3.13.4 Total årsnederbörd
Medelvärdet av den totala nederbörden, se figur 16, visar tydligt att den största mängden nederbörd kommer på Alaskas sydkust. I Kanadas inland avtar den totala årsnederbörden från väster till öster fram till Hudson Bay där den totala årsnederbörden stiger något. Över Atlanten hittas återigen en ökad mängd nederbörd och i Eurasien avtar den totala årsnederbörden från väster till öster.
Figur 16. Övre bild: Medelvärdet av den totala årsnederbörden. Nedre bild: Mätstationernas positioner.
3.14 Växtlighet
Områdena runtomkring 59 grader nord är oftast täckta av skogar. Huvudsakligen består skogarna av barrträd. I Sibirien finns ett skogsbälte från Uralbergen i väster till Stilla havet i öster. På den västra sidan av Uralbergen fortsätter skogsbältet genom Europa och Skandinavien. I Nordamerika finns ett liknande skogsbälte av barrträd. (Liljequist, 1970)
4 Regional klimat 4.1 Nordamerika
Det regionala klimatet på sex olika platser i Nordamerika, runt 59 grader nord, beskrivs lite närmare.
De olika platserna är: Alaskas västra sydkust, Alaskas östra sydkust, västra Kanada, centrala Kanada, östra Kanada och Kanadas östkust, se figur 17. Medeltemperaturen för de olika platserna visas i figur 18 och medelnederbörden för de olika platserna visas i figur 19.
Figur 17. Mätstationer i Nordamerika.
4.1.1 Alaskas sydkust
Klimatet på Alaskas sydkust är för sin breddgrad relativt milt under vintern och relativt svalt under sommaren. Detta tyder på att det råder maritimt temperaturklimat på Alaskas sydkust. I havet utanför Alaskas sydkust strömmar det varma havsströmmar, vilka bidrar till ökad medeltemperatur under vintern. Under vintern dominerar sydvästliga vindar och för med sig milda och fuktiga vindar från söder. När vindarna når Alaskas sydkusts östra delar stöter de på berg och måste hävas. Detta gör att nederbörden kommer att bli riklig under vintern, men nederbörden kommer att vara som rikligast under hösten. Detta eftersom cyklonverksamheten har kommit igång, samt att konvektionen fortfarande är aktiv. Eftersom temperaturskillnaden mellan högre och lägre bredder inte är så stor på hösten kommer cyklonerna vara svaga och kommer bara att nå kustområdena. Längst i väster utanför Alaskas sydkust strömmar inte de varma havsströmmarna vilket medför att havet är isbelagt under vintern. Detta gör att medeltemperaturen under vintern kommer att vara kyligare på den västra sidan av Alaskas sydkust än de övriga delarna av Alaskas sydkust. Under sommaren dominerar sydvästliga vindar i de västra delarna av Alaskas sydkust och sedan följer vinden kusten öster ut.
Nederbörden är som rikligast i de västra delarna på sommaren, då havsisen har smält och vinden för med sig fuktig luft från havet.
4.1.2 Kanada
I Kanada är det kontinentalt temperaturklimat med stor temperaturamplitud mellan sommar och vinter. Bergskedjan i väster gör att det är en skarp gräns mellan det maritima temperaturklimatet väster om bergskedjan och det kontinentala temperaturklimatet öster om bergskedjan. Området kring Hudson Bay har de kallaste medeltemperaturerna i Kanada från vintern till sommaren, detta eftersom Hudson Bay är isbelagd under denna tidsperiod. Från januari till juli kommer de varmaste temperaturerna vara i västra Kanada. Detta för att det befinner sig ett högtryck över Nordamerika som gör att vindarna i väster har en nordlig riktning och för med sig varmare luft från söder. När högtrycket över Nordamerika försvagas och sedan försvinner helt till sommaren kommer skillnaden
mellan medeltemperaturen i västra Kanada och medeltemperaturen i centrala Kanada att minska för att sedan få samma medeltemperatur i juli. Från juli till december kommer västra och centrala Kanada att ha ungefär samma medeltemperatur medan östra Kanada kommer påverkas av det kalla vattnet i Hudson Bay och kommer därmed att ha en lägre medeltemperatur under denna tidsperiod.
Nederbörden är rikligast under sommaren eftersom konvektionen över land då är som störst. Under våren är mängden nederbörd som minst då värmen från solen går åt för att smälta snö och is istället för att värma upp marken. Under vintern är nederbörden rikligare i väster än i öster. Nederbörden faller från cykloner som lyckats ta sig över Klippiga bergen eller som följer frontzonen som drar in över Kanada norr om Klippiga bergen. Anledningen till att det är rikligare nederbörd i väster är att cyklonerna kommer ifrån väster och förlorar den mesta av nederbörden innan de når fram till öster.
4.1.3 Kanadas östkust och Davissundet (norra Atlanten mellan Grönland och Kanada) På Kanadas östkust och i Davissundet råder det för breddgraden relativt kalla vintrar och mycket svala somrar. I Davissundet strömmar det kalla havsströmmar som sänker medeltemperaturen sommar som vinter. Den dominerande vindriktningen under vintern sydlig, vilket gör att vinden kommer från de isbelagda områdena i norr. Under sommaren är den dominerade vindriktningen mer sydostlig från de inte längre isbelagda områdena i nordväst. Detta gör att nederbörden kommer att vara rikligast under sommaren.
Figur 18. Medeltemperatur i Nordamerika.
Figur 19. Medelnederbörd i Nordamerika.
4.2 Atlanten
I Atlanten är tre olika platser utvalda runt 59 grader nord för närmare beskrivning. Följande platser är utvalda: Grönlands sydspets, en plats mitt i Atlanten och en plats norr om Storbritannien, se figur 20.
Medeltemperaturen för de olika platserna visas i figur 21 och medelnederbörden för de olika platserna visas i figur 22.
Figur 20. Mätstationer i Atlanten.
4.2.1 Grönlands sydspets
På Grönlands sydspets råder det maritimt temperaturklimat med för breddgraden relativt milda vintrar och mycket svala somrarna. Utanför Grönlands östkust strömmar det en kall havsström som bidrar till de låga temperaturerna under sommaren. Tack vare närheten till havet och det
strömmande vattnet utanför kusten blir inte vintrarna så kalla relativt breddgraden. Den dominerande vindriktningen bestäms av lågtrycket vid Island. Under sommaren är lågtrycket i medeltal placerat längre norr ut än vad det är på vintern. Detta medför att den dominerande vindriktningen kommer att vara lite annorlunda på sommaren än på vintern. Under sommaren kommer svaga kalla vindar från det inre av Grönland att dominera och under vintern dominerar lite kraftigare vindar som följer den östra kusten från norr till söder. Nederbörden kommer att vara rikligast på sen höst och på vintern då cyklonverksamheten är aktiv. Grönlands inland är täckt av glaciärer och värmen från solen går åt till att smälta isen istället för konvektion, vilket leder till att under sommaren då vinden i medeltal blåser från inlandet är nederbördsfattigare än under vintern.
4.2.2 Atlanten
I Atlanten är vintrarna extremt milda relativt breddgraden tack vara de varma havsströmmarna.
Medeltemperaturen under sommaren kommer vara sval på grund av havet inte värmas upp lika lätt som land. Vindriktningen kommer att vara nordostlig både sommar som vinter. Cyklonerna som följer frontzonerna över Atlanten kommer ge en riklig nederbörd under sen höst och vinter.
Figur 21. Medeltemperatur i Atlanten.
Figur 22. Medelnederbörd i Atlanten.
4.3 Europa
Fyra olika platser runt 59 grader nord i Europa har valts ut för närmare granskning. De utvalda platserna är följande: Norges västkust, västra Europa, centrala Europa och östra Europa, se figur 23.
Medeltemperaturen för de olika platserna visas i figur 24 och medelnederbörden för de olika platserna visas i figur 25.
Figur 23. Mätstationer i Europa.
4.3.1 Norges västkust
Även på den Norska kusten råder det milda vintrar och svala somrar, alltså maritimt
temperaturklimat. Både sommar och vinter dominerar västliga eller sydvästliga vindar vilket gör att Norges västkust är utom skydd för den fuktiga vinden från Atlanten. De fuktiga vindarna drar in över
kusten och bidrar till riklig nederbörd sommar som vinter. Under vintern faller det mer nederbörd än vad det gör under sommaren eftersom cyklonerna, som skapas över havet, är som aktivast under vinter. I likhet med Alaskas östra sydkust kommer nederbörden att vara rikligast under sena hösten, eftersom nederbörd faller både från cykloner och från konvektion. När de fuktiga vindarna når kusten möts de av höga berg som bidrar till en orografisk nederbördsförstärkning.
4.3.2 Europa
I Europa innanför Norges kust (Oslo) kommer medeltemperaturen under vintern vara som högst i väster för att sedan avta mot öster. Detta för att det maritima temperaturklimatet i väster kommer att övergå gradvis till ett mer kontinentalt. Under sommaren kommer medeltemperaturerna att vara ganska jämna i hela Europa, dock något lägre i västra Europa. I maj kommer medeltemperaturerna I Europa vara lika för de olika platserna. Dock kommer medeltemperaturen att öka med olika
hastigheter i maj. Vid de maritima temperaturklimaten kommer medeltemperatur att höjas med en långsammare hastighet än de kontinentala temperaturklimaten. En liknande situation inträffar i september när medeltemperaturen sjunker, dock kommer de mest kontinentala platserna att vara lite kallare eftersom värmen inte lagras lika lätt i landområden som i hav. Nederbörden är som rikligast under sommaren, då konvektionen över land är större än på vintern. Mängden nederbörd som faller under sommaren är ganska jämn i Europa, men en svag ökning sker från väster till öster. Ju längre in i landet desto längre sträcka har konvektionen kunnat ske. Under vintern minskar
nederbörden med ökat anstånd från kusten in över land, alltså mest nederbördsmängd i väster och minst nederbördsmäng i öster. Detta för att konvektionen inte är lika stor på vintern som på
sommaren och att de västra delarna påverkas mer av cyklonverksamheten från Atlanten. Det regnar mer på hösten i de västra delarna jämfört med de centrala och östra delarna, då de västra delarna påverkas mer av höstcyklonerna.
Figur 24. Medeltemperatur i Europa.
Figur 25. Medelnederbörd i Europa.
4.4 Asien
I Asien har tre platser valts ut runt 59 grader nord för närmare beskrivning. Följande platser är utvalda: centrala Asien, östra Asien och de östra delarna av Asien, se figur 26. Medeltemperaturen för de olika platserna visas i figur 27 och medelnederbörden för de olika platserna visas i figur 28.
Figur 26. Mätstationer i Asien.
4.4.1 Asien, bortsett från de östra delarna
Sommarens medeltemperatur kommer att öka från väster ända till de centrala delarna av Asien där den når ett maximum. Sedan kommer medeltemperaturen att hålla ett jämnt värde till de östra delarna. Anledningen att medeltemperaturen stiger från väster till de centrala delarna är övergången till mer kontinentalt temperaturklimat. När sedan maximumet nås är det så långt till havet att havet inte gör någon märkbar påverkan. Den gradvisa övergången från maritimt temperaturklimat i väster till kontinentalt i öster ger en tydligare effekt under vintern, med sjunkande temperaturer från väst till öst. Östra Asien kommer även att utsättas för kalla nordvästliga vindar, vilka kommer bidra till ett kallare klimat. På grund av att det är få cykloner som når till östra Asien kommer molnigheten att vara liten. En klar himmel och en snötäckt mark gör att den effektiva utstrålningen kommer att vara stor under vintern i östra Asien. Nederbörden kommer att avta både sommar som vinter från väster till öster. Under vintern då den mesta av nederbörden faller från cykloner kommer nederbörden att avta med ökat avstånd från kusten in över land. Det faller i allmänhet mindre nederbörd under vintern än under sommaren i Asien eftersom få cykloner når in i Asien. På sommaren, då den mesta av nederbörden är konvektiv, beror nederbördsavtagandet troligtvis på att marken är torrare, vilket leder till att mindre konvektion sker.
4.4.2 Östra delarna av Asien
I de östra delarna av Asien börjar havet påverka klimatet till ett mer maritimt temperaturklimat.
Medeltemperaturen under sommaren kommer att sjunka med minskat avstånd till havet och under vintern kommer medeltemperaturen att öka närmare havet. Klimatet kommer relativt snabbt övergå från kontinentalt temperaturklimat i väster till maritimt temperaturklimat i öster. Denna relativt snabba övergång beror på att påverkan från Stilla havet inte börjar innan en bit innanför kusten och övergången från extremt kontinentalt temperaturklimat till maritimt temperaturklimat måste ske på en relativt kort sträcka. Medelnederbörden kommer under sommaren att minska från väster till öster och medelnederbörden under vintern kommer att öka från väster till öster. Detta för att området befinner sig vid kusten och aktiviteten hos cyklonerna gör att nederbörden kommer att öka närmare havet under vintern.
Figur 27. Medeltemperatur i Asien.
Figur 28. Medelnederbörd i Asien.
4.5 Beringshav
På grund av brister på mätstationer i Beringshav är det svårt att avgöra klimatförhållandena. En mätstation hittades runt 59 grader nord, se figur 29. Medeltemperaturen för de olika platserna visas i figur 30 och medelnederbörden för de olika platserna visas i figur 31.
Figur 29. Mätstation i Beringshav.
I Beringshav råder det maritimt temperaturklimat med svala somrar och milda vintrar. Under vintern kommer det dominera östliga vindar på grund av lågtrycket som ligger vid Aleuterna. Under
sommaren då Stilla havet domineras av ett högtryck kommer sydvästliga vindar att dominera.
Nederbörden är rikligast under årets senare hälft, då cyklonaktiviteten tilltar.
Figur 30. Medeltemperatur i Beringshav.
Figur 31. Medelnederbörd i Beringshav.
5 Mätosäkerhet
Data över medeltemperaturen och medelnederbörden kommer från Worldclimate där
medeltemperaturen och medelnederbörden för varje månad under några år är registrerade. Dessa antal år varierar allt från tio upp till tvåhundra år. Eftersom klimat är det statistiska värdet normalt för en period på trettio år måste mätosäkerheten för de platser som har mer eller mindre antal års medelvärde undersökas.
5.1 Medelnederbörd
Mätosäkerheten baserad på olika antal års medelnederbörd redovisas i figur 32. De flesta mätstationernas medelnederbörd är baserade på mellan trettio och hundra år, dock har inte alla mätstationer kompletta år. Uppsala är den mätstationen vars medelnederbörd har flest antal år, 202 år, men även här är inte alla år kompletta. Ett fåtal mätstationers medelnederbörd baseras på mindre än trettio år, som minst är medelnederbörden baserat på tio år. Ingen av mätserierna fortsätter längre än till år 1990.
Figur 32. Medelnederbörd baserat på olika antal år. Data kommer från en mätstation i Uppsala. 10 år är baserat på år 1981‐1990, 30 år är baserat på år 1961‐1990, 100 år är baserat på år 1891‐1990 och 200 år är baserat på år 1791‐1990.
Figur 32 visar att trenden för medelnederbörden är den samma för de olika antal åren, med
nederbördsmaximum under sommaren och nederbördsminimum i februari. Dock förekommer vissa fluktuationer i medelnederbörden för tio år som inte förekommer i medelnederbörden för fler än tio år. Trots detta bör inte det generella resultatet för medelnederbörden på de olika platserna längs den utvalda breddgraden inte påverkas av mätosäkerheten.
5.2 Medeltemperatur
I figur 33 redovisas mätosäkerheten baserad på olika antal års medeltemperatur. Cirka fyrtio procent av alla medeltemperaturer baseras på under trettio år, där de flesta medeltemperaturer är baserade på tio år. Dock är inte alla år kompletta. De flesta av resterande mätstationer har medeltemperaturer baserade på cirka trettio år. Ett fåtal mätstationers medeltemperatur baserat på mellan hundra och 175 år.
Figur 33. Medelnederbörd baserat på olika antal år. Data kommer från en mätstation i Uppsala. 10 år är baserat på år 1981‐1990, 30 år är baserad på år 1961‐1990, 100 år är baserat på år 1891‐1990 och 175 år är baserat på år 1816‐1990.
Figur 33 visar att medeltemperaturen baserad på olika antal år skiljer sig mycket lite från varandra.
Mätosäkerheten för medeltemperaturen är relativt liten och bör inte påverka det generella resultatet med avseende på temperaturklimatets variation längs den studerade breddgraden.
6 Slutsats
Olika klimat uppstår därför att jordklotets egenskaper på olika platser skiljer sig från varandra. Olika egenskaper kan vara hav, sjö, land, berg, et cetera. En annan viktig faktor som påverkar klimatet är atmosfärens rörelser, vilken gör att vinden kommer att blåsa i en dominerande riktning och i sin tur påverka klimatet. Eftersom effekten från solen skiljer sig mellan vinter och sommar kommer klimatet att skilja sig sommar och vinter. Även havsströmmarna kommer att påverka klimatet i havet och i kustområdena.
Anledningen till att hav eller större sjöar är så avgörande för klimatet är dess möjlighet att lagra värme, men även att stor tillgång på vatten leder till rikligare nederbörd. Havet fungerar som en värmebuffert och jämnar ut temperaturdifferenserna mellan sommar och vinter, vilket medför att vintrarna vid havet inte blir så extremt kyliga som vintrarna i inlandet.
Det finns både likheter och olikheter mellan klimaten i Nordamerika och klimaten i Eurasien. En faktor som gör att klimatförhållandena skiljer sig på de olika kontinenterna är bergkedjornas utsträckning. I Nordamerika är utsträckningen i nord‐sydlig riktnig vilket gör en skarp avgränsning mellan det maritima och det kontinentala klimaten. I Eurasien är bergskedjornas utsträckning istället väst‐ östliga, vilket medför att övergången mellan maritimt och kontinentalt klimat sker gradvis.
Likheterna är att medeltemperaturen kommer att avta från väster till öster på båda kontinenterna.
Medeltemperaturen i juli varierar mycket mindre än medeltemperaturen i januari längs den
studerade breddgraden. Anledningen till den jämna medeltemperaturen i juli är eftersom alla platser ligger på samma breddgrad och det råder lika förhållanden på hur mycket effekt från solen som når ytan. Under sommaren är temperaturskillnaden inte lika stor mellan hav och land som under vintern, vilket leder till att havet inte påverkar temperaturen lika mycket under sommaren som under
vintern.
7 Källförteckning
Bogren, J., Gustavsson, T., & Loman, G. (2008). Klimat och väder. Ungern: studentlitteratur.
Bogren, J., Gustavsson, T., & Loman, G. (2006). Klimatförändringar. Danmark: studentlitteratur.
Danielson, E. W. (1971). Hudson Bay Ice Conditions. Arctic.
Liljequist, G. H. (1970). Klimatologi. Stockholm: Generelstabens litografiska anstalt.
http://www.ne.se/lang/luftmassa/245243, 2010‐03‐11 http://www.worldclimate.com, 2010‐03‐03
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Mercator‐proj.jpg, 2010‐03‐22
8 Appendix
Tabell 1. Mätstationer för temperatur. Latitud i grader nord. Longitud i grader väst (minustecken) och grader öst (utan minustecken).
Latitud
[°N] Longitud Plats Tidsperiod för mätdata
57,15 ‐170,21 ST PAUL ISLAND AP, SW ISLANDS 30 år mellan 1961 och 1990 60,78 ‐161,80 BETHEL AIRPORT, WEST CENTRAL 30 år mellan 1961 och 1990 59,05 ‐158,51 DILLINGHAM ARPT, BRISTOL BAY 30 år mellan 1961 och 1990 58,68 ‐156,65 KING SALMON AP, BRISTOL BAY 30 år mellan 1961 och 1990 59,75 ‐154,91 ILIAMNA ARPT, BRISTOL BAY 30 år mellan 1961 och 1990 58,18 ‐152,35 KITOI BAY, SOUTH COAST 30 år mellan 1961 och 1990 59,75 ‐151,65 HOMER 8 NW, COOK INLET 30 år mellan 1961 och 1990
59,80 ‐144,60 CAPE ST. ELIAS 394 månader mellan 1936 och 1970
59,51 ‐139,66 YAKUTAT STATE AP, SOUTH COAST 30 år mellan 1961 och 1990 58,20 ‐136,66 ELFIN COVE, SOUTHEASTERN 30 år mellan 1961 och 1990 59,26 ‐135,45 HAINES TERMINAL, SOUTHEASTERN 30 år mellan 1961 och 1990 58,31 ‐134,10 ANNEX CREEK, SOUTHEASTERN 30 år mellan 1961 och 1990
59,57 ‐133,69 ATLIN,BC 773 månader mellan 1899 och 1990
58,42 ‐130,00 DEASE LAKE B.C. 540 månader mellan 1944 och 1990 59,90 ‐126,43 SMITH RIVER A,BC 306 månader mellan 1944 och 1969 58,83 ‐122,50 FORT NELSON,B.C. 636 månader mellan 1937 och 1990 58,62 ‐117,10 HIGH LEVEL, ALTA 118 månader mellan 1981 och 1990 58,38 ‐116,03 FORT VERMILION CDA,AL 921 månader mellan 1908 och 1985 58,80 ‐111,10 FORT CHIPEWYAN A CANADA 790 månader mellan 1883 och 1980 59,57 ‐108,48 URANIUM CITY A,SA 351 månader mellan 1953 och 1986
59,33 ‐107,17 FOND DU LAC,SA 323 månader mellan 1905 och 1938
58,18 ‐103,70 COLLINS BAY, SASK. 116 månader mellan 1981 och 1990
57,88 ‐101,68 BROCHET A,MA 385 månader mellan 1948 och 1989
61,13 ‐100,90 ENNADAI LAKE,N.W.T. 361 månader mellan 1949 och 1979
58,75 ‐94,00 CHURCHILL,MAN. 904 månader mellan 1884 och 1988
57,00 ‐92,30 YORK FACTORY 606 månader mellan 1774 och 1910
58,45 ‐78,09 INUKJUAK, QUE 743 månader mellan 1921 och 1988
61,08 ‐69,55 CAPE HOPES ADVANCE,QU 406 månader mellan 1928 och 1971
58,10 ‐68,40 FORT CHIMO 583 månader mellan 1941 och 1991
61,60 ‐64,70 RESOLUTION IS (NWT) 461 månader mellan 1929 och 1970
58,20 ‐62,40 HEBRON CANADA 364 månader mellan 1882 och 1918
61,22 ‐48,10 GRONNEDAL 120 månader mellan 1961 och 1970
60,72 ‐46,00 JULIANEHAB 112 månader mellan 1981 och 1990
61,18 ‐45,40 NARSSARSSUAQ 110 månader mellan 1981 och 1990
60,00 ‐43,10 PRINS CHRISTIAN SUND 451 månader mellan 1951 och 1990
60,00 ‐20,00 SHIP STATION I 318 månader mellan 1948 och 1975
57,47 ‐7,30 BENBECULA 117 månader mellan 1981 och 1990
58,22 ‐6,30 STORNOWAY 718 månader mellan 1931 och 1990
58,63 ‐5,00 CAPE WRATH 110 månader mellan 1981 och 1990
59,10 ‐3,30 ORKNEY UK 959 månader mellan 1827 och 1906
58,95 ‐2,90 KIRKWALL AIRPORT 117 månader mellan 1981 och 1990
59,53 ‐1,60 FAIR ISLE 117 månader mellan 1981 och 1990
59,30 4,80 UTSIRA FYR 118 månader mellan 1981 och 1990 59,92 5,00 SLATTEROY FYR 114 månader mellan 1981 och 1990 59,90 8,69 GAUSTATOPPEN NORWAY 480 månader mellan 1934 och 1974
59,90 10,70 OSLO/BLINDERN 2056 månader mellan 1816 och 1991
59,37 13,40 KARLSTAD FLYGPLATS 478 månader mellan 1951 och 1990
59,10 14,30 ATORP 113 månader mellan 1981 och 1990
59,30 15,20 ÖREBRO 588 månader mellan 1859 och 1907
59,58 16,60 VASTERAS/HASSLO 111 månader mellan 1981 och 1990
59,88 17,60 UPPSALA 1709 månader mellan 1739 och 1970
59,40 18,10 STOCKHOLM 2698 månader mellan 1756 och 1980
59,97 19,89 NYHAMN 110 månader mellan 1981 och 1990
59,78 21,30 UTO 109 månader mellan 1981 och 1990
59,77 22,90 RUSSARO 113 månader mellan 1981 och 1990
59,42 24,80 TALLIN 1235 månader mellan 1881 och 1990
59,37 28,60 KINGISEPP 116 månader mellan 1981 och 1990
59,97 30,30 LENINGRAD 2799 månader mellan 1743 och 1988
59,35 31,20 LJUBAN' 118 månader mellan 1981 och 1990
59,65 33,50 TIHVIN 116 månader mellan 1981 och 1990
59,12 37,90 CEREPOVEC 112 månader mellan 1981 och 1990
59,28 39,79 VOLOGDA 1187 månader mellan 1891 och 1990
59,97 42,75 TOT'MA 1187 månader mellan 1891 och 1990
59,53 45,40 NIKOL'SK 114 månader mellan 1981 och 1990
59,85 48,20 OPARINO 117 månader mellan 1981 och 1990
58,65 49,60 KIROV 1224 månader mellan 1881 och 1986
58,13 52,60 GLAZOV 117 månader mellan 1981 och 1990
58,98 54,60 KUDYMKAR 118 månader mellan 1981 och 1990
58,02 56,30 PERM 1242 månader mellan 1882 och 1986
59,03 57,50 KIZEL 109 månader mellan 1981 och 1990
58,52 58,80 BISER 1177 månader mellan 1891 och 1990
59,80 60,10 BOGOSLOWSK USSR 511 månader mellan 1838 och 1880
59,43 62,30 GARI 109 månader mellan 1981 och 1990
58,05 63,60 TURINSK 117 månader mellan 1981 och 1990
59,62 65,78 LEUSI 752 månader mellan 1927 och 1990
58,15 68,09 TOBOL'SK 1540 månader mellan 1832 och 1988
59,60 69,20 DEM'JANSKOE 118 månader mellan 1981 och 1990
58,45 76,40 YAGIE‐YAG 116 månader mellan 1981 och 1990
59,22 78,20 SREDNY VASJUGAN 113 månader mellan 1981 och 1990
59,05 80,90 KARGASOK 117 månader mellan 1981 och 1990
59,93 81,90 NAPAS 117 månader mellan 1981 och 1990
58,30 82,90 KOLPASEV 765 månader mellan 1925 och 1990
58,45 92,10 ENISEJSK 1417 månader mellan 1871 och 1990
58,08 93,00 STRELKA 109 månader mellan 1981 och 1990
58,42 97,40 BOGUCANY 709 månader mellan 1930 och 1990
58,03 102,70 UST'‐ILIMSK 117 månader mellan 1981 och 1990
59,63 103,30 CHEMDALSK 111 månader mellan 1981 och 1990
57,77 108,10 KIRENSK 1152 månader mellan 1892 och 1990
59,45 112,50 VITIM 727 månader mellan 1929 och 1990
57,85 114,20 BODAJBO 612 månader mellan 1936 och 1986
60,40 120,40 OLEKMINSK 1083 månader mellan 1891 och 1990
58,62 125,30 ALDAN 732 månader mellan 1926 och 1990
61,48 129,10 POKROVSKAJA 115 månader mellan 1981 och 1990
57,77 130,90 CJUL'BJU 111 månader mellan 1981 och 1990
60,90 131,90 AMGA 116 månader mellan 1981 och 1990
60,38 134,40 UST'‐MAJA 963 månader mellan 1893 och 1990
59,18 135,10 UST'‐JUDOMA 110 månader mellan 1981 och 1990
60,08 142,30 ARKA 118 månader mellan 1981 och 1990
59,37 143,19 OHOTSK 1016 månader mellan 1891 och 1990
59,58 150,78 MAGADAN 705 månader mellan 1930 och 1990
60,75 151,69 ATKA 177 månader mellan 1981 och 1990
58,50 159,16 UST'VAJAMPOLKA 651 månader mellan 1935 och 1990
60,35 166,00 KORF 686 månader mellan 1929 och 1990
60,45 169,50 APUKA 257 månader mellan 1951 och 1990
Tabell 2. Mätstationer för nederbörd. Latitud i grader nord. Longitud i grader väst (minustecken) och grader öst (utan minustecken).
Latitud Longitud Plats Tidsperiod för mätdata
57,15 ‐170,21 ST PAUL ISLAND AP, SW ISLANDS 30 år mellan 1961 och 1990
57,15 ‐170,21 ST PAUL ISLAND AP, SW ISLANDS 30 år mellan 1961 och 1990