Vad kan då ett projekt som Ny i läraryrket bidra med i lärarutbildningen och i yrkesverksamheten? I ljuset av den nationella ambitionen att höja elevers måluppfyllelse genom att införa ett obligatoriskt provår, legitimation och möjlighet till kvalificering inom yrket, så kan man se projektet som ett exempel
på erfarenhet av yrkesintroduktion och mentorskap i nära samverkan med en lärarutbildning. Det unika med projektet var att det startade och utvecklades ur en gemensam idé hos företrädare från en högskola och ledningen i en kommun.
Det innebar att det inte fanns ett färdigt koncept, utan snarare en rad tänkta möjligheter som kunde prövas. Genom kontinuerlig utvärdering förfinades projektmodellen, strukturen blev tydligare, delmålen konkretare. Två kritiska synpunkter så här i efterhand som dock inte är unika är dels att projektet inte blev tillräckligt förankrat och känt utöver de lärare, rektorer och företrädare från högskolan respektive kommun som deltog aktivt, dels att projektet avslutades utan en plan för hur den kompetens som utvecklades skulle kunna tas till vara och användas i nya sammanhang. Jag tänker då på både mentorer, adepter, skolledare och företrädare från högskolan.
Hur ska vi förstå lärarutbildningens roll och uppdrag i relation till den nye lärarens introduktion i yrket? Kritiskt kan man se det som att en grundutbildning ska förbereda så väl så att det inte behövs ett särskilt mentorsprogram. Det skulle också kunna vara så att organisationen med arbetslag hanterar nya lärares introduktion i yrket. Detta förutsätter dock att arbetslagets praktik präglas av ett kritiskt och kommunikativt förhållningssätt, samt att det skapas ändamålsenliga resurser. Ytterligare ett synsätt är att utnyttja den möjlighet som kan ges att genom den nye läraren knyta yrkespraktik och utbildning närmare till varandra.
Här finns exempelvis frågor om lärarutbildningens innehåll i relation till yrkets krav, om handledningens karaktär och effekt såväl i som efter utbildningen. Här finns också möjligheten till samverkan kring yrkesrelaterade frågeställningar, i form av forskning eller genom verksamhetsöverskridande seminarier där både lärare och blivande lärare kan delta. Projektet Ny i läraryrket utvecklade ett närmande mellan lärarutbildning och yrkesverksamhet, som skulle kunna fördjupas med olika syfte och mål.
En utbildning är en start på en professionell utveckling. Makten över lärares yrkeskompetens delas mellan lärarna själva och flera andra aktörer; den politiska agendan, forskningen och i viss mån media. Carlgren (1999) hör till dem som belyser den period av avprofessionalisering där lärare utsågs som tillämpare av politiska beslut och forskningsrön. Denna syn på yrkeskompetens kan ställas mot en reflekterande praktik som kännetecknas av lärares förmåga att iaktta, analysera, dra slutsatser och handla. Det innebär också att reflektion sker både direkt i den konkreta situationen, och systematiskt i form av utvärdering och i samband med planering. Det är tämligen självklart att en utbildning ska bidra till att den blivande läraren utvecklar kommunikativa verktyg; yrkesspråk, och att introduktionen i yrket ska kunna stödja ett professionellt sätt att tala om och i yrket.
Reflektion är numer inom läraryrket ett vardagligt begrepp för det som sker eller förväntas ske (Alexandersson, 1994). Ursprunget kan hämtas från exempelvis Schöns teori om reflection-in-action och reflection-on-action (Schön, 1991).
Denna i hög grad vardagliga och praktikgrundade reflektion har delvis sin motsats i en mer systematisk och teorigrundad reflektion (Dewey, 1999). En konsekvens av det sistnämnda är det som Ekholm benämner som systematiskt utbildningsvetande (2005, s 105), det vill säga mer formell, generell och kommunicerad kunskapsutveckling inom ramen för en profession och dess praktik. Det som kan anses väsentligt är dock att både den vardagliga och den systematiska reflektionen är en naturlig del i lärares praktik. Det är också, om man tror på en utvecklande yrkespraktik, lärarna själva och skolan som ska kunna utveckla kunskap om och i yrket (Carlgren, 1999). Josefson hör till dem som prövar att förena vardaglig erfarenhet och systematisk teoretisk reflektion inom akademisk yrkesbildning (1991). Utbildningen behöver lägga grunden till, och introduktionen i yrket behöver rimligen stimulera denna kompetens.
Den akademiska yrkesutbildningens krav på vetenskaplig grund kan ses som verktyg för den reflekterande praktikern. Detta under förutsättning av forskning och vetenskapligt förhållningssätt ges ett yrkesförankrat perspektiv i utbildningen. Den mest intressanta frågan för den blivande läraren kanske är den fråga som uppstår i yrkespraktiken (Gustavsson, 2008; Rosenquist, 2004).
Reflektion kan då innebära en kompetens att i tanke, handling och ord, med hjälp av andras och egen erfarenhet driva en process. Om lärarutbildningen ska lägga en grund för fortsatt kompetens behöver vi diskutera vad den grunden ska bestå i. Morberg (2005) menar att det kan krävas en attitydförändring i utbildningen, vilket jag tolkar som att professionsperspektivet behöver stärkas. Den förstärkningen kan då inte ske i ljuset av lärarutbildningen historik utan måste ha ett framtidsperspektiv. Den måste reellt förbereda blivande lärare för det framtida yrket vilket inte minst handlar om att ge möjlighet att få egen makt över sin utbildning (Morberg, 2005).
En annan fråga man kan ställa sig är hur mentorskap skiljer sig från handledarskap inom ramen för lärarutbildningen. Hur kan den yrkeskompetens som inte kan kommuniceras eller utvecklas inom utbildningen få en mer framskjuten och synlig plats när en utbildning följs av introduktion, men också vad behöver utbildningen på ett mer medvetet, strategiskt sätt då förbereda för? I de studier som jag har tagit del av finns ett stöd för formaliserad yrkesintroduktion och mentorskap. Det faktum att uppmärksamhet ägnas åt steget mellan utbildning och profession är enbart positivt för den nye läraren. Det som skiljer studierna är hur introduktion kan ses som en isolerad företeelse för den nye läraren, eller som en aspekt på utveckling av en praktik genom den
dynamik som kan uppstår i mötet mellan utbildning och yrkespraktik, förmedlad av den nye läraren. Det vill säga, frågan om eller hur den nye läraren kan tillföra något till skolans praktik.
Man kan se en paradox i läraryrkets bristande legitimitet, det vill säga att den undervisning som i praktiken kan fungera med icke behöriga lärare, ska säkras genom ett provår och krav på legitimation. Den behörige läraren är alltså trots allt inte legitim förrän han eller hon har prövats. Provåret ska också ses som ett stöd för den nye läraren. Den utsedde mentorn ska ge detta stöd, och samtidigt vara delaktig i samband med prövning. Den icke behörige läraren kan om det saknas behöriga lärare alltjämt arbeta som lärare utan vare sig stöd eller prov.
Frågan är om det i praktiken blir någon skillnad utöver en tungrodd organisation som kan försvåra introduktionen i yrket. Det som dock är förvånande är utredningens syn på lärarutbildningens roll och effekt i skolans praktik. Det professionella med läraryrket utöver allas vår minnesbild från delar av egen skoltid är att kunna kritiskt förhålla sig till, förstå och agera i relation till såväl vardagliga frågeställningar som politiska beslut. En slutsats efter bekantgörande av ett urval av studier är att det krävs en mer omfattande förståelse för yrkesintroduktionen och en större medvetenhet om hur den kan förberedas och genomföras. Kanske är yttre välstrukturerade och tvingande reformer inte alltid tillräckliga för att på ett trovärdigt sätt stödja en strävan efter professionalism, och i spåren av det utveckling av den bästa skolan.
Referenser
Andersson, Curt (2000). Kunskapssyn och lärande - i samhälle och arbetsliv.
Lund: Studentlitteratur.
Achinstein, Betty, & Athanases, Steven Z. (2005). Focusing new teachers on diversity and equity: Toward a knowledge base for mentors. Teaching and Teacher Education, 21, 843–862.
Aili, Carola & Persson, Håkan & Persson, Kerstin (2003). Mentorskap: att organisera skolans möte med nya lärare. Lund: Studentlitteratur.
Allen, Tammy D. & Eby, Lillian T. E (2008). Mentor commitment in formal mentoring relationships. Journal of Vocational Behavior, 72, 309–316.
Bayer, Martin & Brinkkjær, Ulf (2003). Professionslæring i praksis:
nyutdannede læreres og pædagogers møde med praksis. Danmarks Pedægogiske Universitets Forlag.
Brock, Barbara L. & Grady, Marilyn L. (2008). Beginning teacher induction programs: The role of the principal. Clearing House, 71(3).
Bullough Jr., Robert V. & Young, Janet R. & Hall, Kendra M. & Draper, Roni Jo &
Smith, Leigh K. (2008). Cognitive complexity, the first year of teaching, and mentoring. Teaching and Teacher Education, 24, 1846–1858.
Carlgren, Ingrid (1999). Professionalism and teachers as designers. Journal of Curriculum Studies, 31(1), 43-56.
Caroll, David (2005). Learning through interactive talk: A school-based mentor teacher study group as a context for professional learning. Teaching and Teacher Education, 21, 457–473.
Cochran-Smith, Marilyn (2001). Constructing Outcomes in Teacher Education:
Policy, Practice and Pitfalls. Education policy analysis archives 9(11) http://epaa.asu.edu/epaa/v9n11.html. [hämtad 2009-07-27].
Clutterbuck, David (2008). Feature articles. What’s happening in coaching and mentoring? And what is the difference between them? Development and learning in organizations, 22(4), 8-10
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2004, första utgåva 1993, omarbetad 2002). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och yrkesetik.
Stockholm: HLS Förlag.
Crasborn, Frank & Hennissen, Paul & Brouwer, Niels & Korthagen, Fred &
Bergen, Theo (2008). Promoting versatility in mentor teachers’ use of supervisory skills. Teaching and Teacher Education, 24, 499–514.
Curry, Marnie & Jaxon, Kim & Russell, Jennifer Lin & Callahan, Mary Alice &
Bicais, Jeanette (2008). Examining the practice of beginning teachers’
micropolitical literacy within professional inquiry communities. Teaching and Teacher Education, 24, 660–673.
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Ekholm, Mats (2005). Att fånga kunnandet och lärandet om undervisning: om villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet. (Ds 2005:16). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Eraut, Michael (2004). Informal learning in the workplace. Studies in Continuing Education, 24(2), 247-273.
Gabrielsson, Ann-Britt (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor del 1: reformuppföljning och kvalitetsbedömning. (Högskoleverkets rapportserie 2005:17 R).
Stockholm: Högskoleverket.
Ganser, Tom (2002). Building the capacity of school districts to design, implement, and evaluate effective new teacher mentor programs: action points for colleges and universities. Mentoring & Tutoring, 10(1), 48-55.
Goldstein, Jennifer (2005). Debunking the fear of peer review: combining supervision and evaluation and living to tell about it. Journal Personal Evaluation Education, 18, 235–252.
Gustavsson, Susanne (2008). Motstånd och mening. Innebörder i blivande lärares seminariesamtal. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 266). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Forde, Christine (2007). Professional development, reflection and enquiry.
Thousand Oaks, CA : Sage Publications/PCP Forde, McMahon, McPhee Fransson, Göran (2006). Att se varandra i handling: en jämförande studie av
kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Halai, Anjum (2008). Mentoring in-service teachers: issues of role diversity.
Teaching and Teacher Education, 24, 1259–1269.
Harrison, Jennifer & Lawson, Tony & Angela Wortley, Angela (2005). Facilitating the professional learning of new teachers through critical reflection on practice during mentoring meetings. European Journal of Teacher Education, 28(3), 267–292.
Harrison, Jennifer & Dymoke, Sue & Pell, Tony (2006). Mentoring beginning teachers in secondary schools: An analysis of practice. Teaching and Teacher Education, 22, 1055–1067.
Hoel Løkensgard, Torlaug (2007). Oppfølging av nyutdanna lærarar – kvar blir det av faget? I Når starten er god. En artikkelsamling om veiledning av nyutdannede lærere i barnehagen, grunnskolen og videregående opplæring.Oslo:Utdanningsdirektoratet.
http://udir.no/upload/Kompetanseutvikling/Art_serie_nett_07.pdf.
[2008-12-19].
Högskoleverket (2008). Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen.
Högskoleverkets rapportserie 2008:8R. Stockholm: Högskoleverket.
http://www.hsv.se/download/18.3c1b9686119162e52038000287/0808R .pdf [2008-05-05].
Johannessen, Kjell (1989). Intransitiv förståelse - en fellesnevner för filosofisyn, språksyn og konstsyn hos Wittgenstein. I K. Johannessen, & B. Rolf (Red.): Om tyst kunskap: två artiklar. (Didaktisk forskning i Uppsala, 7).
Centrum för didaktik: Uppsala Universitet.
Josefson, Ingela (1991). Kunskapens former: det reflekterade yrkeskunnandet.
Stockholm: Carlssons.
Kajs, Lawrence T. (2002). Framework for designing a mentoring program for novice teachers. Mentoring and tutoring, 10(1), 57-69.
Lindgren, Ulla (2006). På väg mot en yrkesidentitet. Mentorskap som stöd för nyblivna lärare professionaliseringsprocess. Didactica Umensis nr 7.
Umeå Universitet.
Maclellan, Effie (2004). Initial knowledge states about assessment: novice
teachers´ conceptualisations. Teaching & Teacher Education, 20, 523-535.
Marshall Egan, Toby & Song, Zhaoli (2008). Are facilitated mentoring programs beneficial? A randomized experimental field study. Teaching and Teacher Education, 24, 660–673.
Mathisen, Kari (2007). Nyutdannede lærere som en ressurs i skolen? I Når starten er god. En artikkelsamling om veiledning av nyutdannede lærere i barnehagen, grunnskolen og videregående opplæring.
Utdanningsdirektoratet.http://udir.no/upload/Kompetanseutvikling/Art _serie_nett_07.pdf. [2008-12-19].
McArthur-Rouse, Fiona J. (2008). From expert to novice: An exploration of the experiences of new academic staff to a department of adult nursing studies. Nurse Education Today, 28, 401–408.
Milanowski, Anthony T. (2005). Split roles in performance evaluation - field study involving new teachers. J Pers Eval Educ, 18, 153–169.
Morberg, Åsa (2005). Med örat mot nyblivna lärare - lärarutbildningen i backspegeln. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy.
E-tidskrift 2005:2. http://www.upi.artisan.se/docs/Doc244.pdf [2008-12-19].
Morberg, Åsa (2008). Stödår bättre än provår. Lärarnas tidning http://www.lararnastidning.net/ [2008-12-19].
Nevins Stanulis, Randi & Fallona, Catherine A. & Pearson, Carol, A. (2002) ‘Am I doing what I am supposed to be doing?’: mentoring novice teachers through the uncertainties and challenges of their first year of teaching.
Mentoring & Tutoring, 10(1), 71-81.
Norman, Patricia, J. & Feiman-Nemser, Sharon (2005). Mind activity in teaching and mentoring. Teaching and Teacher Education, 21, 679-697.
Odina, Indra (2008). Mentoring courses in enhancing quality of teacher pre-service and in-pre-service education. University of Latvia, Faculty of Education and Psychology, Teacher Education Department.
http://www.pef.uni-lj.si/tepe2008/papers/Odina.pdf. [2008-12-19].
Onchwari, Grace & Keengwe, Jared (2008). The Impact of a mentor-coaching model on teacher professional development. Early Childhood Educational Journal, 36, 19–24.
Orland-Barak, Lily & Klein, Suzana (2005). The expressed and the realized:
Mentors’ representations of a mentoring conversation and its realization in practice. Teaching and Teacher Education, 21, 379–402.
Owen, Claire J. & Zener Solomon, Linda (2006). The importance of interpersonal similarities in the teacher mentor/prot´eg´e relationship. Social Psychology of Education, 9, 83–89.
Parker-Katz, Michelle & Bay, Mary (2008). Conceptualizing mentor knowledge:
Learning from the insiders. Teaching and Teacher Education, 24, 1259–
1269.
Paulin, Arja (2007). Första tiden i yrket - från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. (Studies in Educational Sciences, 96). Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholm: HLS förlag.
Rippon, Janice H. & Martin, Margaret (2006). What makes a good induction supporter? Teaching and Teacher Education, 22, 84–99.
Rosaen, Cheryl L. & Schram, Pamela (1998). Becoming a member of the teaching profession: learning a language of possibility. Teaching and Teacher Education, 14(3), 283-303.
Rolf, Bertil (1989). Wittgensteins osägbarhet och Polanyis personliga kunskap. I K. Johannessen, & B. Rolf (Red.), Om tyst kunskap: två artiklar.
(Didaktisk forskning i Uppsala, 7). Centrum för didaktik: Uppsala Universitet.
Rosenqvist, Mia Maria (2004). Den egna erfarenheten som grund i lärarutbildningen - tankar utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv.
Utbildning & demokrati, 13(1), 65-86.
Rush, Leslie S. & Blair, Sandra H. & Chapman, David & Codner, Andrew &
Pearce, Becky (2008). A new look at mentoring: proud moments and pitfalls Clearing House: A Journal of Educational Strategies, Issues and Ideas, 81(3), 128-132.
Schön, Donald A. (1991, första utgåva 1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. Aldershot: Avebury.
SFS 1992:1434. Högskolelag. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm.
[2008-12-19].
SFS 1993:100. Högskoleförordning.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100. HTM. [2008-12-19].
Snow-Gerono, Jennifer L. (2008). Locating supervision - a reflective framework for negotiating tensions within conceptual and procedural foci for teacher development. Teaching and Teacher Education, 24, 1502–1515.
SOU 1999:63. Att lära och leda: en lärarutbildning för samverkan och utveckling.
Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/24676.
[2008-05-17].
SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
http://www.regeringen.se/sb/d/10005/a/105620. [2008-12-19].
Strong, Michael & Baron Wendy (2004). An analysis of mentoring conversations with beginning teachers: suggestions and responses. Teaching and Teacher Education, 20, s. 47–57.
Stålsett, Unn (2003). Pilotprosjektet; Oppfølging av nyutdannede lærere. Fra nødhjelp, guiding via rådgiving til konsultativ veiledning. Avsluttende rapport med vedlegg. Oslo: Utdanningsdirektoratet.
http://udir.no/upload/Kompetanseutvikling/Art_serie_nett_07.pdf.
[2008-12-19].
Liv Sundli (2007). Mentoring - a new mantra for education? Teaching and Teacher Education, 23, s. 201–214.
Utdanningsdirektoratet (2007). Når starten er god. En artikkelsamling om veiledning av nyutdannede lærere i barnehagen, grunnskolen og videregående opplæring. Oslo: Utdanningsdirektoratet.
http://udir.no/upload/Kompetanseutvikling/Art_serie_nett_07.pdf.
[2008-12-19].
Williams, Anne, & Prestage, Stephanie (2002). The inductor tutor: mentor, manager or both? Mentoring & tutoring, 10(1), 35-46.
Zeichner, Ken (2005). Becoming a teacher educator: a personal perspective Teaching and Teacher Education, 21, 117-124.