Den kommersialisering av den of- fentligt finansierade sjukvården som belysts i denna skrift saknar ett brett folkligt stöd. I en undersökning ge- nomförd av de kommersiella vård- företagens branschorganisation – Vårdföretagarna – framkom att 6 av 10 svenskar vill ha enbart eller mest offentligt driven sjukvård. De som vill att det skall vara en jämn fördel- ning mellan privat och offentlig drift uppgår till 35 procent. Endast några få procent önskar en privat dominans (Dagens Medicin 9/12-09).
Den starkaste drivkraften för den marknadsorientering och privatise- ring som präglar den borgerliga sjuk- vårdspolitiken är kommersiella vård- företag och försäkringsbolag samt deras intresseorganisationer.
Det är mot denna bakgrund inte för- vånande att de borgerliga politikerna – och vissa representanter inom den röd-gröna alliansen – talar om valfri- het och mångfald när de avser mark- nadsorientering och privatisering. I de få fall de talar om privatisering be- skrivs den i termer av enskilda entre- prenörer – ofta kvinnor – som brin- ner för att förverkliga olika idéer för att förbättra vården. Med tanke på att alla stora vårdbolag – utom ett (Prak- tikertjänst) - ägs av riskkapitalbolag
som mest brinner för att på kort tid få högsta möjliga vinst är detta minst sagt en vilseledande beskrivning av den privatisering man i verkligheten främjar. Det politiska nyspråket blir allt fräckare. De nya Moderaternas sjukvårdspolitiska slutrapport till par- tistyrelsen (februari 2009) har som titel ”Jämlik vård” trots att den inte med ett ord beskriver sociala skillna- der i vården eller några insatser som kan minska dessa skillnader. Samti- digt finns en tydlig strategi hos ledan- de borgerliga sjukvårdspolitiker som sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm Filippa Reinfeldt att undvika debatter med vanliga människor, representan- ter för fackliga och andra organisatio- ner samt forskare som är kritiska mot den förda vårdpolitiken.
Ökad kunskap och en bred debatt om konsekvenserna av de marknadsori- enterade reformer måste därför stå högt på såväl den politiska som pro- fessionella agendan. Det krävs också ett brett engagemang från alla som önskar en bättre och jämlikare vård. Snart är det för sent – privatiserings- processen är ofta näst intill irreversi- bel. Det är lätt att med politiska be- slut sälja offentligt driven verksamhet men svårt – ofta omöjligt – att med politiska beslut omvandla privat drift till offentlig. Därför bör kampen för en bättre och jämlikare vård vara en central fråga på den politiska agendan.
Referenser.
Burström,B, Foree LN (2001) Vård på lika villkor? En litteraturgenomgång av studier av vårdut- nyttjande i olika grupper. Stockholms Läns Landsting, Socialmedicin 1.
Burström B. (2002) Increasing inequalities in health care utilization across income groups in Sweden during the 1990s? Health Policy 62: 117-29.
Burström,B, Schultz A, Burström K. et al (2008) Hälsa och livsvillkor bland socialt och eko- nomiskt utsatta grupper i Stockholms län. Centrum för Folkhälsa SLL, Enheten för So- cialmedicin och Enheten för Hälsoekonomi, Karolinska Institutet, Stockholm.
Burström B, (2009) Socialmedicin och rättvis vård. Socialmedicinsk tidskrift 5/2009
Bäckström,U (2009) Uttalande återgivet i Nyhets- blad från Svenskt Näringsliv 10/8 2009. Dagens Apotek 2009-06-17.
Dagen Medicin (2009) 47/09
Dagens Medicin(2009) Nr: 50/09. Få svenskar vill helst ha en privatdominerad sjukvård. Dagens Medicin (2009) Nr: 50/09 Vårdcentraler i
Stockholm riskerar böter vid avtalsbrott. Dagens Medicin (2010) Nr 11/10 Arbetsmiljö stort
problem för vårdcentraler. Dagens Nyheter 2009-09-10.
Dahlgren G, Whitehead M. (2007) A Framework for Assessing Health Systems from the Public’s Perspective: The ALPS Approach. Int J of Health Services, Vol. 37, Number 2.
Dahlgren G. (2008) Neoliberal Reforms in Swedish Primary Health Care: For Whom and for What purpose? International Journal of Health Ser- vices Vol. 38, Number 4 (2008)
Ernst & Young (2008) Patientmixens betydelse för effektiviteten hos husläkarmottagningar. Stockholm.
Gemensam Välfärd. Förslag framfört av Lars Grönwall vid en hearing om Vårdval Stock- holm 2009.: http://www.gemensamvalfard.se Gröholt E-K, Stigum H, Nordhagen R, Köhler
L.(2003) Health service utilization in the Nordic countries in 1966. Influence of socio- economic factors among children with and without chronic health conditions, European Journal of Public Health 13:30-37.
Haglund B. (2004) Social differences in utilization of ambulatory care. In Health statistics in the Nordic Countries 2002. Copenhagen: NO- MESCO, pp 222-37.
Hart, JT. The inverse care law. The Lancet, (1971):405-412.
Hollingworth,B.(2008) The measurement of effi- ciency and productivity of health care delivery. Health Economics 1107-1128 2008.
Johansson K (2009). Ny institution ska även gran- ska vårdmyndigheter. Dagen Medicin 50/09. Landstingsrevisorernas rapport (2008) Nr 20/2008.
Granskning av arbetet för ökad mångfald av hälso-och sjukvårdsaktörer, Stockholms läns landsting.
Lindau, S (2009) Verksamhetschef för Skärhol- mens vårdcentral , Dagens Nyheter 25/2 2009. Lundby-Wedin W. (2009) Ett orättvisare Sverige.
ETC Stockholm No 46 2009.
Läkarförbundet (2009) Läkarförbundets Vårdval- senkät.
Moderata samlingspartiet –Jämlik vård - Slutrap- port till partistyrelsen från arbetsgruppen för ökad kvalitet och tillgänglighet i våden. Febru- ari 2009. Kan hämtas från: http://www.mode- rat.se/web/Moderaterna_presenterar_ny_po- litik_for_rattvis_sjukvard.aspx
Magnusson J, Vrangbaek K, Saltman R.(2009) Nordic Health Care Systems. Open University Press. McGraw-Hill Education Europe. Norredam M, Mygind A, Krasnik A, (2006) Till-
gång till hälso- och sjukvård för asylsökande inom EU. En jämförande analys. Läkartid- ningen 2006:103 (17)
Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem. Rehnberg C, Janlöv N, Kahn J. (2009) Uppfölj-
ning av Vårdval Stockholm år 2008. Karolin- ska Institutets Folkhälsoakademi, Rapport Nr 2009:6.
Rosenberg G. (2010) I samhällets intresse. Dagens Nyheter 16/3 2010.
Sahlin M, Granlund M, Johansson Y. (2009) Göte- borgsposten 28/10 2009.
Salonen T, (2009) ”En kvarts miljon fattiga barn fast Sverige aldrig varit rikare” i Spaning efter socialpolitiken- Om en debatt som försvann. Red. Bengt Rolfer . Premiss förlag.Stockholm. Saltman RB, Busse R, Mossialos E.(2002) Regu- lating entrepreneurial behaviour in European health care systems. European Observatory on Health Care Systems Series. Buckingham/Phi- ladelphia, Open University Press.
Schoen C et al.(2009) A survey of primary care physicians in eleven countries, 2009: Perspec- tives on care,costs and experiences. Health Affairs, 28 No 6 2009.
Socialstyrelsen (2002) Vårdens värde. Vad får vi för pengarna i vård och omsorg?
Socialstyrelsen (2010) Införandet av vårdval i pri- märvården. Slutredovisning.
Statistiska Centralbyrå rapport redovisad på Soci- aldemokratiska partiets hemsida 28/10 2009. Skattepengar till välfärd - inte till privat vinst. SCB www
Stockholms läns landstings långtidsutredning (2009) Huvudrapport: Framtidens hälso- och sjukvård, Långtidsutredning om sjukvården i Stockholms läns landsting 2008-2025. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stock- holm.
Sundhetsministeriet, Sundhetsanalyser 2000:2 So- cial ulighet i sundhet. Forskelle i helbred, livs- stil og bruk av sundhedsvaesenet. Delrapport fra Middellevetidsudvalget. Copenhagen:Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck.
Svenskt Näringsliv (2009) inlägg på DN-debatt 29/10 2009.
Sveriges kommuner och landsting (2009), Press- meddelande 8/12 2009 God tillgänglighet trots massvaccineringen.
Söder Björn, uttalande i Dagens Medicin nr 10/10 10 mars 2010.
van Doorslaer E. et al (2004) Income related in- equality in the use of medical care in 21 OECD countries. Paris, OECD.
Wamala, S. (2006) Inequity in access to dental care services explains current socio-economic dis- parities in oral health: The Swedish National Surveys of Public Health 2004-2005, Jour- nal of Epidemiology and Community Health 60:1027-33.
Werne K. (2010) Jackpot i vård. Miljarder i vinst när vården privatiseras. Ordfront nr 1,
Åhs,AMH., Westerling,R (2006) Health care uti- lization among persons who are unemployed or outside the labour force. Health Policy 78: 178-93.