Docherty (1996) nödvändigt att medarbetarna förstår vad ledningen säger (5.3.3). I dagsläget kan språket vara en orsak till att inte fler medborgare engagerar sig; många förstår helt enkelt inte vad politikerna talar om. Dessutom tror ledamöterna att medborgarna tycker att det känns alltför komplicerat att själva formulera skrivelser inför till exempel KF-möten, majoriteten låter hellre bli. Det krävs att ledningen, alltså politikerna, tar intryck av medborgarna så att medborgarnas språk får prägla organisationens språk i större utsträckning än idag. Här kan arbetet med medborgarkontakter spela en viktig roll, förutsatt att beredningsledamöterna tar fasta på olika medborgargruppers sätt att formulera sig.

Dessutom måste det klargöras även inom ledningsgruppen vilka begrepp som ska användas och vad de innebär. Idag är det oklart om alla politiker lägger in samma betydelse i begrepp som inriktningsmål och verksamhetsmål. Det finns tankar om att det finns alldeles för många termer i dagsläget; språket måste med andra ord samordnas.

Analys – Beredningar, ett steg mot en lärande organisation