Regnbäddar är planteringar som anläggs i bebyggda områden med syfte att vara både estetiskt tilltalande och en effektiv lösning för dagvattenhantering. Dagvatten fördröjs och renas i regnbäddar som är en form av biofilter. Magasinsvolymen utgörs dels av en
fördröjningszon där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn och dels av porvolymen 0,5 m
30 % 0,5 m
Grapnummer 17035
Uppdragsnummer 604502
Version 3
38
i jordlagren. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande boendemiljö med rik och variationsrik växtlighet. Regnbädden byggs upp av en dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det fördelaktigt med en hög
vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan för växtligheten är det i de flesta fall fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Ett exempel på en
regnbädds uppbyggnad visas i Figur 5-5 och Figur 5-6.
Figur 5-5. Illustration av hur en regnbädd kan byggas upp (Illustration Åsa Wellander och foto från City of Maplewood).
39
Figur 5-6. Exempel på de olika lagrens uppbyggnad i en regnbädd. Den vertikala svarta rektangeln symboliserar bräddavloppet. Illustration från programvaran StormTac.
En regnbädd föreslås användas i Delområde 3 där den ska omhänderta dagvatten från parkerings- och vägytor. Från regnbädden kopplas en bräddledning som leder ned till makadammagasinet. För Delområde 2 föreslås en regnbädd (växtdike) användas mellan cykel- och gångbana och körbanan. I detta fall kan även körbanans underbyggnad utnyttjas som ett extra fördröjningsmagasin dit dagvatten från regnbädden kan brädda via en brunn som sprider dagvattnet i underbyggnaden via en spridarledning. Brunnen står även i kontakt med dagvattenledningen. Detta tillåter dagvatten att först nå regnbädden för att sedan nå underbyggnaden. I de fall underbyggnaden fylls kan dagvattnet brädda mot en
dagvattenledning via brunnen, se Figur 5-7.
Figur 5-7. Exempel på hur samspelet mellan växtbädden och vägens underbyggnad kan byggas upp. Illustration från Rent Dagvatten.
I Delområde 4 föreslås också att ett växtdike (regnbädd) används för fördröjning och rening av vägdagvatten. Denna bör dock förses med tät botten för att undvika infiltration till
grundvattnet eftersom Delområde 4 befinner sig inom Myrstugans vattenskyddsområde.
5.4 100-årsregn
För att planområdet skall klara av att hantera extremregn, exempelvis 50- och 100-årsregn, bör planområdet höjdsättas så att när planerad dagvattenlösning bräddar så rinner
överskottsvattnet ut på omkringliggande grönytor för infiltration och vidare transport i diken.
Eftersom planområdet lutar så finns det goda förutsättningar för att leda ut dagvattnet mot de slänter som kommer att omge bostadsområdet. Denna lösning medför att risken för skador på hus och grundläggning minskar. Några byggnader är dock mer utsatta eftersom de befinner sig nedanför en sluttning, se Figur 5-8.
Grapnummer
Figur 5-8. Område 1 – 3, markerade med grönstreckade polygoner, där ytavrinnande vatten riskerar att bli stående.
Område 1 och Område 2
Marken sluttar ner mot carportarna, vilket leder till att ytavrinnande vatten riskerar att stängas inne mellan carportarna och höjden. Här föreslås det att avskärande diken anläggs som skyddar carportarna från ytavrinnande vatten.
Område 3
Området är flackare än omkringliggande mark vilket leder till att vatten kan bli stående. Detta riskerar dock inte att påverka några byggnader.
Påverkan på omkringliggande mark och markavvattningsföretag
Vid mycket kraftiga regn kommer det att ske ytavrinning ned från höjdpartiet ut på
omkringliggande ytor. Norr och öster om höjdpartiet är det framförallt golfbanan som berörs.
För att inte golfbanan ska ta skada vid mycket kraftiga regn föreslås att de avskärande diken som till stor del omringar planområdet i anslutning till golfbanan förstärks. I anslutning till planområdets södra gräns finns två tomter. De ligger söder om vägen och skyddas därför från ytavrinning av det vägdike som ligger norr om vägen. Diket kan dock behöva förstärkas.
Markavvattningsföretaget väster om planområdet påverkas inte av dagvattenhanteringen från planområdet eftersom det ligger uppströms planområdet. Markavvattningsföretaget öster om planområdet påverkas inte av dagvatten från planområdet eftersom dagvatten från planområdet når ett system av bevattningsdammar på golfbanan som ligger uppströms markavvattningsföretaget. Dagvattenanläggningarna inom Delområde 3 är dimensionerade för att begränsa flödet till det som kan förväntas i dagsläget vilket medför att det inte sker någon förändring i den mängd dagvatten som når markavvattningsföretaget.
41
6 Referenser
Geosigma 2016a. Översiktlig dagvattenutredning för område A, Kallfors Höjder.
Grapnummer 16112.
Geosigma 2016b. Detaljerad dagvattenutredning för område A, Kallfors Höjder. Grapnummer 16254.
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSK-rapport 2000-10.
Larm, T., Alm, H., 2014. Revised design criteria for stormwater facilities to meet pollution reduction and flow control requirements, also considering predicted climate effects. Water Practice & Technology Vol 9 No 1 pp 9–19.
Naturvårdsverket, 2011. Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområde.
Utgåva 1.
Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Rent dagvatten, 2017. Grönblå system-dagvattenhantering, rening och bevattning i ett och samma system. Reportage i Rent Dagvatten 2017-06-12.
Skyddsbestämmelser för Myrstugans vattenskyddsområde. Finns tillgängliga på http://www.telge.se/vatten-avlopp/vart-dricksvatten/
Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD.
Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.
Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän-, och spillvatten.
ÄC-konsult, 2017. Översiktlig markundersökning för grundläggning av flera enbostadshus och vägar. Fastighet: Kallfors höjder/västra Kallfors, Södertälje Kommun.