Våldet som sätter spår

Det är vanligt att alla typer av våld sätter spår på offret, men hur djupa spår våldet lämnar efter sig är inget man gärna pratar om. Vad mer är det som våldet orsakar och hur påverkas offret både fysiskt, psykiskt och själigt är trots allt individuellt. Tack vare kvinnorna som delade med sig av sina upplevelser fick jag få del av detta elände i ord och känslor. Våld mot kvinnor ökar successivt under relationen, som deltagarna berättade. Deltagaren Eja beskrev denna upplevelse på följande vis:

…det har blivit värre över tid, om man kan säga så. /…/ .. våldsamheterna blev, hur ska jag säga, /…/ hårdare, tuffare och återkommit oftare. Slag, ../…/.. det var både fysiska våldsamhet, alltså stryptag, slag, knuffar, hot med kniv. Sen var det inte bara fysiska misshandeln utan det var psykiskt också. Jag fick heta massa könsord och så, att personen trakasserar mig och försöker få en att så att säga bli mindre värd.

Eja berättade om hur våldet var i flera olika former. Fysiskt våld, hot om våld, psykisk misshandel och att hon fick höra nedsättande kommentarer om sig själv. Hon beskrev hur mannen försökte få henne att känna sig mindre värd. Nu i efterhand visade hon på en medvetenhet om vad han försökte göra. Psykisk våldsutsatthet kan göra ont och upplevas ganska skärande mot kroppen och själen. Denna form av våldet upplevde deltagarna nästan som sexuella övergrepp då de kunde känna sig i ena stunden som någon men den andra stunden som något. Det värsta av allt upplevdes att gränsen mellan någon och något var väldigt tunn och psykiska våldet eller misshandel kunde komma plötsligt, utan någon förvarning. Livet som den våldsutsatta kvinnan hade, uppfattades som en skräckfilm, där väntan på att något skulle hända var jämt och ständigt. Upplevelser skadade mer och mer

31 själen, tills det gjorde så ont att allt annat som kom var som åtföljande fenomen. Denna upplevelse visade sig vara jobbigt och smärtsam, något som Doris beskriver som:

..men annars det var mest psykiska misshandeln, liksom när det höjandet utav mig till skyarna som började avta. Det varvades med tillfällen då ../…/ jag /…/ smutskastades, liksom trycktes ner till det lägsta vässa som fanns liksom, som att man spottade på mig liksom. Det är egentligen det som har vart värst för mig.

Doris berättelse visar att män som utövar våld mot kvinnor är dominerande och styr kvinnor. Kvinnan bryts ner och blir i underläge jämt emot mannen, dominans och kränkningar är männens vapen i våldsutövandet. Våldet som är specifikt mot kvinnor kan upplevas i olika åldrar. Det kan kopplas till sexuella mognaden hos båda parter men mest hos män. Deltagarna som upplevde våld sa att det alltid var en annan som styrde deras liv och de kände sig underlägsna i många situationer. Kvinnans far kunde styra hennes liv genom uppväxten samt i vuxna livet, som också har tät koppling till kulturell och religiös uppväxt och tro, som ska leva vidare från generation till generation. En sådan situation hamnade Anna i, som var tvungen att följa faderns råd och bestämmelser vad gäller giftermål. Trots att andras exempel i omgivningen visade att arrangerade äktenskap inte leder till ett lyckat liv och relation, Anna har varit tvungen att göra det och berättar:

.. och så kommer han, tjugo år äldre än mig, jag sa ok, jag kan gifta mig, utan att tänka liksom, vad förväntar jag mig av livet. Vad kommer jag att förväntar mig i ett annat land, jag viste ju ingenting om landet. Vi kunde inte ens prata med varandra, för att han kunde inte mitt språk, bara några ord. ../…/ Jag känner mig tvingad till det. .. jag älskar inte honom, jag vill inte att han ska vara min man.

Anna var tvungen att ingå i ett arrangerat äktenskap och kände sig både tvingad till det och varit tvungen att uppfylla plikten som fadern förväntade sig från henne. Hon tvingades till ett olyckligt liv präglat av förpliktelse som satt spår i hennes välbefinnande och hälsa. Att leva med en man som hon inte älskar och inte ville ha är tillräckligt psykiskt påfrestande. Genom det upplevda våldet erhöll alla deltagarna erfarenhet och kunskap om det. Både känslomässigt också intellektuellt. Den kunskapen hjälper vid igenkännandet av samma tendens av våld hos andra samt gör att kvinnan blir lite starkare och vill försvara sig istället för att vara offer. Alla deltagare hade liknande uppfattning och visade lite positiva tankar kring det. Värde satts på både hos Beata och Cajsa att komma ur situationer och titta på saker ur ett annat perspektiv. Samtidigt upplevs dåliga erfarenheter som vägledning i vidare relationer och förändrad syn på allt överhuvudtaget. Upplevelse av att vara smartare och starkare gav till alla mina deltagare styrka att gå vidare i livet. Våldet är förknippat med upplevelser, men erfarenhet och spår som våldet har lämnat efter sig ger möjligheten att livet kan upplevas annorlunda och ses ur andra perspektiv. Att våldet sätter sina spår vittnar följande utlåtande av Beata:

Jag har blivit smartare, jag låter inte andra människor sänka mig. .. Man måste bara bygga upp sig själv. (Beata)

Beata beskriver hur hon, efter att hon tagit sig bort från våldet, är en starkare människa och hon upplever att hon inte låter andra människor få makt över henne – att hon inte låter dem ”sänka” henne. Beata är medveten om att efter våldsutsatthet i relationen hennes självförtroende och självkänsla behöver förstärkas. Doris upplever liknande som Beata och säger:

32

.. det är de sakerna som följer mig än idag, som jag måste fortfarande jobba för, liksom jobba på att bli bättre. .. /…/ så på det sättet så märks det att det sitter spår i mig än idag liksom från den tiden. (Doris)

Doris menar, till skillnad från Beata, att hon hela tiden måste jobba med sina tidigare erfarenheter för att inte låta historien påverka henne för mycket i nuet. Hon är medveten om detta. Det är en kamp hon ger uttryck för.