Under följande underrubriker presenteras vårdnadshavares upplevelser kring hur inflytande kommuniceras i förskolan i form av intresse och flexibilitet
7.5.1 Inflytande i relation till intresse
Resultatet visade att det fanns möjlighet för vårdnadshavare till inflytande i verksamheten enligt båda förskollärare och samtliga vårdnadshavare i de båda områdena. Det kunde tolkas som att Irene menade att behovet av inflytande inte fanns eftersom hon inte visste vad de gjorde på förskolan. En anledning till hon inte kände behov av inflytande var att hon var stressad vid hämtningar och lämningar och därav gavs inget utrymme för samverkan samt att hon utgick från att förskollärarna kunde sitt jobb och hon uttryckte ett starkt förtroende till förskolans uppdrag.
Amira ansåg att hon gav inflytande på verksamheten då hon önskade modersmålsundervisning för hennes barn. Denna form av inflytande kunde relateras till förskollärares kompetens när de samverkar med hemmet vilket Vuorinen m.fl. (2014) belyser. Författarna menar att kompetensen hos förskollärarna speglar hur den framtida relationen och samverkan med vårdnadshavarna ser ut. Det skulle utifrån resultatet tolkas som att förskollärarna i Amiras fall ville verka för en förtroendefull relation där inflytande gavs till vårdnadshavarna eftersom Amiras önskan kring modersmålsundervisning infriades. Vuorinen m.fl. (2014) menade att kompetensen hos förskollärarna ligger i detta fall på att de har förståelse kring Amiras hemsituation och att de gav Amira en möjlighet till inflytande då det gällde modersmålsundervisning. I Irenes fall kunde de stressade hämtningarna och lämningarna inverka på samverkan vilket Sandberg och Vuorinen (2008) beskrev. Irene gav uttryck för en viss stress när hon hämtade och lämnade eftersom småsyskon väntade i vagnen utanför och detta skulle kunna tolkas som att hon kunde haft mer inflytande och en mer nära samverkan med förskolan men stressen hon upplevde gör att det blev svårt att hinna prata med förskollärarna.
7.5.2 Inflytande i relation till flexibilitet
Irene och Jenny ansåg sig kunna ha inflytande i verksamheten men det fanns inte behov i nuläget. Även Ludmilla gav uttryck för att utrymme för inflytande fanns om man som förälder önskar. Två av vårdnadshavarna nämnde att det fanns vissa aspekter där de hade inflytande kring det som berörde barnets omsorg men att det fanns vissa undervisnings ramar och rutiner som förskolan följde där de inte hade lika stort inflytande. Dessa ramar som vårdnadshavarna belyste kan relateras till det vårdnadshavarna beskriver i Devjak
och Berčnik (2009) studie. Vårdnadshavarna har en uppfattning att förskollärarna inte lyssnade på deras åsikter gällande barnens utveckling och lärande. Samtidigt ansåg vårdnadshavarna i den aktuella studien att ett visst inflytande fanns exempelvis vid utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna beskrev att det fanns en viss ram, en förutbestämd mall när det gällde utvecklingssamtal, men att möjlighet till inflytande ändå gavs genom att vårdnadshavarna kunde ställa frågor som frångick den förutbestämda mallen och ramen. Dock var det enligt Markström (2011) vanligt att förskollärarna styrde ämnet i utvecklingssamtalen och inflytandet hos vårdnadshavarna var liten. Detta kan relateras till resultatet kring den färdiga mallen som kommunen använde sig av. Dock visade resultatet och även vår tolkning att vårdnadshavarna var engagerade i utvecklingssamtalen eftersom de ställde frågor som frångick mallen.
7.6 Förskollärares upplevelser på hur vårdnadshavarnas inflytande kommuniceras i förskolan.
Under följande underrubriker presenteras förskollärares upplevelser kring
vårdnadshavares inflytande kommuniceras i förskolan i form av intresse och flexibilitet 7.6.1 Inflytande i relation till intresse
Det kunde utifrån resultatet tolkas som att båda förskollärarna i båda områdena upplevde att vårdnadshavarna inte ville ha inflytande i förskolans verksamhet. Carina upplevde att vårdnadshavarna gavs inflytande men konstaterade samtidigt att vårdnadshavarna hade svårt att komma med förslag på vad som kunde bli bättre. Hon gav uttryck för att vårdnadshavarna tänkte att det överlåter vi till er, ni kan detta bäst, vilket även kunde relateras till vad Irene beskrev i tidigare stycke. I likhet med det Carina beskrev berättade även Agneta om vårdnadshavarnas ointresse kring inflytande i verksamheten. Det kunde utifrån resultatet tolkas som att vårdnadshavarna hade svårt att möta förskolan eftersom det fanns en bristande vilja till inflytande från vårdnadshavarens sida. Vi har med hjälp av Emilsons (2018) tolkning av Habermas teori analyserat vårdnadshavares inflytande i förskolan. Emilson relaterar livsvärldsperspektivet till familjen och de värderingar som finns i hemmet medan systemperspektivet är förskolan som styrs efter regler och riktlinjer. Det som förenade båda perspektiven i detta fall är utbildningen och omsorgen kring barnen. Utifrån resultatet kan det tolkas som att det fanns ett ointresse från livsvärldsperspektivet att möta systemperspektivet. Systemperspektivet ger uttryck i resultatet att de vill ge inflytande till livsvärldsperspektivet så att båda perspektiven möts men behovet och intresset finns inte i livsvärldsperspektivet.
Det fanns alltså en asymmetri mellan vårdnadshavarnas och förskollärarnas uppfattning kring hur vårdnadshavares inflytande kan utövas i förskolan. Emilson (2018) relaterar till Habermas när hon menade att utveckling kunde ske när båda perspektiv möts. Vidare förklarades det att genom ömsesidig kommunikation kan vårdnadshavares värderingar och förskolans riktlinjer mötas, vilket skapar goda förutsättningar för en likvärdig utbildning (Emilson 2018, 2008). Detta borde vara en god anledning till att livsvärlden ska se sitt inflytande på större allvar.
8 Diskussion
I följande kapitel presenteras studiens resultatdiskussion. Kapitlet presenterar våra reflektioner kring vilka pedagogiska implikationer resultatet kan få i förskolan.
Avslutningsvis ger vi förslag på vidare forskning kring samverkan.
8.1 Resultatdiskussion
Vårt syfte med studien var att utifrån ett habermasianskt perspektiv undersöka förskollärares och vårdnadshavares upplevelser kring samverkan i förskolan utifrån olika områden. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar för att kunna synliggöra vad som anses utmärka god samverkan i förskolan och hur makt och delaktighet i relation till likvärdig förskola påverkas av kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskollärare.
Resultatet på vår första frågeställning syftade på vilka olika faktorer förskollärare och vårdnadshavare ansåg ligga till grund för god samverkan. Genom analysen synliggjordes vårdnadshavares och förskollärares syn på vilka faktorer som utmärker god samverkan i två olika socioekonomiska områden. Resultatet och analysen visade att många av de faktorer som nämndes för god samverkan var gemensamma i båda områdena. Faktorer som utmärkte god samverkan uppgavs vara vikten av bemötandet och förtroendet i den dagliga kontakten men även vikten av att flexibilitet och anpassningsförmåga till varje familj. I likhet med vårdnadshavarnas tankar kring hur en god samverkan skapades, ansåg även förskollärarna i båda områdena att en god samverkan skapades genom rak, ärlig och enkel kommunikation. En förskollärare sa att vi inte vill krångla till det med tvetydiga ord när det gäller god samverkan. Utifrån resultatet kunde vi se en likhet mellan förskollärarna då de anser att det är betydelsefullt att mötas på mitten för att kunna ge barnen bästa förutsättningarna.
Resultatet visade tidigare forskning där Vuorinen m.fl. (2014) skriver kring vikten av en förtroendefull relation mellan förskollärare och vårdnadshavare ligga till grund för god samverkan vilket även föreliggande studie stödjs av. Vidare visade resultatet att det fanns olika förväntningar hos vårdnadshavarna i de olika områdena som hade en viss påverkan på samverkan och likvärdig förskola. Studiens resultat stöds av forskning av Janžekovič Žmauc, (2014) som menar att vårdnadshavare som bor i socioekonomiskt utsatta områden är mer engagerade i barnens utbildning. Utifrån vår tolkning bli förskolan inte likvärdig eftersom vårdnadshavarna har olika förväntningar förskolan. Dessa likheter och skillnader som fanns vårdnadshavarnas förväntningar kan påverkas av egna värderingar som skapats utifrån kultur. Vidare kan detta relateras till Emilson (2018) där hon menar att det kan uppstå en krock i form av skilda värderingar i livsvärldsperspektivet och systemperspektivet eftersom värderingarna skiljer sig åt. Likheter och skillnader påverkas av hur de egna värderingarna står i kontrast med läroplanens mål och riktlinjer. I ditt uppdrag som förskollärare bör du ha en anpassningsförmåga inför varje familj där värdegrunden genomsyrar kommunikationen. Olika värderingar utifrån olika livsvärldar kan relateras till Emilson (2018) där hon menar att kommunikationen kräver rekonstruktion och anpassning efter individen.
Resultatet på vår andra frågeställning syftade till att synliggöra hur makt kommuniceras genom samverkan på förskolan. Utifrån resultatet och analysen kunde vi se olika aspekter på hur makt kommuniceras på förskolan. Resultatet och analysen synliggjorde att samtliga vårdnadshavare hade ett stort förtroende till förskollärarens profession och kompetens. Vi tolkar det som att vårdnadshavarna gav förskollärarna en större makt då en vårdnadshavare uttryckte att förskollärarna är ju experter på barn och en möjlig
maktasymmetri uppstår. Är det kompetensen i yrket eller erfarenheten i att vara förälder som väger mest?
Två av vårdnadshavarna nämnde oro kring barnets egenskaper och viljan att lösa konflikten på förskolan. Kommunikationen mellan hemmet och förskola kan ha påverkats negativt av förskollärarnas kommunikation. Beroende på hur förskolläraren informerar och samtalar med vårdnadshavarna påverkas maktpositioner mellan förskollärare och vårdnadshavare i förskolans kontext.
Utifrån resultatet kunde det tolkas som vårdnadshavarnas brist på kunskap skapades av förskollärarens värderingar kring läroplanen som i Carinas fall. Det kan även tolkas som att Carina menade att läroplanen var till för personalen som arbetar i förskolan och inte till vårdnadshavarna. Detta synsätt kan bidra till att vårdnadshavarnas möjlighet att få kunskap om läroplanen minskar. Detta kan i sin tur leda till maktasymmetri mellan förskollärare och vårdnadshavare eftersom det inte finns information kring läroplanen.
Andersen (2007) skriver att det är betydelsefullt att det finns samförstånd i kommunikation mellan hemmet och förskolan för att det ska bli balans mellan maktpositionerna. Det faktum att vårdnadshavarna har ett bristande engagemang kring läroplanen talar för att det finns en maktasymmetri i samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vårdnadshavarnas livsvärldsperspektiv riskeras att inte synliggörs på grund av ointresse och okunskap kring läroplanen vilket kan leda till att systemperspektivet tar över och en ojämlikhet bildas i form av maktasymmetri, vilket Andersen (2007) nämner. Vidare förklarar Emilson (2018) vikten av att synliggöra perspektiven för att ge barnen de bästa förutsättningarna på förskolan.
Genom resultatet och analysen kunde vi se en viss skillnad i förskollärarnas synsätt hur mycket makt vårdnadshavarna fick genom samverkan. Vi kunde i resultatet se att livsvärldsperspektivet (Emilson, 2018) är mer centralt medan systemperspektivet som innefattar läroplanen med regler och mål, hamnar i bakgrunden i det socioekonomiskt utsatta området. Utifrån vår tolkning blir det en mindre asymmetri i makten mellan förskollärare och vårdnadshavare då läroplanens regler inte får lika stort utrymme som vårdnadshavares önskemål och förväntningar. I det socioekonomisk starka området är systemperspektivet med riktlinjer och mål mer framträdande men vi kan inte se att livsvärlden hamnar i bakgrunden till förmån för systemperspektivet. Det skulle kunna tolkas som att en viss maktasymmetri uppstår då förskollärarna låter reglerna och riktlinjer få företräde.
Det är intressant att diskutera hur likvärdig förskolan blir i förhållande till hur stort utrymme systemperspektivet tar. Eftersom förskolan ska sträva efter likvärdig utbildning kan det uppstå svårigheter kring samverkan eftersom endast mål och riktlinjer inte kan anpassas fullt ut. Förskolan behöver individanpassas för att uppnå likvärdighet utifrån ett habermasianskt perspektiv.
Tredje frågeställningen undersökte hur vårdnadshavares inflytande kommunicerades i förskolan. Utifrån resultatet och analysen synliggjordes vårdnadshavarnas oengagemang och ointresse när det gällde möjligheter till inflytande i förskolan. Vi kunde även se att vårdnadshavarna hade ett visst engagemang kring inflytande när det gällde önskemål kring barnets omsorg och mindre inflytande kring de ramar som styr förskolan.
Vårdnadshavarnas erfarenheter av inflytande som skiljer sig från Devjak och Berčnik (2009) studie där de menar att vårdnadshavare anser att det är svårt att ge inflytande över verksamheten. Devjak och Berčnik (2009) menar att majoriteten av vårdnadshavarna anser att förskolan inte lyssnar på deras åsikter vilket skiljer sig från vårdnadshavarna i studien som faktiskt konstaterade att inflytande ges bara man själv tar initiativet.
Samtliga vårdnadshavare uttryckte att möjligheten att ge inflytande i verksamheten var stor men av olika anledningar brast engagemanget. Det går även att se att förskollärarna i både områdena gav uttryck för att vårdnadshavarna hade en bristande vilja till inflytande och även förskollärarna uppgav att det ges stora möjligheter att påverka om vårdnadshavarna tar initiativ till inflytande. Emilson (2018) menar att det är viktigt med både perspektiv för att möjliggöra en likvärdig förskola. Vårdnadshavarna som representerar livsvärldsperspektivet måste engagera sig i verksamheten för att tillsammans med förskollärarna och läroplanen, systemperspektivet skapa de bästa förutsättningarna för att barnens ska utvecklas och få en likvärdig utbildning. Utifrån analysen är det värt att diskutera varför vårdnadshavares inte är engagerade. Studiens resultat visar att förskollärarna vill att vårdnadshavarna ska vara mer engagerade och ges mer inflytande. Om vårdnadshavarna tar initiativet kan de bidra till att förskolan anpassas och likvärdigheten blir mer framträdande. Så länge vårdnadshavarna inte tar sina rättigheter i form av inflytande på allvar uppstår de svårigheter att mötas och anpassa förskolan till en likvärdig förskola.
Slutsatsen utifrån resultatet och analysen kan vi se att beroende på hur eller om livsvärlden och systemet möts i kommunikationen påverkas samverkan mellan vårdnadshavare och förskolan. Det är viktigt är att se båda perspektiv som en resurs för likvärdig förskola.