Vad är svårast?

Under frågan om vad som var svårast i deras yrke svarade de respondent 1, 2 och 3 att de tyckte det var svårast att inte räcka till men på olika sätt.

Under frågan om vad som var svårast i deras yrke svarade de respondent 1, 2 och 3 att de tyckte det var svårast att inte räcka till men på olika sätt.

Det Respondent 1 tyckte att det svåraste var när personer i omgivningen inte mådde bra. Hen uppgav att hen inte påverkas negativt men att hen saknade kompetens på hur hen kunde stötta den drabbade (Respondent1, 2019). Intervjuaren frågade om Respondent 1 hade ett förslag på en lösning vilket respondenten inte hade.

Respondent 2 hade en annan vision om att inte räcka till. Det var svårt att vara ensam lärare eller skapa relationer till eleverna. Hen menar på att det var viktigt att skapa relationer till eleven för att faktiskt hjälpa eller stötta elevens utveckling. Respondenten tog upp om att olika grupper ställer olika krav och om det är en grupp med många utmaningar, att det ställs mer krav på läraren (Respondent2, 2019).

Respondent 3 svarar att hen tycker det var svårt att prioritera sitt arbete och att det kunde skapa en känsla av att hen känner sig otillräcklig. Respondenten tog även upp om att det hade varit svårt med att få en arbetsro i sin klass (Respondent3, 2019).

Respondent 4 svarade annorlunda än de andra tre respondenterna. Hen tog upp om hen tyckte det var svårast att lämna arbetet och tankarna om jobbet på jobbet, Respondenten uppgav att hen ofta tog med arbetet eller tanken på arbetet med hem i sitt privatliv vilket påverkar dennes känslor och privatliv. Respondent 4 pratade även om vad hen trodde om varför det blev på det sättet, att det var för att det krävs mycket från läraryrket som hen beskriver och hänvisar till under fråga 1 (se 4.2.1, stycket Respondent 4).

4.2.4 ”Hur skulle du beskriva en vanlig arbetsdag? Börja gärna när du kommer innanför dörren till att du lämnar arbetsplatsen.”

Respondenterna fick frågan om hur de skulle beskriva en vanlig arbetsdag, med att börja beskriva när de kommer innanför dörren tills att de lämnade arbetsplatsen. Ingen av respondenterna hade ett liknande svar.

Respondent 1 fokuserade på under lektionstid och inte hela sin arbetsdag. Att respondenten alltid startade med samling i klassrummet, att det utfördes en kort introduktion vilket gjorde att eleverna förstod vad de skulle utföra under dagen. Respondenten poängterade att det var viktigt att de var korta och få instruktioner för att eleverna inte klarade av flera samtidigt. Var det något eleven ville ha hjälp med kunde hen fråga respondenten eller annan vuxen eller en annan elev. När det var slut på dagen samlades de tillsammans och respondenten frågade om hur eleverna mådde och hade mått under dagen. Vad som varit bra och att de elever som ville berätta det fick säga det inför klassen. respondenten vill försöka få eleverna att vara positiva under sin skolgång och inte att det negativa ska ta över upplevelsens helhet (Respondent1, 2019).

Respondent 2 kunde inte tolka sin dag. Respondenten hänvisade till konceptet ”The Blackbox” vilket innebar att det inte gick att beskriva företeelserna. Respondenten var kritisk till att försöka göra arbetstidsstudier enligt New public management modellen som hen nämner i intervjun. Respondenten menar på att det var rätt viktigt med the blackbox. Det är ganska mycket som inte går att beskriva som man hade försökt beskriva för att vill gärna kunna mäta olika typer av resultat av olika kategorier som ingår i yrket. Men respondenten var tydlig med att hen inte tyckte att det gick att utföra en beskrivning av företeelserna i verkligheten (Respondent2, 2019).

R2: ”Men det går inte att fånga det. För att det är så mycket oförutsägbart sätt, så det går inte att mäta tiden. De är ju inte som att gå till en maskin och så stoppar man in det så kommer det ut en produkt. Utan när man kommer in i klassrummet så kan det kan det vara föräldrar samtal. (Respondent2, 2019).

Respondent 3 beskrev sin arbetsdag med att hen börjar dagen med att gå in i klassrummet, satte upp dagens schema på tavlan, satt igång lugn musik och fixa belysningen. Förberedde arbetsmiljön. Sen förberedde respondenten för sin dag med att se i kalender, plocka fram material som skulle användas under dagen. Klockan 08:20 kommer eleverna in i klassrummet eftersom de börjar sin skoldag. Innan eleverna kom in stod det alltid en vuxen vid dörren och hälsade eleverna välkomna medan den andra vuxna hade överblick över klassrummet. Eleverna kom in i klassrummet, de satt på bestämda platser och började med dagens aktivitet. Sen gick dagen vidare med andra lektioner och aktiviteter. Det ser olika ut beroende på ämne och planering (Respondent3, 2019).

Det första respondent 3 gjorde när eleverna hade gått var att plocka undan, se över var det något hen behöver reda ut. Det kunde variera beroende på dagen, respondenten beskriver oftast var det lektionsförberedelse, kontakt med föräldrar eller prata med kollegor. Respondenten beskrev att hen arbetade olika tider och att det var svårt att hinna med sitt arbete, hinner hen inte med det under dagen tog hen med det hem. Respondenten fick frågan om vad som skulle hända ifall hen inte tog med sig arbetet hem upplever hen att det skulle bli sämre kvalité och att hen skulle vara oförberedd. Det skulle resultera till att arbetet skulle bli mer i böckerna istället för undervisning (Respondent3, 2019).

Respondent 4 svarade att hen tycker att dagarna var intensiva. Klockan 07:50 brukade respondenten anlända till sin arbetsplats. Hen förberedde lektionen genom att hen skrev på tavlan och förberedde material. Respondenten upplevde även att hen inte hade möjlighet att ta ut sina raster utan använde tiden till att förbereda lektion eftersom hen flera gånger i veckan hade undervisning precis efter sin lunchrast. Respondenten tog upp om att lektionerna rullade på under dagen och sen var dagen slut. Efter undervisningstillfällena satt respondenten och planerade, dokumenterade, svarade intressenter via mejl. Förtroendetiden räckte inte till utan nyttjades i skolan och därav att arbete följdes med hem efter nyttjad planeringstid och förtroendetid (Respondent4, 2019).