VÅRDFÖRETAG X 

VERKSAMHETSBESKRIVNING 

Vårdföretag X är verksamma på ett 70-tal orter i Sverige, Norge och Danmark. Verksamheten är förlagd till ungefär 200 enheter och de har uppskattningsvis 6 000 månadsanställda även om denna siffra varierar något. Sammanlagt har Vårdföretag X 10 000 så kallade brukare, med brukare menas de individer som nyttjar deras tjänster. Vårdföretag X ingår i en

koncern som består av nämnda Vårdföretag X och ett annat företag, Y. Vårdföretag X ägs till största delen av ett europeiskt riskkapitalbolag. Resterande del ägs av medarbetarna enligt ett internt program där fast anställda erbjuds att köpa andelar vid ett visst tillfälle. Koncernledning Vårdföretag X Äldreomsorg Äldreboenden Hemtjänst Affärsområde 2 Affärsområde 3 Y FIGUR 4: VÅRDFÖRETAG X, ORGANISATION INTERVJUSAMMANSTÄLLNING 

Äldreomsorgen inom Vårdföretag X delas in i två olika kategorier, Äldreboenden och Hemtjänst. Denna uppdelning blir relevant då verksamheterna skiljer sig åt, både operativt och styrningsmässigt.

39

Verksamheten inom äldrevården är uppdelad på enheter, ofta motsvarande ett boende och/eller en region. Utifrån de krav och förväntningar som ägarna har på verksamheten görs en budget för organisationen. Denna budget bryts sedan ned i mindre delar och

separata mål. För varje enhet görs sedan en budget genom ett samarbete mellan regionchefen, regioncontrollern och verksamhetschef. Vid budgetarbetet fastställs även de mål som åläggs enheten, både ekonomiska mål och kvalitetsmål. Varje månad görs även prognoser för resterande verksamhetsår. Utifrån budgeten har verksamhetscheferna ett resultatansvar för sin enhet gentemot respektive regionchef. Budget, bokslut och prognosarbete är viktiga verktyg för den ekonomiska styrningen. Vid månatliga möten sker uppföljning då verksamhetschefen, regionens controller och regionchefen träffas och går igenom enhetens resultat samt uppdaterar prognoserna. Eventuella avvikelser gentemot budget analyseras och åtgärder diskuteras fram vid behov. Flödet i den ekonomiska styrningen kan sammanfattas i åtta steg:

40

Försäljningen, det vill säga enheternas intäkter, skiljer sig åt vid äldreboenden och hemtjänst. Inom såväl äldreboenden som hemtjänst sker upphandling med respektive kommun där utförare lämnar anbud. Upphandlingsförfarandet ser olika ut i olika kommuner, vissa nyttjar så kallat fast pris medan andra nyttjar en variant där vårdgivarna ger ett prisförslag. Fast pris är ett system där kommunerna talar om vad de är beredda att betala varefter vårdgivarna får ge ett förslag på vilka tjänster de kan erbjuda till just det priset. I det andra fallet ger vårdgivarna prisförslag för ett visst tjänsteutbud som kommunen sedan tar ställning till och utvärderar då kombinationen av priset kontra kvaliteten. Den stora skillnaden mellan hemtjänst och äldreboenden är att det inom hemtjänst oftast används så kallat timprissystem. Med detta menas att tjänstutföraren får betalt för antalet timmar de utfört tjänsten, medan äldreboenden normalt har ett dygnspris per brukare. Vissa avtal berättigar ersättning för samtliga platser oberoende om de är belagda eller inte medan det i andra fall bara utgår ersättning om platsen är belagd. Ofta förekommer även någon typ av kombination av dessa två alternativ.

Affärsplan Budget Regionbudget Enhetsbudget

41

Det finns inget rättvisande sätt att jämföra effektiviteten generellt mellan Vårdföretag X:s enheter. Många omständigheter och faktorer spelar in vilket gör att ingen enhet är helt lika någon annan. Exempel på betydande faktorer kan vara planlösning, brukarnas behov och upphandlingsavtalens utformning. Det används dock vissa nyckeltal för att jämföra separata enheter med deras egen historik. Utöver de ekonomiska nyckeltalen används även mjukare mått, såsom kvalitetsindex, då enheterna utvärderas. Vårdföretag X har fyra målområden. Dessa är:

• Kvalitet • Medarbetare • Ekonomi • Kund/Marknad

Personalens kompetens, ledarskap och organisering av arbetet är några avgörande faktorer för en kvalitativ och effektiv omsorg. Den platta organisationen med månadsuppföljning i alla led och inom alla målområden skapar förutsättningar för en säker effektiv omsorg.

Det finns inget generellt belöningssystem kopplat till enheternas prestation. I de fall bonusar kan vara aktuellt görs individuella bedömningar baserade på uppfyllandet av såväl de ekonomiska som de kvalitetsmässiga målen som tagits fram.

I Vårdföretag X:s omgivning identifierades några viktiga intressenter, bland annat brukarna, medarbetarna och uppdragsgivarna/kommunerna (utan inbördes ordning). Även relationen med media och socialstyrelse identifierades. Socialstyrelsen påverkar främst verksamheten genom att kontrollera att lagarna som berör äldrevården efterlevs. Dessa lagar är inget Vårdföretag X kan välja att inte följa utan de sätter ramarna för vårdtjänsterna. Förhållandet till media var ganska speciellt då verksamheten är under ständig bevakning. Dock påverkar inte media organisationens styrning i sig utan finns mer med som en faktor att beakta för organisationen. Vårdföretag X står både under hård intern och extern bevakning, något som är en del i att vara ett vårdföretag. Den kanske tydligaste inverkan media har är dock att Vårdföretag X måste vara beredda på att förtydliga information, som media ofta ger en vinklad bild av, både till allmänheten och till de anställda. Framförallt ansågs detta viktigt för att de anställda skulle få rätt

42

information för att undvika missförstånd. I ett vidare perspektiv identifierades även pensionärsföreningar och fackförbund. Fackförbunden representerar de anställda i övergripande förhandlingar till exempel om löner.

Arbetet med kvalitet och säkerhet sker genom regelbundna möten där inträffade händelser granskas och diskuteras för att säkerställa att relevanta åtgärder genomförts för att åtgärda problemet etc. Vid dessa möten finns representanter med från den operativa personalen likväl som verksamhetschefen. Vid varje enhet finns en så kallad Kvalitetsgrupp vars syfte är att kontinuerligt förbättra och utveckla kvalitetsarbetet. Som ett led i att säkerställa att kvalitetsmålen verkligen uppfyllts genomför även en extern organisation kvalitetsundersökningar till exempel i form av brukarundersökningar. Dessa undersökningar redovisas sedan för uppdragsgivaren och kunderna. En annan viktig del i kvalitetsarbetet är egenkontrollerna.

Vid tillbud ska personalen anmäla detta till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan. Denne bedömer sedan om ärendet bör rapporteras vidare och om eventuellt en Lex Maria eller en Lex Sarah anmälning skall göras. Händelserapporteringen uppmuntras och ses som positivt. Få rapporterade händelser är ingen garanti för att inga fel görs, kanske snarare tvärtom med tanke på att om ingen vet om händelsen kan inget heller göras föra att förhindra att det händer igen. Händelserapportering blir således en viktig del i kvalitetsarbetet.

Vad gäller ägarnas krav på verksamheten tar det sig främst uttryck i de lönsamhetskrav som styr budgeteringsarbetet och målformuleringen. Någon specifik styrning av den mer operativa verksamheten finns inte från ägarnas sida. Utifrån detta upplevs snarare säkerhetsarbetet styra organisationen framför de rent ekonomiska målen eller kraven. Tanken är att om tillräcklig kvalitet genomsyrar arbetet blir följden goda ekonomiska resultat, inom rimliga gränser. Någon direkt målkonflikt upplevs därför inte mellan säkerhetskraven och lönsamhetskraven.