Namn: Västra Hamnen
Plats: Malmö, Sverige
Storlek: 2586 bostäder (Malmö
Stadsbyggnadskontor 2011)
Certifieringssystem: Varierar för olika kvarter och byggnader, bland annat BREEAM Communities, Green Building och Miljöbyggnad Intressanta lösningar: Dagvattenhantering, Stor variation i
området, Ekologisk matbutik, Grönytefaktorn
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
25 Västra Hamnen är ett område som har fått stor uppmärksamhet då här råder en stadsutveckling med fokus på hållbarhetsfrågor, nyskapande arkitektur och en blandning av verksamheter (Malmö Stad 2012). Stora delar av Västra Hamnen byggdes inför bomässan Bo01 år 2001. Bilden nedan, Figur 6, visar en typisk gata i Västra Hamnen där biltrafik till och från hus är tillåten men cyklar och gående står i fokus. Husen är byggda som radhus med en trädgård på baksidan och alla har ett unikt utseende.
Figur 6. Radhus i Västra Hamnen
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 26
Husens skala och exteriör varierar kraftigt i hela området, vilket gör det lätt att orientera sig och dessutom upplevs området som allt annat än enformigt. Fasaderna varierar i såväl form som material, det enda som är gemensamt för dem är att de flesta lägenheterna har någon form av trädgård eller terrass. Dessa trädgårdar och terrasser möjliggör för odling av egna grödor. I området finns allt från villor och radhus till högre hus på ca 7 våningar, variationen i skala ger även området ett vackert ljus. Se Figur 7.
Dagvattnet tas om hand i ett öppet system av rännor och vattendrag längs med fasader och i parker. De skapar vattenspeglar och ljud och är ett vackert inslag i bostadsområdet. Vattnet leds via hustaken ner i hängrännorna sedan ner till stuprännorna och vidare via hål i granitblock ner i markrännorna längs fasaderna. Rännorna leder sedan vattnet ut till olika dammar och vattendrag som utformats så att de skänker extra kvalitet till de allmänna platserna i området. Vattendragen varierar i storlek och form, några av dem är av större storlek placerade i öppna parkytor medan andra är i mindre skala på små öppna allmänna platser som kan liknas vid de pocketparks som planeras i Masthusen. Se Figur 8, 9 samt 10 nedan.
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
27
Figur 9. Längsmed ån som är en del av dagvattenhanteringen ringlar sig en strandpromenad.
Figur 10. En liten park i en av de lite mer privata delarna av Västra Hamnen. I "pocket parken" har dagvattnet använts för att skapa en vattenspegel.
Eftersom att Västra Hamnen har många kvaliteter såsom exempelvis närheten till vattnet och badplatser, befolkas stadsdelen inte bara av de som bor här utan av hela Malmös befolkning. I och med mötesplatser som strandpromenaden, grönytor och parkytor inne i bostadsområdena blir området levande. Bilderna nedan, Figur 11 och 12, visar exempel på mötesplatser.
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 28
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
29
Figur 12. Gångvägen med dagvattenrännorna leder ut mot havet och strandpromenaden som är populärt hos malmöborna.
För att säkerställa mycket grönska i området används något som kallas grönytefaktorn. Grönytefaktorn gör det möjligt att sätta en siffra på hur stora ytor i områden som är gröna. Med gröna ytor menas allt från gröna tak, se Figur 13, och
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 30
väggar till parker3. Samma system används även i Kvillebäcken. I Västra Hamnen finns även något som kallas Plantparken, se Figur 14, detta är ett projekt mellan Malmö Stad och Malmö Högskola. Plantparken används av studenter och boende för studier och forskning (Västra Hamnen i Malmö 2011). Det kan liknas vid Stadsjord som finns i Göteborg då även Plantparken utnyttjar ytor som står tomma såsom blivande byggarbetsplatser.
Figur 13. Gröna tak är en vanlig syn i Västra Hamnen.
Figur 14. Plantparken är en yta med odlingar på en obebyggd mark mellan bostäderna och havet.
3 Oskar Anselmsson, Planeringsarkitekt, Planavdelningen, Malmö Stadsbyggnadskontor, Intervjuad av
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
31 I kvarteret strax väster om Turning Torso ligger
ett köpcentra med en ekologisk matmarknad, Figur 15. I butiken finns allt som kan behövas för de dagliga matinköpen och blir i och med placeringen ett enkel och naturlig val för de som bor i området. Matmarknaden marknadsför sig som en butik som inte är dyrare än andra matbutiker där människor har råd att göra sina stora matinköp. I samma byggnad som matbutiken finns även en restaurang också det med en ekologisk profil.
Överallt i Skåne märks att cykeln är ett mer attraktivt transportmedel än vad det är i Göteborg. Detta kan antas ha att göra med att landskapet är relativt platt i jämförelse med det i Göteborg. Men tack vare att cykeln är så pass populär syns här många bra cykelparkeringar, cykelvägar och andra lösningar som underlättar för cyklisterna. I Västra Hamnen syns cykelparkeringar utanför alla bostäder såväl som verksamheter. Till höger visas en bild, Figur 16, på cykelparkering och sopsugsinkast utanför en entré.
Två av byggnaderna i Västra Hamnen är av extra stort intresse för detta examensarbete då de har uppförts genom en byggemenskap som har haft ett stort intresse av att skapa ett boende med odlingsmöjligheter och hållbara lösningar, se figur 17. En byggemenskap innebär att de som skall bo i ett hus går samman och agerar byggherrar och ibland till och med arkitekter. På detta sätt har de boende stor möjlighet att påverka det färdiga resultatet. Urbana Villor kallas byggnaderna i Västra Hamnen som består
av ett större hus med fem lägenheter, en på varje våningsplan och ett mindre gårdshus med två lägenheter. Mellan de båda husen finns en trädgård med fem odlingslotter och ett växthus. Det är även möjligt att odla på balkongerna då det under plattorna finns ett 30 cm jordlager. Tack vare den rustika stålkonstruktionen klarar balkongerna att bära upp tunga odlingsbäddar. Även taken på de båda byggnaderna har utnyttjats som trädgårdar. Utöver odlingslösningarna präglas byggnaderna av ett hållbarhetstänk i såväl materialval som energikonsumtion och social hållbarhet grannar emellan. Byggnaderna är ritade av bland annat Cord Siegel som även bor i en av lägenheterna. 2009 belönades Urbana Villor med Kasper Salin-priset (Malmö Stad 2011).
Figur 15. GREEN Matmarknad
Figur 16. Sopsugsinkast och cykelparkering utanför bostadshus.
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 32
Figur 17. Urbana Villor sett från gårdssidan.
5.2.1.1 Masthusen
Namn: Masthusen
Plats: Malmö, Sverige
Storlek: 1200 bostäder, 50 000 kvm verksamhet
(Stadsbyggnadskontoret Malmö 2011)
Certifieringssystem: BREEAM Communities
Intressanta lösningar: Diagonal väg, Pocket parks, Flexibla byggnader
Mitt i Västra Hamnen, Malmö, planeras just nu Sveriges första projekt som skall utvärderas enligt och certifieras med BREEAM Communities, se Figur 18. Området blir en central del i Västra Hamnen och måste därför utformas så att det knyter ihop befintliga stadsdelar och skapar offentliga mötesplatser. Visionen är att skapa ett område som människor kan röra sig igenom, inte runt om, och som de vill stanna upp och vara i. Området skall vara såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt hållbart. Genom en blandstadsstruktur skall området hållas levande 24 timmar om dygnet, året runt. Tack vare en inbyggd flexibilitet skall det också tåla skiften mellan olika användning över tid (Stadsbyggnadskontoret Malmö 2011).
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
33 Marken som skall bebyggas är ett gammalt varvsområde som de senaste åren har varit Malmös mässområde (Diligentia 2012). Alltså är det en återanvändning av marken vilket är en positiv åtgärd då man ur miljösynpunkt i största möjliga mån skall försöka låta bli att bebygga åkermark och annan mark med speciella naturvärden. Ett antal olika strategier har arbetats fram av representanter från Diligentia som äger marken, Kanozi Arkitekter som ritat området, Stadsbyggnadskontoret, Gatuförvaltningen och Miljöförvaltningen i Malmö. Genom att implementera dessa skall visionen för Masthusen uppnås, de kommer även underlätta certifieringen av området. Strategierna är indelade i fyra kategorier stråk, platser, bebyggelse och projekt. För att skapa bra stråk igenom hela området skall stråken relatera till varandra. Detta görs genom att de olika vägarna kopplas ihop till ett nätverk, där de gående prioriteras och biltrafik till viss del skärmas av, se Figur 19. Rakt igenom området skär en diagonal gång- och cykelväg där endast leveranstrafik är tillåten i övrigt. Diagonalen skall fungera som ett multifunktionellt stråk, där utformningen inbjuder till lek, rörelser, möten och urban rekreation. Längs med Diagonalen är bebyggelsen något lägre, i bottenplan förläggs verksamheter och med jämna mellanrum öppnas gaturummet upp till förmån för ”pocket parks”. Detta stråk är inte endast för de som bor och arbetar i området utan kommer att utformas i samråd med Malmö stad för att bli allmän platsmark.
Figur 19. Nästa sida. Vägnätet och den planerade bebyggelsen i Masthusen
(http://www.malmo.se/download/18.30ef14131fc0b8767800010564/110623+V%C3%A4rdeprogram+Masthu sen+standard.pdf)
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 34
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
35 På lokalgatorna som tillsammans med Diagonalen bildar ett nätverk är biltrafik tillåten, men på de gåendes villkor. Genom att låta några av kvarteren vara öppna skapas även passager för fotgängare. För att uppmuntra människor att välja cykel eller promenad före bilen är bilen nedprioriterad, cykelparkering skall planeras för i ett tidigt stadie och stråken skall genom att entréer och fönster vänds ut mot dem upplevas som trygga. Genom att blanda funktioner i alla kvarter görs det lätt för människor att orientera sig och med belysning som ökar tryggheten ökar också användarvänligheten för fotgängarna.
För att Masthusen skall bli den centrala punkten i Västra Hamnen krävs mer än den geografiska placeringen. Det behövs en öppen offentlig och tillgänglig plats som bjuder in till möten mellan människor där olika evenemang kan äga rum. Denna plats skall utformas i form av ett torg som omfamnar stråken runtomkring, Se Figur 20. Även här skall bebyggelsen rymma olika funktioner för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet. Skalan på bebyggelsen skall här bli något större än längs med Diagonalen, detta för att tydligt avgränsa torget. Genom att göra torgytan flexibel kan den användas för många olika ändamål och aktiviteter. Torget skall också innehålla urban grönska.
Andra platser i området blir en park med bollplan som integreras i kvartersstrukturen och flera mindre platser med urban grönska, så kallade Pocketparks. Även kring de mindre platserna skall en blandning av funktioner med entréer och fönster mot platserna skapa trygghet och trivsel. Genom utförandet av solstudier utformas platserna så att mikroklimatet blir optimalt och därmed blir platserna också attraktiva mötesplatser.
Bebyggelsen skall utformas som slutna kvarter där varje kvarter kan delas upp i flera fastigheter. Den befintliga byggnaden i området är en ICA-Maxi butik, vars robusta struktur möjliggör för ett flexibelt användande över tid. Exempel på andra funktioner för byggnaden är förskola med friytor på taket, solenergi anläggning, idrottshall eller badhus, volymen kan också delas upp så att två nya kvarter skapas.
Figur 20. Torget och den diagonala gatan i Masthusen. Illustration av Kanozi Arkitekter (http://www.masthusen.se/Hyr-kontor/).
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 36
Masthusen skall bli en blandad stad, runt torget och längs med Diagonalen innebär detta att bebyggelsen innehåller till hälften bostäder och till hälften verksamheter. Alla kvarter skall innehålla mer än en funktion och bottenvåningarna skall vara flexibla för att tåla förändring. Genom att bebyggelsen förses med höga byggnadshöjder och tjockare väggar kan energin balanseras. Avfallshantering är en hållbarhetsaspekt som skall beaktas tidigt i projekteringen. Möjlighet till källsortering bör finnas i nära anslutning till livsmedelsbutiken för att förenkla hushållens sortering. De strategiska projekten som skall genomföras är certifiering av området med BREEAM Communities, utformandet av Diagonalen och skapandet av Torget. Dessa skall alla bidra till att lösa hållbarhetsproblem på olika sätt. Enligt Andreas Ivarsson kommer stor vikt läggas vid att anpassa området till framtida klimatförändringar, bilfria transportalternativ, avfallshantering, materialval i byggnader och en levande och dynamisk stadsmiljö över tiden (Diligentia 2010).
5.2.2 Sluseholmen
Namn: Sluseholmen
Plats: Köpenhamn, Danmark
Storlek: 85 000 kvm bostäder, 50 000 kvm
verksamhet (Arkitema 2011)
Certifieringssystem: -
Intressanta lösningar: Stadsradhus med varierade fasader, Kanaler inpå husen
Sluseholmen i södra delen av Köpenhamns hamnområde är ett före detta industriområde som användes av tunga industrier. Området har nu gjorts om till ett bostadsområde placerat på åtta holmar sammanlänkade med broar och bryggor. Området är inte hållbarhetscertifierat men Köpenhamns vision att bli en koldioxidneutral stad 2025 påverkar självklart även Sluseholmen. Nya cykelvägar byggs kontinuerligt och nyligen stod bron mellan Sluseholmen och Tegelholmen färdig vilket är en bit på vägen mot en cykelförbindelse mellan Sluseholmen och centrala Köpenhamn. Som komplement till cykeln finns även koldioxidneutrala tåg där cyklarna kan tas med ombord (Köpenhamns kommun 2012).
Byggnaderna på Sluseholmen ritades av totalt 25 olika arkitektkontor, för att skapa så stor variation som möjligt, och stod färdiga 2008, se Figur 21. Masterplanen togs fram av den holländska arkitekten Sjoerd Soeters och det danska kontoret Arkitema i samarbete med Köpenhamns kommun och Köpenhamns hamn. Inspiration har hämtats både från Holland och de gamla byggnaderna i Fredriksstad vid Amalienborg och Cristianshavn där strukturen är densamma (G/F Sluseholmen 2012).
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
37
Figur 21. Byggnad sedd från innergården, Sluseholmen.
För att säkerställa en variation av människor i olika skeden av livet har bostäderna olika upplåtelseformer (Cowi 2011).
Kvarteren ringas in av kanaler, som kopplas samman med broar. Innergårdarna är öppna men känns privata då de är något upphöjda. Under de gröna innegårdarna döljs parkeringsgarage. De flesta byggnaderna är ca 5 våningar höga, med undantag för några högre flerbostadshus. Några av husen utgörs av lägenheter i två våningar, vilket skapar en radhuskänsla. Radhuskänslan förstärks av att fasadmaterialen och fönsterplaceringen är olika på varje enhet om två lägenheter. Inom varje kvarter har minst 5 olika arkitekter ritat husen för att skapa ett så variationsrikt område som möjligt. Lägenheterna i bottenplan har på gårdssidan en liten förträdgård och på baksidan en liten stege ner till en flotte, som kan användas för uppläggning av kajaker, förtöjning av båtar eller bara som en liten uteplats. Lägenheterna ovanpå nås via en loftgång på gårdssidan och har på taket en takterrass.
5.2.3 Örestad
Namn: Örestad
Plats: Köpenhamn, Danmark
Storlek: Ca 7 000 boende, 10 000 arbetande
Certifieringssystem: Varierar från byggnad till byggnad Intressanta lösningar: Bra kommunikationer, Blandade
funktioner, Terrasser, Dolda garage, Låg parkeringsnorm, Regnvattenreservoarer I Örestad har byggnaderna koncentrerats till fyra mindre distrikt vilket har möjliggjort för en relativt hög densitet och höjd hos byggnaderna. På detta sätt kunde naturen vävas in mellan byggnaderna så att gröna platser kunde skapas. Vilket säkrade Örestads gröna profil som skulle komma att attrahera nya invånare och företagare.
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 38
Redan från början var Örestad tänkt att bli en hållbar stadsdel. Metron, som delvis finansierades genom försäljningen av tomter i Örestad, skulle bli huvudtransportmedlet och tillsammans med bra cykelmöjligheter minskades bilbehovet så att även parkeringsnormerna kunde sänkas. Utöver de vanliga cykelvägarna finns en speciell cykelslinga som ligger väl skyddad i nord-sydlig riktning. Örestads Development Corporation valde en parkeringsstrategi där de tillgängliga parkeringarna samutnyttjas av de boende och de anställda i området. De boende har tillgång till parkeringarna kvälls- och nattetid och de anställda utnyttjar parkeringarna dagtid. Genom att placera parkeringarna i garage domineras inte området av parkerade bilar.
Bostäderna gränsar mot ett äldre bostadsområde som nås via gångbroar över en kanal. Kanalen fungerar inte bara som ett vackert inslag i området där människor kan paddla kajak, doppa fötterna i vattnet och vintertid åka skridskor, utan har även en hållbar funktion som vattenreservoar för dagvatten (By og Havn 2011).
Kollektivtrafiken till centrala Köpenhamn fungerar smidigt med metron som är en förarlös eldriven vagn höjd över markplan. Området består av ett antal byggnader med spännande arkitektur, flera av byggnaderna har fått utmärkelser och vunnit priser. En av dessa är Bjerget, se Figur 22, ett tio våningar högt terrasshus med 80 lägenheter. Baksidan fungerar som parkeringsgarage, med plats för 480 bilar, dolt bakom en plåtfasad med hål utstansade för att skapa en bild av berget ”Matterhorn”. Andra sidan av huset är bostadsdelen, vars terrasser sommartid grönskar. Byggnaden ritades av BIG och fick 2009 priset för världens bästa flerbostadshus.
Figur 22. Baksidan av Bjerget, till höger den upphöjda metrobanan.
En annan intressant byggnad i Örestad är hotellet Crown Plaza, som 2010 utnämndes till världens grönaste hotell då det vann ”The Ecotourism Award”. Hotellet är den första byggnaden i Danmark som är CO2 neutralt, det enda hotell klassificerat med Energy Class 2 i Danmark och det första hotellet att nå målen för EU Green Building programme. Nedan följer en lista med några av de hållbara lösningar de använder sig av:
CHALMERS Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153
39 Norra Europas största solpaneler försörjer byggnaden med el
För luftkonditioneringen används grundvatten som tas upp i ett system i källaren
I köket används lokalt producerade råvaror
Matrester används för att producera biogas och gödsel
Cyklarna på gymmet genererar elektricitet, alla hotellgäster som genererar 10 kwh får en gratis måltid i restaurangen (Ørestad 2010)
En annan byggnad som mottagit utmärkelser för sin hållbara design är flerbostadshuset 8TALLET. Byggnaden är det största bostadshuset i Danmark med 476 lägenheter (8tallet 2011) och vann 2010 Scandinavian Green Roof Award. Taket är beväxt med sedum och mossa på de långa branta och vindutsatta ytorna som speglar det gröna öppna landskapet som kännetecknar Västamager (Ørestad 2010). Det har också mottagit priset för bästa bostadsbyggnad på World Architecture Festival i Barcelona, se Figur 23 (8tallet 2011).
Figur 23. 8TALLET, (http://inhabitat.com/wp-content/blogs.dir/1/files/2010/08/biggreen-ed03.jpg).
2009 var året då Örestad fick sin första permanenta park, Grönningen. Parken är indelad i tre zoner, en urban, en parkzon och en naturzon, alla zonerna är tillgängliga för det stora antalet studenter och invånare i grannskapet. Utöver denna park finns även en citypark där medborgarna involverats i processen att färdigställa parken med bänkar, växter och små tematiska öar. Parken används för diverse event, allt ifrån storskaliga cirkusuppträdanden till privata födelsedagskalas. I södra Örestad har en urban sportpark, PLUNGE N PLAY, nyligen anlagts. Parken är tillfälligt uppbyggd på en blivande byggarbetsplats, men tanken är att de mest populära aktiviteterna här skall flyttas när det är dags att börja bygga här. I parken kan man bland annat utföra aktiviteter som parkour, basket, dirt jumping, speed skating, beach volleyboll eller odla din egna organiska kryddträdgård. Under 2010 fick Örestad även ett antal pocket
CHALMERS, Bygg- och miljöteknik, Examensarbete 2012:153 40
parks, dessa är redan väldigt populära då de är lite lugnare och enklare att ta sig runt i än de större parkerna (By og Havn 2011).
Genom anläggandet av tillfälliga parker och platser för aktiviteter och events lockas människor ut till Örestad i ett tidigt skede. Vilket har varit viktigt för att skapa en mer livlig stadsdel till skillnad från de ödsliga områden som nybyggda områden ofta är. Det har också varit ett sätt att skapa en plats för Örestad i människors medvetande. Örestad är resultatet av en vilja att skapa ett bättre Köpenhamn för invånarna, företagare och besökare. Undersökningar visar att det har lyckats och att människor är väldigt nöjda med de ljusa moderna lägenheterna, de stora vidderna, gröna omgivningarna såväl som den enkla metroförbindelsen med centrala Köpenhamn (By og Havn 2011).
Utvecklingen av Örestad som en urban stadsdel har kommit långt på vägen, men än är det mycket kvar innan det är fullt utvecklat. Inom 15-20 år beräknas stadsdelen ha ca 20 000 invånare och 60 000-80 000 anställda i affärsdistrikten (Ørestad 2010).
5.2.4 Kvillebäcken
Namn: Kvillebäcken
Plats: Göteborg, Sverige
Storlek: Ca 1 600 bostäder
Certifieringssystem: Miljöbyggnad
Intressanta lösningar: Parkeringsnormer, Pocket parks, Diagonal väg, Prioritering av GC-trafik Kvillebäcken är en nyplanerad grönare stadsdel i Göteborg. I dagsläget befinner sig uppförandet av stadsdelen i ett inledande produktionsskede. Stadsdelen är planerad att