Vårdnadshavarnas kännedom om styrdokumenten 30

Skolan i Sverige regleras av en rad lagar och förordningar och är till för upprätthålla en rättssäkerhet vid till exempel bedömning och betygsättning. Kring bedömning och

betygsättning står det i Skollagen att varje elev ska informeras om de grunder som finns för betygssättning och bedömning. Hemmet ska också få information kring elevens situation och kunskapsutveckling och detta ska ske fortlöpande samt i form av ett möte vid det så kallade utvecklingssamtalet.67 Det är också i Lgr11, likväl som i Lpo 94, stort fokus på tydligheten från läraren till eleven och hemmet.68 En person i studien påpekar i fritextssvaret att

informationen till hemmet angående bedömning inte varit tillräcklig. Detta är något som kan ligga till grund för resultatet i frågan om hur god kännedom föräldrar har kring de nationella kunskapskraven (Fig. 1a). Drygt en fjärdedel, säger att de inte har någon kunskap kring dessa alls och det måste ses som en relativt stor del. 10 % av de tillfrågade hävdar att de har mycket

64 _{Bilaga 1.}

65 _{Trost (2012) s. 60-61} 66 _{Seger (2014)}

67 _{Skollagen (2010) kap. 3 3 §, 4 § och 15 §} 68 _{Lgr 11 (2011) s. 18}

god kännedom kring kunskapskraven.

Om man ser till andelen föräldrar som anser att de har en mycket väl eller väl kännedom om kunskapskraven jämfört med de som svarar till viss del eller inte alls så är summan av de två senare alternativen betydligt större, 64 % (Fig. 1a). Med utgångspunkt i information och samarbete mellan hem och skola och vilka som ansvarar för dessa delar analyseras här nedan föräldrarnas bristande kännedom om kunskapskraven. Vart problemen kring information om kunskapskraven för bedömning grundas kan vara svårt att sia om men ett ömsesidigt

ansvarstagande kring elevens skolgång är eftersträvansvärt. Lärare och föräldrar måste tillsammans se till att bästa möjligheter ges för elevens kunskapsinhämtande. Resultatet av fråga 1 i studien kan ses som att föräldrar upplever det svårt att ha koll på allt som händer och sker i skolan och framförallt i dagens föränderliga skola. En relativt ny läroplan (Lgr11) innebär, bland annat, ett nytt betygssystem och omskrivna kursplaner. Detta innebär i sig, att än högre krav ställs på läraren och dennes kompetens. Lärarens roll betonas såväl i

styrdokument som i litteratur och forskning och läraren är central då det handlar om information kring bedömning och bedömningskriterier. Det måste även ligga i elever och föräldrars eget intresse och ansvar att ta reda på saker för att få en öka inblick i- och kunskap kring kunskapskraven i idrott och hälsa och undervisningen i ämnet i stort. Finns inte detta intresse blir ett samarbete svårt. Seger diskuterar kring samarbetet och påpekar att om det finns en osäkerhet kring de olika betygsstegen samt värdeorden (till viss del, relativt väl och

väl) som är ett stöd för att synliggöra kvalitativa skillnader kan gråzoner skapas. Det kan leda

till olika tolkningar bland olika lärare och i förlängningen en försvårad kommunikation med elever och föräldrar då läraren får svårt att förklara den bedömning som gjorts.69 _{Kan lärarnas} kompetens stärkas blir de tryggare i sin roll och det kan även leda till att kommunikationen mellan hem och skola förbättras. Just föräldrars brist på vetskap om möjlighet till insyn i skolans värld är ett område att arbeta vidare med. Något som denna undersökning också visar. En god grund till ett ökat samarbete med föräldrar och således en ökad kunskap bland dem kring kunskapskraven, och i förlängningen även en ökad kunskap bland eleverna står det om i NU-03. I Den nationella utvärderingen av grundskolan-03 framkommer det både pojkar och flickor visar ett stort intresse för ämnet och föräldrar rankar det som det femte viktigaste skolämnet.70 Elevers intresse och föräldrars syn på ämnet borde således kunna vara en plattform att bygga ifrån. Lärarna har i detta förutsättningar för att skapa en undervisning där det lustfyllda kan blandas med kunskap och bedömning. Att få med samtliga parter borde vara en utgångspunkt i undervisningen. Om läraren kan få elever och föräldrar att känna sig mer delaktiga i undervisningen kan en positiv effekt bli en ökad kunskap kring de nationella kunskapskraven och bedömning och betyg.

När resultatet bryts ner utifrån den demografiska frågan om kön kan tendenser ses om att en större del av kvinnorna anser sig ha kännedom om kunskapskraven (Fig. 1b). Andelen kvinnor som besvarat enkäten är också betydligt större, 26 stycken jämfört med 16 män. Utifrån detta resultat framträder en bild där studiens kvinnor uppger i större utsträckning än männen att de har kännedom om styrdokumenten och elevens skolgång. I avhandlingen ”Det ska funka” -

Om genus betydelse i relationen hem och skola lyfter Göran Widding fram att det fortfarande

är kvinnan som har det största ansvaret för elevens skolgång och även kontakten med

skolan.71 Resultatet i denna studie är således samstämmigt med de resultat som Widding lyfter fram i sin avhandling. Kvinnorna har i större utsträckning ansvaret för elevens skolgång och även kontakten mellan hem och skola. Att förändra denna bild är något som skolan under lång tid har haft som uppgift att göra. En ökad jämställdhet mellan kvinnor och män när det

69 _{Seger (2014) s. 136} 70 _{NU-03 (2004) s. 76} 71 _{Widding (2013) s. 50}

kommer till ansvarsdelen för elevens skolgång och kommunikationen kring denna ses som målet. Vad som har bidragit till att kvinnor fortfarande har det största ansvaret kopplar Widding till tidsbristen i skolan. Lärarna har/får inte tid till att förändra och utveckla arbetet kring jämställdhet utan det är de mätbara kunskaperna som ligger i fokus. Mer tid till diskussioner kring hur gamla mönster och synsätt kan förändras ser han som en väg till en förändring.72 Att skolan bidrar med sin del i arbetet med att förändra ansvarsbiten i samarbetet mellan hem och skola är en start. Den andra delen har hemmet ansvar för och männen

behöver öka sin delaktighet i elevens skolgång.