Cor Spreeuwenberg och Helena Hemmingsson
Handikappvetenskap
Betyg: Mycket bra Allmän bedömning
Gruppens expertis inom sitt forskningsområde var övertygande liksom deras förmåga att inspirera andra. Gruppens ordförande gav oss intrycket av en ödmjuk men effektiv ledare som noggrant övervägt för- och nackde- lar med tvärvetenskaplig forskning. Det tydliga fokuset för deras forskning har placerat gruppen i en framstående internationell position. Det nära och intensiva samarbetet med Linköping universitet, och enhetens nationella och omfattande internationella samarbete, är imponerande. Forskningsen- heten deltar i olika viktiga EU-program som t.ex. Europeiska gemenska- pens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (FP7). Gruppens styrka ligger i deras tvärve- tenskapliga strategi inom ett begränsat område och deras bidrag till utveck- lingen av en gemensam teoretisk ram. I gruppen ingår personer från både medicin och socialvetenskap, vilket ger den en unik position och gör den effektiv inom ett brett område. Forskningen är patientinriktad med bety- delsefull samhällspåverkan. Vi har beaktat de nya positiva utvärderingarna från andra granskningsorgan.
Kvaliteten på forskningen
Under intervjuerna framkom det att det fanns vissa informationsluckor i de dokument som vi hade fått i förväg. Formellt sett är det inte möjligt att utvärdera forskningens kvalitet på det sätt som universitetet förväntar sig av oss. Gruppen gav oss dock tillräckligt med extramaterial för att överty- ga oss om att forskningens kvalitet väl uppfyller de nuvarande standarder- na. Gruppen kombinerar traditioner från medicinvetenskap och samhälls- vetenskap. Det medför att de även bidrar till samhälleliga behov genom att producera ”grå” litteratur som t.ex. rapporter och böcker. Tidigare var doktorsavhandlingarna monografier snarare än böcker baserade på artik- lar. Vi uppskattar att gruppen nyligen tagit beslutet om att framtida dok- torsavhandlingar ska basera sig på artiklar, i den mån det är möjligt.
192 I
Forskningsmiljö och infrastruktur
Som nämndes ovan måste forskningsmiljön betraktas som verkligt tvärve- tenskaplig. Den får också de rätta resurserna för att möta behoven hos en sådan tvärvetenskaplig grupp. För att stimulera forskningssamarbetet och utvecklingen, uppmärksammar ledarna de sociala aspekterna av att hålla ihop gruppen. Som exempel kan nämnas att under sitt första år ska samtli- ga doktorander delta i en gemensam kurs för att förstå principen kring gruppens gemensamma arbete. Dessutom träffas de kontinuerligt i gemen- samma workshoppar för att byta erfarenheter.
Nätverk och samarbeten
Enheten har ett fruktsamt och långvarigt samarbete med Linköpings uni- versitet och deltar i viktiga nationella och omfattande internationella forskningsnätverk samt forskningsprogram, som t.ex. FP7. Doktoranderna är också mycket engagerade i det internationella samarbetet och handle- darna försöker medvetet och konsekvent stimulera detta.
Framtida utvecklingspotential
Bortsett från deras bidrag till det egna forskningsområdet kan enheten fungera som en modell för tvärvetenskapligt samarbete inom forskning och utbildning i hälsovetenskap.
Övrigt
Vi rekommenderar en kvalitetsgaranti på doktorsseminarierna och att dok- toranderna utbildas i större utsträckning i forskningens metodologiska aspekter under hela deras utbildningsperiod.
Vårdvetenskap
Betyg: Bra
Allmän bedömning
Enheten består av många personer organiserade i tre forskningsgrupper som alla bidrar till forskningens övergripande tema Delaktighet, Interven- tion och Implementering. Gruppen består till stor del av sjukvårdare och dessutom ingår tre professorer, två docenter och flera lektorer samt dokto- rander. Personalen ger intrycket av att vara ambitiös och entusiastisk. En- heten har ett välorganiserat program för forskningsutbildning.
Forskningsobjekten sträcker sig dock över ett väldigt brett spektrum både när det gäller forskningens innehåll och metodologi. I diskussionen framkom det att gruppen använder koncept och teorier snarare än att bi- dra till att förfina och förnya dem. En förklaring till det breda innehållet och urvalet av metoder kan vara att ämnena för avhandlingarna sällan utvecklas inom gruppen av seniora forskare. Det är oftast doktoranderna själva eller deras uppdragsgivare som kommer med idéer till avhandlings- ämne. Flera doktorander är kliniskt verksamma och vill forska om frågor som knyter an till deras egna erfarenheter. Det leder i sin tur till att bidrag inte är lika fruktsamma som de skulle ha kunnat vara.
Kvaliteten på forskningen
Enhetens produktivitet är god och består i huvudsak av artiklar i referee- granskade tidskrifter och doktorsavhandlingar.
Forskningsmiljö och infrastruktur
Forskningsmiljön för doktoranderna är välstrukturerad och stimulerande, fastän traditionell. Kvaliteten garanteras av närvaron av seniora medarbe- tare under seminarier och forskarmöten samt deras bidrag till diskussio- nerna. Enhetens betydande storlek och spridningen av forskningsområden stimulerar inte tillräckligt skapandet av en välfungerande forskningsmiljö, särskilt när det gäller ämnesdjup. Fakulteten stöder enheten genom att finansiera professurer, postdoktorsanställningar, interna konferenser m.m.
Nätverk och samarbeten
Fram till idag har långsiktiga forskningssamarbeten begränsats till den nationella arenan. Ett behov av att utveckla det internationella forsknings- samarbetet nämndes under intervjun. Gruppen har nyligen börjat undersö- ka möjligheterna att samarbeta med University of Maryland. Kanske i
194 I
senaste laget för en sådan stor grupp, men vi vill ändå betona behovet av att delta i produktiva internationella nätverk.
Framtida utvecklingspotential
Fastän forskningsgruppen är medveten om behovet av en konsolidering i tydliga forskningsprofiler verkar det finnas en brist på idéer hur det ska ske. Ett annat problem är enhetens sammansättning på kort sikt. Identifie- ring och stöd för universitetslektorer som kan bli docenter och en diskus- sion om ledarskapet i framtiden är särskilt brådskande frågor. Eftersom lösningarna är avgörande för att bli konkurrenskraftiga och viktiga för den fortsatta utvecklingen kan det vara bra att ge stöd utifrån till gruppen i syfte att utveckla en strategisk plan för den närmaste framtiden. Denna strategiska plan bör inkludera forskningsområden att fokusera på och rikt- linjer för hur dessa områden ska prioriteras. Endast om forskningsområde- na är bestämda kan definitiva beslut om internationellt samarbete tas. I den strategiska planen behöver det även finnas riktlinjer för det framtida ledarskapet när det gäller forskning och utbildning. Planen kan även inklu- dera strategier för hur man ska uppnå och påverka strategiska positioner kopplade till forskningsenheterna på universitetssjukhuset och annan häl- so- och sjukvård. Detta kan i sin tur underlätta aktörernas förståelse för varför forskningsutbildning i sig är viktigt för dem även om de inte själva kan välja ämne.
Folkhälsovetenskap
Betyg: Bra
Allmän bedömning
Enheten har en liten personalstyrka med begränsade resurser för forskning: 50 % för professuren och för närvarande 4-5 lärare på 20 %. Med tanke på den knappa forskningspersonalen är vi imponerade av de framgångar som gruppen lyckats åstadkomma. Det verkar som om professorn har en (alltför) tung arbetsbörda. Han är den centrala personen i denna grupp och den ende som kan handleda doktorander, ta nya initiativ, söka finansie- ringsmedel etc. Ingen docent arbetar för tillfället vid enheten. Gruppen har inte heller någon postdoktorsanställning. Den nuvarande professorn har en tydlig idé om folkhälsovetenskapens bidrag till samhället, om forskningen inom detta område liksom det specifika bidraget från denna grupp till forskningen inom folkhälsovetenskapen. Fastän det första intrycket var att verksamheten täcker ett väldigt brett område, kunde professorn formulera en särskild strategi för forskningsobjekten och följaktligen fokusera på användningen av en frågeorienterad interaktiv dialog med aktörerna och de undersökta subjekten som en princip för forskningsprocessen. Dessutom kan gruppen inte bara bidra till folkhälsovetenskapen utan även möta vik- tiga samhälleliga behov. Deras strategi har under åren resulterat i betydan- de externa finansieringsmedel. Kanske har detta orsakat en obalans mellan intern och extern finansiering. Utformningen av deras externa finansiering kan göra det svårt att anställa doktorander som behöver garanterade peng- ar för en hel fyraårsperiod. Endast en doktorandtjänst har tillsatts sedan 2005.
Denna situation är bekymmersam inför framtiden.
Kvaliteten på forskningen
Om man ser till produktionen av vetenskapliga refereegranskade artiklar i förhållande till medarbetarnas forskningstid kan produktionsvolymen an ses god. Gruppen producerar även en hel del ”grå” litteratur som t.ex. rapporter och böcker som är relevanta för att möta de samhälleliga beho- ven.
Forskningsmiljö och infrastruktur
Forskningsmiljön är mer fokuserad på att ta itu med folkhälsoproblem än att fästa uppmärksamheten på vetenskaplig metodologi, seminarier och utbildningen av doktorander. För att skapa en stimulerande och berikande
196 I
forskningsmiljö rekommenderas organiseringen av regelbundna forskarmö- ten. Denna miljö krävs för att upprätthålla och vidareutveckla personalens forskningsmöjligheter, inklusive doktorandernas.
Nätverk och samarbeten
Gruppen deltar i många nätverk för folkhälsovetenskap, både nationellt och internationellt, som till exempel kopplingen till programmet Den häl- sosamma staden. Dessutom har de nära kontakter och samarbetar med flera icke-statliga organisationer.
Framtida utvecklingspotential
Gruppens potential kan endast garanteras om gruppens position inom fakulteten för medicin och hälsa stärks. Vi får intrycket av att professorn och de andra medlemmarna i enheten har en stark position inom folkhäl- sovetenskapen men att de finner det svårt att hitta en delad och gemensam förståelse när det gäller fakultetens policy och intressen. Med tanke på vikten av folkhälsovetenskap för fakulteten som helhet vill vi rekommende- ra att man försöker överbrygga den nuvarande klyftan mellan fakulteten och enheten. Vi rekommenderar särskilt att fler tjänster tillsätts med fokus på forskning och att man beaktar det framtida ledarskapet vid enheten. Det kan vara ett stöd att förbättra samarbetet inom alla aspekter av forsk- ningen med andra enheter inom fakulteten och bli mer involverade i den nya läroplanen för läkarstudenterna.