Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Finan-cial Reporting Stadards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

För koncernen har samma redovisningsprinciper och beräkningsgrunder tillämpats som i den senaste årsredovisningen.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 31 mars 2022.

Värderingsgrunder

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av onoterade aktier och andelar, villkorade tilläggsköpeskillingar samt derivatinstrument.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap-porteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Om inte annat anges är beloppen i årsredovisningen avrundade till miljoner kronor till närmaste miljon, vilket kan resultera i en avrundningsdifferens.

Bedömningar och uppskattningar

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att fö-retagsledningen gör uppskattningar och bedömningar samt antaganden som påverkar tillämningen av redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från gjorda uppskattningar och antaganden.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar re-dovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen på-verkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS och som har en betydande effekt på de finansiella rapporterna och gjorda upp-skattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finan-siella rapporter beskrivs närmare i not 31.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar som gjorts av IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 samt IFRS 16 röran-de referensräntereform fas 2, med tillämpning från och med röran-den 1 janu-ari 2021, innehåller praktiska lättnader från vissa krav i IFRS standarder.

Assemblins valutaränteswap, obligation och leasingskulder bedöms i en begränsad omfattning kunna påverkas av reformen. Assemblin hade inte några transaktioner för vilka referensräntan har bytts ut till en alternativ referensränta per den 31 december 2021. I det fall det blir aktuellt med byte i framtiden så har Assemblin ambitionen att tillämpa de lättnader som införts i IFRS.

Inga andra ändringar av standarder eller tolkningar med tillämpning från 1 januari 2021 anses ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya eller ändrade redovisningsprinciper som ännu inte tillämpats av koncernen

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2021 och har ännu inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Practice Statement 2: Disclosures of accounting poli-cies kan ha en inverkan på koncernens upplysningar av redovisningsprin-ciperna. Andra nya standarder och tolkningar som utfärdats av IASB för-väntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.

Klassificering

Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas betalas efter mer än tolv månader

räknat från balansdagen, samt betalningar som företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp fram till en tidpunkt som är tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv må-nader räknat från balansdagen.

Rörelsesegment

Rapporteringen av rörelsesegment är i enlighet med den interna rappor-teringen till koncernledningen (högste verkställande beslutsfattare). Kon-cernledningen är ansvarig för fördelning av resurser till rörelsesegmenten och utvärdering av deras finansiella prestation och är även det organ som fattar strategiska beslut. Koncernens rörelsesegment utgörs av El, VS, Ventilation samt Norge och Finland. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv

Dotterföretag är företag som koncernen har bestämmande inflytande över.

Bestämmande inflytande föreligger när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget samt kan påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande över företaget.

Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Assemblinkoncernen redovisar förvärvade identifierbara tillgångar och skulder till verkligt värde. I förvärvs-analysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade iden-tifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.

Köpeskillingen inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas vanligtvis i resultatet.

Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunk-ten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapita-linstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital.

För övriga villkorade köpeskillingar som redovisas som skuld omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orea-liserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna trans-aktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventu-res elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealise-rade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskriv-ningsbehov.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen ge-nom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestäm-mande inflytande där koncernen har rätt till nettotillgångarna istället för direkt rätt till tillgångar och åtagande i skulder. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i joint venture motsvaras av koncernens andel i joint ventures eget kapital. I årets resultat redovisas koncernens andel i joint ventures re-sultat. Dessa resultatandelar utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i joint venture.

Förvärvsrelaterade utgifter som uppkommer inkluderas i anskaffnings-värdet. Kapitalandelsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemen-samma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Omräkning av utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till FINANSIELL REDOVISNING // NOTER

66 |

den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verk-samhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historis-ka anshistoris-kaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunk-ten för värdering till verkligt värde.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i koncernens utländska verksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporte-ringsvaluta, till balansdagens valutakurs. Långfristiga lån till dotterbolag som av moderbolaget betecknas som en del av nettoinvesteringen i ut-ländsk verksamhet behandlas som eget kapital ur omräkningshänseende där omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som fö-relegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, be-nämnd omräkningsreserv. När bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande i utländska verksamheter upphör realiseras de ackumulerade omräkningsdifferenserna genom en omföring från omräk-ningsreserven i eget kapital till årets resultat. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs en proportionell andel av ack-umulerade omräkningsdifferenser från omräkningsreserven till innehav utan bestämmande inflytande. Vid avyttring av delar av joint venture men gemensamt bestämmande inflytande kvarstår omklassificeras proportio-nerlig andel av omräkningsdifferenserna till årets resultat.

Intäkter

Koncernens intäkter består primärt av intäkter från entreprenad- och serviceuppdrag. Intäktsredovisning för entreprenad- och serviceuppdrag sker i takt med att kontroll överförs till kund. Entreprenadavtalen innebär att koncernen utformar och installerar tekniska system för el, värme, sani-tet och ventilation i kunders kontor, arenor, köpcentrum, bostäder och in-dustrilokaler. Koncernen skapar en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta innebär att intäkter från entrepre-naduppdrag redovisas över tid. Vid serviceuppdrag såsom t. ex. underhåll- och driftsarbeten, erhåller kunden nytta i takt med att tjänsterna utförs, vilket innebär att även dessa intäkter redovisas över tid.

Entreprenaduppdrag

För avtal till fast pris redovisas intäkter på basis av nedlagda uppdrags-utgifter i förhållande till uppdragets totala beräknade uppdragsuppdrags-utgifter.

Eftersom det finns en direkt relation mellan koncernens nedlagda upp-dragsutgifter och överföringen till kunderna bedöms denna metod spegla mätningen av förloppet av uppfyllande av prestationsåtagande. Kostnader hänförliga till entreprenaduppdragen redovisas i resultatet när de uppkom-mer. Majoriteten av koncernens entreprenadavtal är till fast pris, endast i enstaka undantagsfall är ersättningsbeloppet rörligt. Avtalsändringar re-laterade till ändrings- eller tilläggsarbeten redovisas i den utsträckning de har överenskommits med kund. Anspråk och incitamentsersättningar inkluderas i projektintäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår.

Betalning erhålls vanligen i etapper under entreprenaduppdragens färdig-ställande och vanligen erhålls betalningen före påbörjad etapp. I en del en-treprenaduppdrag erhålls emellertid betalningen efter färdigställd etapp.

Om tjänsterna som koncernen levererat överstiger fakturerade belopp (efter avdrag för eventuella redovisade förluster), redovisas en avtalstill-gång. Delfakturerade belopp som ännu inte betalats av kunden och av be-ställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar. Om fakturering överstiger de levererade tjänsterna (efter avdrag för eventuella redovisa-de förluster), redovisas en avtalsskuld.

Som grundläggande villkor för att redovisa intäkten över tid gäller att det rimligen går att mäta utfallet mot ett fullständigt uppfyllande av presta-tionsåtagandet. Om det inte rimligen går att mäta utfallet för ett projekt på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga inget resultat tas upp i avvak-tan på att resultatbestämning kan göras. Att redovisa intäkter i takt med färdigställande innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Om omständigheterna förändras,

revideras uppskattningar gällande intäkter, kostnader eller färdigställan-degraden. Ökningar eller minskningar i bedömda intäkter eller kostnader som är hänförliga till en ändrad uppskattning redovisas i resultatet i den period som omständigheterna som gav anledning till revisionen blev kän-da för ledningen.

Om det är troligt att de beräknade projektutgifterna i ett entreprenadkon-trakt kommer att överstiga de beräknade projektintäkterna redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad i sin helhet. Koncernens åtagande att åtgärda fel och brister i avslutade projekt i enlighet med nor-mala garantiregler redovisas som en avsättning i rapport över finansiell ställning och kostnad i resultatet.

Serviceuppdrag

Vad gäller serviceuppdrag redovisas intäkter och där tillhörande kostna-der över tid, d v s i takt med att Assemblin utför tjänsten. För avtal till fast pris redovisas intäkten baserat på hur stor andel av den totala överens-komna tjänsten som levererats under perioden. Detta avgörs baserat på nedlagda uppdragsutgifter i förhållande till uppdragets totala beräknade uppdragsutgifter. Eftersom det finns en direkt relation mellan koncernens nedlagda uppdragsutgifter och överföringen till kunderna bedöms den-na metod spegla mätningen av förloppet av uppfyllande av prestationså-tagande. För avtal på löpande räkning där koncernen har rätt till ersättning i relation till värdet av uppfyllda åtaganden redovisas intäkten i den ut-sträckning som koncernen har rätt att fakturera. I de fall fakturering sker i efterskott redovisas en avtalstillgång. I de fall betalning sker i förskott avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld.

Väsentliga finansieringskomponenter

Koncernen har inte några avtal där tiden mellan överlämningen av tjänster eller entreprenader till kunden och betalningen från kunden överstiger ett år. Till följd av detta, justerar koncernen inte transaktionspriset för effek-terna av en betydande finansieringskomponent.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdel-ningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet samt valutakursvinster.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts.

Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upp-lösning av nuvärdesberäkning av avsättningar samt valutakursförluster.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade löptiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Va-lutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende fi-nansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Skatt

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskat-ter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovi-sats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken be-slutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder samt på skattemässi-ga underskott. Uppskjutna skatteskulder hänförliskattemässi-ga till temporära skillna-der gällande andelar i dotterföretag redovisas inte i de fall Assemblinkon-cernen kan styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att de inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggan-de tillgångar eller skulunderliggan-der förväntas bli realiseraunderliggan-de eller regleraunderliggan-de. Upp-skjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattereg-ler som är beslutade elskattereg-ler i praktiken beslutade per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas om det är sannolikt att dessa kom-mer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sanno-likt att de kan utnyttjas.

FINANSIELL REDOVISNING // NOTER

| 67

Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning re-dovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen rere-dovisas som en skuld.

Finansiella tillgångar och finansiella skulder: Finansiella instrument Redovisning och första värdering

Kundfordringar redovisas när de är utgivna. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde med tillägg och avdrag för transaktionsutgifter, förutom avseende instrument som löpande värderas till verkligt värde via resultatet. För dessa instrument kostnadsförs transaktionsutgifter istället då de uppkommer. Kundford-ringar värderas initialt till det transaktionspris som fastställts enligt redo-visningsprinciperna för intäkter (se ovan).

Klassificering av finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

• finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och

• finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde antingen via resultaträkningen eller via övrigt totalresultat.

Klassificeringen beror på koncernens affärsmodell för hantering av finan-siella tillgångar och de avtalsenliga villkoren för tillgångarnas kassaflöden.

Omklassificering av finansiella tillgångar sker endast i de fall då koncer-nens affärsmodell för instrumenten ändras. Se sammanställning över klas-sificering av koncernens finansiella instrument i not 19.

Efterföljande värdering av finansiella tillgångar

Efterföljande värdering beror på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till.

Upplupet anskaffningsvärde

Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redo-visas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivränteme-toden. Nedskrivningsförluster redovisas på raden kostnad för produktion i resultaträkningen. Samtliga koncernens finansiella tillgångar, förutom innehav av onoterade aktier och andelar och derivat, värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Verkligt värde via övrigt totalresultat

Koncernen värderar innehav av onoterade aktier och andelar till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ingen efterföljande omklassificering av verk-ligt värdeförändringar görs till resultatet när instrumentet tas bort från rapport över finansiell ställning. Nedskrivningar (och återföring av ned-skrivningar) särredovisas inte från övriga förändringar i verkligt värde. Ut-delningar redovisas i resultatet som finansiell intäkt när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts.

Derivat med positivt verkligt värde redovisas som derivattillgång, se vidare avsnitt ”Säkringsredovisning”.

Derivat och säkringsredovisning

Koncernen innehar finansiella derivatinstrument för att säkra transaktio-ner i utländsk valuta. Derivat redovisas i rapport över finansiell ställning på transaktionsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar i slutet av varje rapportperiod. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.

Koncernen identifierar derivat som säkring av viss risk hänförlig till kassa-flödet från en redovisad tillgång, skuld eller mycket sannolik prognostise-rad transaktion (kassaflödessäkring).

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkring-en. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner har varit och kommer att fortsätta vara effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för derivatinstrument som används för säk-ringssyften återfinns i not 19. Det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig

skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade pos-tens återstående löptid understiger 12 månader.

Derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning

Koncernens samtliga derivat uppfyller kraven för säkringsredovisning.

Kassaflödessäkringar

När ett derivat identifieras som ett kassaflödessäkringsinstrument, redo-visas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet hos deri-vatet i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapi-tal. Den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet hos derivatet som redovisas i övrigt totalresultat är begränsat till den kumulativa för-ändringen i verkligt värde hos den säkrade posten, bestämd på en procen-tuell basis, från påbörjan av säkringen. Ineffektiva delar av förändringar i

När ett derivat identifieras som ett kassaflödessäkringsinstrument, redo-visas den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet hos deri-vatet i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapi-tal. Den effektiva delen av förändringar i det verkliga värdet hos derivatet som redovisas i övrigt totalresultat är begränsat till den kumulativa för-ändringen i verkligt värde hos den säkrade posten, bestämd på en procen-tuell basis, från påbörjan av säkringen. Ineffektiva delar av förändringar i