Ett förslag på vidare forskning är att genomföra en heltäckande analys av läromedel i lågstadiet inom matematik där anledningar till problem och rutinuppgifter beskrivs. Detta kan belysa vad lärare behöver komplettera läroboken med. Ett annat intressant förslag vore att genomföra komparativa studier med andra skolämnens läroböcker för att undersöka om det förekommer guidade exempel i samma utsträckning.
49
S LUTORD
Vi vill poängtera att båda författarna har varit lika delaktiga i skapandet av denna uppsats.
Avslutningsvis vill vi belysa vikten av att elever utvecklar kunskaper de kan bära med sig hela livet; inte enbart lära sig en process att repetera. Därför anser vi att det är viktigt med en ökad medvetenhet om problemlösning hos lärare och lärarstudenter. En ökad medvetenhet synliggör hur problemlösningsförmågan kan utvecklas hos elever för att kunna lösa problem i och utanför skolan. Det är i enlighet med Häggbloms syn på problemlösning som innebär “att kunna lösa problem är viktigt inom alla skolämnen och en av vardagslivets grundfärdigheter” (2013 s.161).
50
R EFERENSER
ALLEA - All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. (Reviderad utgåva). Berlin, Tyskland. Hämtat från https://www.allea.org/wp-content/uploads/2018/06/SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskn ingens_integritet_digital_FINAL.pdf den 14 januari 2019
Alseth, B. (2015). Pixel: [matematik].] 2B Grundbok (2:a uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset: hur du frigör dina elevers potential (1:a uppl.). [Stockholm]: Natur & kultur.
Burman, C. (den 7 januari 2019). Läraren valde bort räkneboken - eleverna blev bättre på matematik. Svenska Dagbladet, s. 8.
Cai, J., & Lester, F. K. (den 8 april 2010). Why Is Teaching With Problem Solving Important to Student Learning? National Council of Teachers of Mathematics, 1-6.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eckeskog, H. (2015). Läsa och förstå: arbete med läsförståelse i tidig läs- och skrivinlärning (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Grevholm, B., & Björklund, C. (2014). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6 (2. uppl uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, I.-M., Jakobsson, M., Nilsson, I., Zippert, M., & m.fl. (2011). Matematiska uttrycksformer och representationer. Nämnaren, 3, ss. 36-45. Hämtat från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3645_11_3.pdf
Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem: inspiration till variation (1:a uppl.). Stockholm: Liber.
Heikka, L. (2015). Matematiklärares målkommunikation: en jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen.
Licentiatavhandling Luleå: Luleå tekniska universitet, 2015. Luleå.
Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. (1:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Jahnke, A. (2010). Ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Nämnaren, 4, ss. 3-5. Hämtat från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0305_10_4.pdf
Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen (5:e uppl.).
Uppsala: Kunskapsföretaget.
51 Johansson, M. (2003). Textbooks in mathematics education : a study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Lic.-avh. Luleå: Luleå tekniska univ., 2003. Luleå.
Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective. Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2006. Luleå.
Jäder, J. (2015). Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang.
Licentiatavhandling (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2015.
Norrköping.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lester, F. K. (1988). Teaching mathematical problem solving. Nämnaren, 3, ss. 32-43.
Lester, F. K. (1996). Problemlösningens natur. i R. Ahlström, Matematik - ett kommunikationsämne (1:a uppl., ss. 85-91). Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik, Univ.
Lester, F. K. (2013). Thoughts about research on mathematical problem-solving instruction.
The Mathematics Enthusiast, 10:(nos. 1&2), 245-278.
Lester, F. K., & Cai, J. (2016). Can Mathematical Problem Solving Be Taught? Preliminary Answers from Thirty Years of Research. i P. L. Felmer, E. Pehkonen, & J. Kilpatrick (Red.), Posing and solving mathematical problems: Advances and new perspectives (ss.
117-135). Cham: Springer.
Lester, F. K., & Mau, S. T. (juni 1993). Teaching Mathematics via Problem Solving: A Course for Prospective Elementary Teachers. For the Learning of Mathematics, 13(2), ss. 8-11.
Hämtat från http://www.jstor.org/stable/40248078 den 14 januari 2019 Lundström, P.-Å. (2011). Läromedel som stöd eller hinder. Nämnaren, 4, 38-41.
Muhrman, K., & Samuelsson, J. (2018). Motivation för matematik. Skolverket.
Nationalencyklopedin. (2019:a). Läromedel. Hämtat från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel den 14 januari 2019
Nationalencyklopedin. (2019:b). Lärobok. Hämtat från
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/lärobok den 14 januari 2019
Olsson, I., & Forsbäck, M. (2018). Eldorado: matte. [2B] [Grundbok] (3:e uppl.). Stockholm:
Natur & kultur.
Ristola, K., Tapaninaho, T., & Vaaraniemi, L. (2018:a). Favorit matematik 2A. Lund:
Studentlitteratur.
Ristola, K., Tapaninaho, T., & Vaaraniemi, L. (2018:b). Favorit matematik 2B. Lund:
Studentlitteratur.
52 Schoenfeld, A. H. (1985). Mathematical problem solving. Orlando: Academic Press.
Schoenfeld, A. H. (1992). Learning to think mathematically: Problem solving, metacognition, and sense-making in mathematics. (D. Grouws, Red.) Handbook for Research on Mathematics Teaching and Learning, ss. 334-370.
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik: undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtat från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/k valitetsgranskningar/2009/matematik/granskningsrapport-matematik.pdf 11/1-19 Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 den 14 januari 2019
Skolverket. (2011). Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. En utvärdering av Matematiksatsningen. Stockholm. Hämtat från https://www.skolverket.se/getFile?file=2724
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3794
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018 (5:e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Svenska Akademien (2015a) Svenska Akademiens ordlista. (u.d.). Hämtat från Problem https://svenska.se/saol/?id=2339371&pz=7 den 14 januari 2019
Svenska Akademien (2015b) Svenska Akademiens ordlista. (u.d.). Hämtat från Analys https://svenska.se/saol/?hv=lnr441555 den 14 januari 2019
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan : för att skapa tillfällen till lärande. Diss. Umeå:
Umeå universitet, 2007. Umeå.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtat från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html den 14 januari 2019 Vincent, J., & Stacey, K. (2008). Do Mathematics Textbooks Cultivate Shallow Teaching?
Applying the TIMSS Video Study Criteria to Australian Eighth-grade Mathematics Textbooks. Mathematics Education Research Journal, Vol. 20, No. 1, , 82-107.
53
B ILAGOR
Bilaga 1. Samtyckesblankett
54
Bilaga 2. Observationsschema
55
Bilaga 3. Intervjuguide
56
Bilaga 4. Analysverktyg för rika problem
57