8. DISKUSSION
8.1 V IDARE FORSKNING
Som redan nämnts finns det fortfarande mycket kvar att undersöka kring den nya betygsskalan och reformen Gy11. Dels efterlyser jag en longitudinell studie som följer betygens utveckling över tid, dels en bredare kvalitativ intervjustudie där fler skolor och lärare medverkar, och där man kan analysera hur tillämpningen av reformen skiljer sig mellan olika skolor.
Det skulle även vara intressant att intervjua andra verksamma personer i skolans värld, såsom rektorer och personer inom utbildningsförvaltningen.
Ännu ett intressant perspektiv vore att studera den nya betygsskalans implementering i fler ämnen än naturkunskap. Kanske ser resultatet annorlunda ut i ämnen där det finns nationella prov, som kan vägleda lärarna i deras betygssättning?
Referenser
Ahlqvist, Emma (2010). "Det ska löna sig att plugga": En studie av lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Studentuppsats. Högskolan
Kristianstad/Enheten för lärarutbildning.
Andersson, Håkan (2002). Varför betyg? [Elektronisk resurs] : historiskt och aktuellt om betyg. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Sofia & Nicklasson, Lina (2008). "Det skall löna sig att plugga" – En undersökning av processerna bakom det nya betygsförslaget (Ds 2008:13), samt tidigare betygsskiften, utifrån aspekter såsom politiska ideologier. Studentuppsats. Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen.
Arvidsson, Andreas & Fredriksson, Magnus (2012). Från G till E: En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia. Studentuppsats. Högskolan i
Halmstad/Sektionen för lärarutbildning (LUT).
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Cliffordson, Christina (2004a). Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen.
Pedagogisk Forskning i Sverige 9:1 s. 1–14.
Cliffordson, Christina (2004b). De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga.
Pedagogisk Forskning i Sverige 9:2 s. 129-140.
Dewey, John (1897). My pedagogic creed. The School Journal, Vol. LIV, No. 3, pp. 77-80.
Dewey, John (1902). The child and the curriculum. Chicago, Ill.: The University of Chicago Press.
Dewey, John (1916/1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. (5., [omarb.] uppl.) Stockholm: Natur &
kultur.
Giota, Joanna (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, s. 94-115.
Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige 4:1 s. 43-56.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johnson, R.Burke & Onwuegbuzie, Anthony J. (2004). Mixed methods research: A research paradigm whose time has come. Educational Researcher, Vol. 33, No. 7, pp. 14-26.
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Johanneshov: TPB.
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori.
Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen.
Lundgren, Ulf P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige 4:1 s. 31-42.
Löfgren, Kent (2003). Enskild prövning och komplettering av gymnasiebetyg. (PM nr. 182).
Umeå: Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar.
Löfgren, Kent (2005). Validation of the Swedish university entrance system: selected results from the VALUTA-project, 2001-2004. Umeå: Department of Educational Measurement, Umeå Universitet.
Läroplanskommittén (1994). Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Statens skolverk.
Ohlsson, Elisabeth (2012) Från G till E – Perspektiv på ett läroplansbyte. Studentuppsats.
Linnéuniversitetet/Institutionen för språk och litteratur, SOL.
Persson, Lars (2010). Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Doktorsavhandling. Lunds
universitet/Samhällsvetenskap. Rättssociologiska enheten.
Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu.
(7., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Roudén, Magnus (2010). Varför en reformerad gymnasieskola 2011?: En reformanalys utifrån rektorer och lärares uppfattningar – kopplat till John Deweys teorier.
Studentuppsats. Linnéuniversitetet/Institutionen för samhällsvetenskaper.
Rylander, Maria (2010). Flumskola eller kunskapsskola - En undersökning om hur pedagoger tänker kring gymnasiereformen GY2011. Studentuppsats. Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen.
Selghed, Bengt (2004). Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004. Malmö.
Sjøberg, Stein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801), Norstedts juridik, Stockholm, 2010
Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 2000: [helheten i utbildningen] : [utbildning på entreprenad] : [betygssättningen]. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
SOU 1945:44. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. V. Skolans betygssättning. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
SOU 1992:86. Ett nytt betygssystem: slutbetänkande. Betygsberedningen.
Stage, Christina (2003). En jämförelse mellan de gamla och de nya gymnasiebetygen. (PM nr. 181). Umeå: Umeå universitet, Enheten för pedagogiska mätningar.
Svensson, Allan (2004). Gymnasiebetyg eller högskoleprov som urvalsinstrument? Fallet civilingenjörsutbildningarna. Pedagogisk forskning i Sverige 9:1, s. 15-36.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger (2004). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander, S. (Ed.) (2004).
Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning (s. 71-89). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system.
Doktorsavhandling. Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik.
Utbildningsdepartementet (1994a). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94:
Särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program ; Kursplaner i kärnämnen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdep..
Utbildningsdepartementet (1994b). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep.
Utbildningsdepartementet (1995). Proposition1995/96:184. Tillträde till högre utbildning m.m. Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet (2008a). DS 2008:13. En ny betygsskala. Utbildnings-departementet, Betygsberedningen (U 2007:A)
Utbildningsdepartementet (2008b). Proposition 2008/09:66. En ny betygsskala.
Utbildningsdepartementet
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Viström-Ginér, Catharina (2010). "Det ska löna sig att plugga": En studie av det nya betygssystemet och partiernas syn på betyg i ett ideologiskt perspektiv. Studentuppsats.
Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Vygotskij, Lev S. (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, Lev S. (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Widén, Pär (2010). Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960-1995.
Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2010. Linköping.
Wikström, Christina & Wikström, Magnus (2003). Grade inflation and school competition:
An empirical analysis based on the Swedish upper secondary schools. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.
Wikström, Christina (2005). Does school size affect teachers’ grading practices? Umeå:
Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar.
Bilagor
Bilaga 1: Ämnet naturkunskap, innehåll och kunskapskrav
Jämförelse av ämnesinnehållet i naturkunskapskurserna mellan Lpf 94 och Gy 11.
(Källor: Utbildningsdepartementet 1994a, Skolverket 2011)
Lpf 94 Gy 11
samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhåll-ningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt
ha fördjupat sin kunskap om betydelse för miljön och en hållbar ekologisk exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och
Kunskapskrav för ämnet naturkunskap i Gy 11
Naturkunskap 1a1, 50 poäng
Gymnasiegemensam kurs på alla yrkesprogram.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan redogöra översiktligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur
människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt
diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Naturkunskap 1b, 100 poäng
Gymnasiegemensam kurs på EK, ES, HU, SA.
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan översiktligt redogöra för hur
människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen.
I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt
diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och Evolutionära aspekter och och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella
forskningsområden.
Betyget C
Eleven kan utförligt diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan redogöra utförligt, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med
välgrundade argument.
Eleven kan några ge utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt
naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara
ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan redogöra utförligt och nyanserat, utifrån relevanta kunskaper om sexualitet och relationer, för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser såväl för individens sexuella hälsa som för folkhälsan och underbygga diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
Eleven kan några ge utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån
till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt
naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara
ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen.
I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel
naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
Eleven kan ge några utförliga exempel på hur
naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning.
Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
Bilaga 2 : Intervjuguide
Nedanstående text med information om intervjun samt intervjufrågor delas ut till respondenterna redan någon vecka före intervjun. De får då tillfälle att läsa igenom texten och bestämma om de vill medverka.
Intervjun inleds sedan med att jag informerar om vem jag är och vid vilket universitet samt institution jag gör mitt examensarbete. Jag beskriver kortfattat syftet med studien. Jag meddelar respondenterna att de kommer att få tillgång till ett exemplar av det färdiga arbetet senare.
_______________________________________________
Intervju om den nya betygsskalan
Information om intervjun:
Det är helt frivilligt att delta i intervjun. Du kan när som helst avbryta din medverkan.
Intervjun kommer att spelas in med dator och mobiltelefon.
Inspelningen kommer enbart användas i icke-kommersiellt forskningssyfte.
Du kommer att behandlas fullständigt anonymt. Inga namn, platser eller annat som kan förknippas med dig kommer att kunna
identifieras.
Inledning:
Berätta kort vad du har för utbildning, vilka ämnen du undervisar i samt hur lång erfarenhet du har av det.
Frågor:
1. Berätta om hur du ser på den nya betygsskalan (jämfört med äldre betygsskalor). Fördelar, nackdelar?
2. Är det något du har reagerat på när du satt betyg enligt den nya skalan, och i så fall vad?
3. Tror du att dina nk-elever över lag har fått (eller kommer att få) högre, lägre eller oförändrade betygspoäng i genomsnitt? Varför? (Motivera)
4. Är det någon/några klasser där du anar att betygen till blir lägre med den nya betygsskalan? (Eleverna missgynnas alltså av den)
5. Är det någon/några klasser där betygen blir högre med den nya betygsskalan? (De gynnas av den)
6. En av orsakerna till att betygsskalan förändrades var att betygen ansågs vara för onyanserade, och betyget G ansågs allt för brett. Hur ser du på detta, kan det stämma för naturkunskapens del?
7. Ett annat mål med en ny betygsskala var att öka elevernas motivation, att det skulle bli lättare att sträva mot ett högre mål om detta mål låg närmare.
Tror du att den nya betygsskalan påverkat motivationen hos dina nk-elever?
Bilaga 3: Betygsstatistik
Statistik över betygen i naturkunskap på de kommunala skolorna i Göteborg.
Begreppsförklaring: YRK = yrkesprogram, HÖGSK = högskoleförbere-dande program, utom naturvetenskapliga programmet.
A. Medelbetyg
Läsår Programtyp Medelbetyg Standardavvikelse Antal
2010/2011 YRK
Tabell 2. Medelbetyg i naturkunskap för de båda undersökta läsåren, både uppdelat i programtyp samt sammanlagt för båda programtyperna. Maximala värdet på betyget är 20 och minsta värdet 0.
Tabell 3. Här redovisas resultatet av Mann-Whitney U-testet, både sett till programtyp var för sig, samt sammanlagt för båda programtyperna.
B. Antal högsta betyg
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 83,89.
b. Computed only for a 2x2 table
c. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 79,01.
Tabell 4. Antal elever totalt som får det högsta betyget (20) de båda undersökta läsåren, signifikansen kontrollerad med chi-två test.
NK-betyg dikotom
Programtyp Värde df Asymp. Sig.
a. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 8,49.
b. Computed only for a 2x2 table
c. 0 cells (,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 79,01.
Tabell 5. Antal elever uppdelat efter programtyp, som får det högsta betyget (20) de båda undersökta läsåren, signifikansen kontrollerad med chi-två test.