Individuella faktorer
Genomför
Missar
Drogmissbruk Arbetar sjukdomsbehandlande Saknar åtgärder när behandling och temporära
boenden är avslutade Saknar långsiktigt verkande
insatser.
Exkluderande åtgärder med höga krav på drogfrihet Misslyckas med att arbeta
vräkningsförebyggande Psykiska sjukdomar Arbetar sjukdomsbehandlande Saknar åtgärder när
behandling och temporära boenden är avslutade Saknar långsiktigt verkande
insatser
Misslyckas med att arbeta vräkningsförebyggande
Individuell fattigdom Misslyckas med att arbeta
vräkningsförebyggande Avsaknad av stabila
relationer
Åtgärder riktade mot barn och kvinnor som utsätts för våld i
hemmet
Avsaknad av gemenskapsåtgärder. Avsaknad av bostäder för
utsatta kvinnor och barn.
Strukturella faktorer
Genomför
Missar
Minskat bostadsbyggande
Bostadsbyggande som motsvarar det uppskattade
bostadsbehovet
Bostadskö till bostäder med sociala ändamål
Bygger inte med syfte att avsätta bostäder motsvarande
det sociala bostadsbehovet Lever inte upp till sina egna
bostadsmålsättningar Försvagad
allmännytta Tillhandahåller bostäder till den sekundära bostadsmarknaden
Avsaknad av ett aktivt bostadssocialt ansvar
Gentrifiering Arbetar inom den egna
verksamheten med aktiva vräkningsstrategier
Stigmatisering Avsaknad av en strategi för att
bryta samhällsstigmatiseringen
Strukturell fattigdom Avsaknad av aktiva arbets-
och sysselsättningsåtgärder Avsaknad av
medborgarskap
Avsaknad av aktiva samhällsinkluderade åtgärder. Tabell 3. Västerås Stads arbete utefter den modifierade idealtypsmodell av den nya
ortodoxinen
Således kan vi ställa frågan:
Vad implicerar eventuella avvikelser från modellen?
Det som framkommer är dels att Västerås Stads arbete mot hemlöshetsutlösande orsaker är att det individuella ansvaret betonas när kommunen uppfyllt sin lagstadgade skyldighet. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan detta innebära högre kostnader snarare än lägre för Västerås Stad, permanenta boenden med rätt behandling och samhällsintegrerande åtgärder kan effektivare åtgärda hemlösheten istället för att lämna individen åt att reda upp sin situation på egen hand. Även om det i ett kortare perspektiv blir billigare att inte erbjuda långsiktiga åtgärder tar det på samhällets resurser när individer som skulle kunna lämnat hemlösheten återigen hamnar vid härbärgen, i missbruk eller andra omvårdnadsbehov. Det finns således en poäng med att omvärdera hos vem det yttersta ansvaret för att bekämpa hemlösheten ska finnas, hos individen eller det offentliga.
Vidare har liberaliseringen av bostadsmarknaden och förflyttandet av ansvaret från stat till kommun haft en betydande inverkan på förmågan att bekämpa hemlösheten. Hemlöshetsbekämpningen ställs många gånger mot andra kommunala intressen, vilket leder till att målet om en kommun där hemlösa kan åter bli delaktiga i samhället inte uppfylls. Bristen
på bostäder har inneburit att trots behandlingen av individuella faktorer så finns få fungerande uppföljande insatser då möjligheten till permanenta bostäder med rätt vård saknas. Stadens bostadsbyggande inkluderar inte behovet av sociala bostäder, varken riktat mot behandlingsbehov eller för kvinnor och barn som flyr från övergrepp, detta begränsar kommunens möjligheter till att maximera stödet till de grupperna i behov. Som förlängning av detta måste frivilliga organisationer ta ett större socialt ansvar som de sannolikt saknar resurser för, trots att det från början är kommunens ansvar. Nyckeln till effektiv hemlöshetsbekämpning är att fokusera på frågan om hemlöshet som ett socialt problem där bostad och vården har det primära ansvaret, inte att fortsätta traditionen om att hemlöshet är individens egna ansvar. Tvärtom bör kommunerna ta ett större ansvar än vad lagen idag kräver, där medborgarskapet som koncept betonas för att inkludera arbete och gemenskapsinsatser i hemlöshetsbekämpningen. Det är såklart en kortsiktig kostnadsfråga, men detta måste ställas mot den långsiktiga nyttan. Behandling som saknar uppföljning är givet bortkastade pengar för varje gång den hemlöse hamnar tillbaka i sitt missbruk eller i hemlösheten. På samma sätt är kriminaliseringen som policydokumenten kort berör samma ineffektiva tillvägagångssätt, då de kortsiktiga kostnaderna överstiger nyttan med att behandla, integrera och få ut den hemlöse i samhällsnyttig sysselsättning. Det finns därtill andra strukturella tillkortakommanden som den nya ortodoxinen belyser, vräkningar måste aktivt motarbetas och inte användas som ett kommunalt verktyg för att förbättra de egna boendeområdena eller särskilt i Västerås Stads fall förbättra sina egna intäkter. Detta är återigen en följd av att kommunala intressen ställs mot varandra, där kommunens ansvar för en fungerande ekonomi ställs mot investeringsbehov av både social och ekonomisk natur. Målet för hemlöshetsbekämpningen bör vara att bekämpa och utrota hemlösheten i helhet, men det är inte ett definierat slutmål av flera skäl som nämnts på olika sätt genom detta arbete. Att sätta en sådan målsättning och de kommande decennierna närma sig detta är inte orealistiskt när kunskapen om hur detta ska uppnås finns. Det kräver dock att staten blir delaktig i en sådan målsättning, då kommunerna inte har några intressen i att uppfylla detta i en tid då ekonomiska motsättningar med en åldrande befolkning väntar runt hörnet.
För att kortfattat sammanfatta den sista frågeställningen så innebär Västerås Stads arbete att de behandlar sjuklighet i dess olika former. Bristerna i deras arbete ligger i strukturella luckor inte enbart på grund av liberaliseringen av bostadsmarknaden som leder till bostadsbrist och vräkningar. Det saknas ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet för att hemlösas avsaknad
av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.
Genom detta arbete har flera områden uppkommit som intresse för vidare forskning. Dels gentrifieringsprocessen inom svenska kommuner, till vilken grad och med vilket syfte kommuner vräker sina egna invånare samt hur allmännyttan med sitt nya uppdrag bidrar till detta för att konkurrera på lika villkor. Det finns också ett intresse i att studera de politiska ambitionerna för att bekämpa hemlösheten. Genom detta arbete betonade flera teoretiska artiklar oviljan att lösa hemlösheten utifrån stigmatiseringen av hemlösa och andra socialt svaga grupper. Framtida forskning kan bygga vidare på denna tes och se hur politiker förhåller sig till detta samt vilka implikationer detta innebär för policy-åtgärder.
Avslutningsvis har detta arbete lyft fram tillämpningsbarhet av en modifierad modell av den nya ortodoxinen inom hemlöshetsbekämpningssammanhang. Vidare introducerar detta arbete avsaknaden av medborgarskap som en strukturell förklaringsfaktor till varför hemlöshetsbekämpningen inte uppnår dess effektiva potential. En relevant kritik är att detta arbete bygger på en modifikation av den nya ortodoxinen och lyckas således inte bemöta den traditionella kritiken mot den nya ortodoxinen. Forskare behöver tydligare definiera den klassiska definitionen av den nya ortodoxinen för att upplysa politiker och policyskapares om hur individ och struktur vävs samman. Det är dock här den modifierade modellen som introduceras i detta arbete kommer till användning.
En kan också rikta kritik gentemot både betonandet av individuella faktorer utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv såväl som ämnesvalet. Här måste det skiljas på individens ansvar och individuella faktorer, detta arbete lyfter behandlingsbehovet av både individuella och strukturella faktorer och menar samtidigt att ansvaret måste landa på det allmännas sida, inte individen. Hemlöshet är därtill ett forskningsområde där flera forskningsfält kan mötas och forma tydliga behovsförklaringar bakom det aktuella läget, där statsvetenskapen har en särskild roll i medborgarskapssammanhang.
Referenslista
Andersson, R., & Magnusson, L. (2014). Segregation, gentrification, and residualisation: from public housing to market-driven housing allocation in inner city Stockholm,
International Journal of Housing Policy, 14:1, 3-29.
Aubry, T., Nelson, G. & Tsemberis, S. (2015). Housing First for People With Severe Mental Illness Who Are Homeless: A Review of the Research and Findings From the At Home– Chez soi Demonstration Project. The Canadian Journal of Psychiatry, Vol 60, No 11, November 2015
Barrientos, A. & Leisering, L. (2013). Social citizenship for the global poor? The worldwide spread of social assistance. International Journal of Social Welfare 2013:22: S50–S67 Bergström, D. & Åbinger, D. (2016). Frågor och svar om träningslägenheter i Ödåkra. Helsingborg: Socialförvaltningen i Helsingborg.
Barker, V. (2018) Nordic Nationalism and Penal Order: Walling The Welfare State. London and New York: Routledge, 168 pp.
Beeghley, L. (1988). Individual and structural explanations of poverty. Population Research and Policy Review October 1988, Volume 7, Issue 3, pp 201–222.
Beijer, U. (2009). Hemlösas hälsa och dödlighet utifrån ett genderperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift nr 5/2009.
Belcher, J. & DeForge, B. (2012) Social Stigma and Homelessness: The Limits of Social Change. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 22:8, 929-946
Blid, M. (2008). Ett folkhem för alla? – Kommunala Insatser mot hemlöshet. Östersund: Mid Sweden University, Department of Social work.
Byreström, R. & Irestig, R. (2004) En studie av hemlösas sjukdomar. Socialmedicinsk tidskrift nr 1/2004
Cabral, T. (2017) The 15th anniversary of the Portuguese drug policy: Its history, its success and its future. Drug Science, Policy and Law 3(0) 1–5.
Cheregi, B. F. (2015). The media construction of identity in anti-immigration
discourses: the case of Romanian immigrants in Great Britain. Romanian Journal of Journalism & Communication, volume 10, no 1.
Cohen, S. (2004). Social relationships and health. American Psychologist, 2004, Vol.59(8), p.676-684
Dahlstedt, M., & Neergaard, A. (2019). Crisis of Solidarity? Changing Welfare and Migration Regimes in Sweden. Critical Sociology 2019, Vol. 45(1) 121–135
Daiski I. (2007). Perspectives of homeless people on their health and health needs priorities. Journal of Advanced Nursing 58(3), 273–281.
Delanty, G. (1997). Models of Citizenship: Defining European Identity and Citizenship. Citizenship studies, vol. 1, No. 3, 1997.
Devereux, E. (2015). Thinking Outside the Charity Box: Media Coverage Of
Homelessness. European Journal of Homelessness _ Volume 9, No. 2, December 2015 Dupuis, A. & Thorns, D. (1998) Home, home ownership and the search for ontological security. The Editorial Board of The Sociological Review 1998
Doutor, J. (2016) Housing First. Home EU. Hämtad: 2019-04-11 från: http://www.home- eu.org/housing-first/
Dyb, E. (2017). Counting Homelessness and Politics: The Case of Norway. European Journal of Homelessness _ Volume 11, No. 2, December 2017
Esping-Anderssen, G. (1996). Welfare States in Transition: National Adaptations in Global Economies. SAGE Publications Ltd.
Fitzpatrick, S. (2005). Explaining Homelessness: a Critical Realist Perspective. Housing, Theory and Society, 22:1, 1-17
Flyghed, J. (1995). Vräkt till hemlöshet? Vräkningar i Sverige 1982 – 1994. Socialvetenskaplig Tidskrift nr.2-1995 sid 99-116
Fredriksson, P., & Taino, H. (2009) The Finnish Homelessness Strategy : From a ‘Staircase’ Model to a ‘Housing First’ Approach to Tackling Long-Term Homelessness. European Journal of Homelessness _ Volume 3, December 2009
Fujimura, M. (2000). The Welfare State, the Middle Class, and the Welfare Society. Review of Population and Social Policy, No. 9, 2000, 1–23
Goodin, R & Le Grand, J. (2018) Not Only the Poor - The Middle Classes and the Welfare State. London: Routledge.
Grander, M. (2018) For the Benefit of Everyone? - Explaining the Significance of Swedish Public Housing for Urban Housing Inequality. Malmö University
Grundström, K. & Molina, I. (2016) From Folkhem to lifestyle housing in Sweden: segregation and urban form, 1930s–2010s, International Journal of Housing Policy, 16:3, 316-336
Halldin, J. (2009). Varför glömmer Swärd bort vissa hemlöshetsperspektiv? Socialmedicinsk tidskrift vol 86, nr 5. s 474-476.
Hansson, E., & Mitchell, D. (2018) The Exceptional State of “Roma Beggars”in Sweden. European Journal of Homelessness _ Volume 12, No. 1, June 2018
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E., & Malmberg, G. (2009) Neoliberalization of Housing in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization, Annals of the Association of American Geographers.
Helms, A. (2003) Understanding gentrification: an empirical analysis of the determinants of urban housing renovation. Journal of Urban Economics Volume 54, Issue 3, November 2003, Pages 474-498
Hopper, K., Jost, J., Hay, T., Welber, S., & Haugland, G. (1997). Homelessness, severe mental illness, and the institutional circuit. Psychiatric Services, 48(5), 659-665. Hunt, M. (1996). The Individual, Society, or Both? A Comparison of Black, Latino, and White Beliefs about the Causes of Poverty. Social Forces, 1996, 75(1):293-322.
Irestig, R., Lynöe, N., Sun, S. & Burström, K. (2008). Hälsa och livsvillkor bland hemlösa. Socialmedicinsk tidskrift 1/2008.
Johnstone, M., Parsell, C., Jetten, J., Dingle, G. & Walter, Z. (2014) Breaking the cycle of homelessness: Housing stability and social support as predictors of long-term well-being. Volume 31, 2016 - Issue 4, pages 410-426.
Kennett, P & Marsh, A. (1999). Homelessness – Exploring the new Terrain. Bristol: The Policy Press.
Knutagård, M., & Pleace, N. (2016) The Strategic Response to Homelessness in Finland: Exploring Innovation and Coordination within a National Plan to Reduce and Prevent Homelessness. Exploring Effective Systems Responses to Homelessness., Chapter: 4.2, Publisher: The Homeless Hub Press, Editors: Naomi Nichols, Carey
Doberstein, pp.425–441
Knutagård, M. (2018). Homelessness and Housing Exclusion in Sweden. European Journal of Homelessness, Volume 12, No. 2.
Larsson B., Letell M., Thörn H. (2012) Transformations of the Swedish Welfare State: Social Engineering,Governance and Governmentality. In: Larsson B., Letell M., Thörn H. (eds) Transformations of the Swedish Welfare State. Palgrave Macmillan, London Laqueur, H. (2015). Uses and Abuses of Drug Decriminalization in Portugal. Law & Social Inquiry, volume 40, issue 3, 746-781.
Lehning, A. (2007). Political Science Perspectives on Poverty. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 16:1-2, 87-103
Loison-Leruste, M., & Quilgars, D. (2009) Increasing Access to Housing : Implementing the Right to Housing in England and France. European Journal of Homelessness _ Volume 3, December 2009
Luiz, J., & Rycroft, J. (2018) Homelessness, social relations and institutional logics: property rights without property? Socio-economic Review.
Marshall, T. H. (1950). Citizenship and Social Class and other essays. Cambridge: Cambridge University Press.
Mayer, M., Thörn, C., Thörn, H. (2016). Urban Uprisings - Challenging Neoliberal Urbanism in Europé. Palgrave Macmillan, London.
McLanahan, S., Cain, G., Olneck., Piliavin, I., Danzinger, S & Gottschalk, P. (1985). Losing Ground: A Critique. Focus. Vol. 8, No 3, 1985.
Michael, R., Kloos, B., Chinman, M., Davidson, L. & Cross, A. (2001)
Homelessness, Mental Illness and Citizenship. Social Policy & Administration, vol. 35, No 1, March 2001. Pp 14-31.
Massey, Danielle (2018) Gentrification in Polk County, Iowa, Major Themes in Economics: Vol. 20 , Article 5
Parsell, C. & Marston, G. (2012) Beyond the ‘At Risk’ Individual: Housing and the Eradication of Poverty to Prevent Homelessness. The Australian Journal of Public Administration, vol. 71, no. 1, pp. 33–44
Place, N. & Bretherton, J. (2013) The Case for Housing First in the European Union: A Critical Evaluation of Concerns about Effectiveness. European Journal of Homelessness _ Volume 7, No. 2, December 2013.
Polcin, D. (2016). Co-occurring substance abuse and mental health problems among homeless persons: Suggestions for research and practice. Journal of Social Distress and the Homeless Volume 25, 2016 - Issue 1.
Redfern, P. (2003) What Makes Gentrification ‘Gentrification’? Urban Studies, Vol. 40, No. 12, 2351–2366, November 2003
Rowe, M., Kloos, B., Chinman, M., Davidson, L. & Cross, B. (2001) Homelessness, Mental Illness and Citizenship. Social Policy & Administration, Vol 35, No. 1. March 2001. 14-31. Sahlin, I. (2007). Den sekundära bostadsmarknadens följder och förändringar: en kvantitativ studie. I: Löfstrand Hansen, C. & Marie Nordfeldt, M. (red.) Bostadslös! Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sahlin, I. (2013) Bostadslöshet som politiskt resultat. Tidskriften Fronesis (2013) s 53-64. SCB. (2019). Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och kvartal – Västerås, flerbostadshus och småhus, 2016-2018. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Schierup, C., & Ålund, A. (2011). The end of Swedish exceptionalism? Citizenship, neoliberalism and the politics of exclusion. Institute of Race Relations, Vol. 53(1): 45–64 Shaheen, G. & Rio, J. (2007) Recognizing Work as a Priority in Preventing or Ending Homelessness. J Primary Prevent (2007) 28:341–358
Sharam, A & Hulse, K. (2014) Understanding the Nexus between Poverty and
Homelessness: Relational Poverty Analysis of Families Experiencing Homelessness in Australia. Housing, Theory and Society, 31:3, 294-309.
Shutt, R., & Goldfinger, S. (2011). Homelessness, Housing, and Mental Illness. Cambridge: Harvard University Press
Shinn, M., Knickman, J. & Weitzman, B. (1991). Social Relationships and Vulnerability to Becoming Homeless among Poor Families. American Psychologist, 1991, Vol.46 (11), p.1180-1187
Smith, N. (1987) Gentrification and the Rent Gap. Annals of the Association of American Geographers, 01 September 1987, Vol.77(3), p.462-465
Socialstyrelsen (2017) Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. Hämtad: 2019-02-27 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20765/2017-11-15.pdf Socialstyrelsen (2019) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Hämtad: 2019-04-22 från:
https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermissbrukochberoende/sokiriktlinjerna/miss brukellerberoendeavalkohol5
Swärd, H. (2004). Att förklara hemlöshet. Socialmedicinsk tidskrift nr 1/2004
Thompson, R., Wall, M., Greenstein, E., Grant, B. & Hasin, D. (2013) Substance-Use Disorders and Poverty as Prospective Predictors of First-Time Homelessness in the United States. American Public Health Association. 2013 December; 103(Suppl 2): S282–S288. Tsemberis, S. (2010). Housing First: The Pathways Model to End Homelessness for People with Mental Illness and Addiction Manual. European Journal of Homelessness _ Volume 5, No. 2, December 2011
Västerås Stad. (2016)Handlingsplan försocial hållbarhet 2018. Västerås: Västerås Stad Västerås Stad. (2016) Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individ- och
familjenämndens ansvarsområde. Västerås: Västerås Stad
Västerås Stad. (2017) Riktlinje för sociala bostäder inom Individ- och familjenämndens ansvarsområde. Västerås: Västerås Stad
Västerås Stad. (2018) Boendeplan inom Individ- och familjenämndens verksamhetsområde 2017–2021. Västerås: Västerås Stad
Västerås Stad. (2018) Boendeplan 2019–2022. Västerås: Västerås Stad Västerås Stad. (2019) Hemlöshetskartläggning 2018. Västerås: Västerås Stad
Watson, J. (2011). Understanding survival sex: young women, homelessness and intimate relationships. Journal of Youth Studies, 14:6, 639-655
Wesley, J. & Wright, J. The Pertinence of Partners: Examining Intersections Between Women’s Homelessness and Their Adult Relationships. American Behavioral Scientist, April 2005, Vol.48 (8), pp.1082-1101