6. PRAKTISK METOD
10.1 Val av sanningskriterier
Att mäta faktorer kan vara enkelt men att mäta faktorer korrekt kan upplevas mycket svårare eftersom värdena på faktorerna ska inneha samma betydelse över tid och i olika situationer (Field, 2013, s. 11). För att undvika och minimera mätningsfel samt ge konfidens i de mått som används, beskriver Field (2013, s. 12) att sanningskriterier så som validitet och reliabilitet kan användas för att bekräfta att studien är utförd på ett tillförlitligt sätt. Vidare skildrar Bryman & Bell (2013, s. 62) att validitet, reliabilitet samt replikerbarhet är de kriterier som anses vara särskilt essentiella inom det företagsekonomiska forskningsområdet.
10.2 Validitet
Validitet beskrivs traditionellt som “giltighet att instrumentet eller frågan ska mäta det den är avsedd att mäta” (Trost, 2012, s. 63). Olsson & Sörensen (2011, s. 124) statuerar koncist att “rätt sak mäts”. Validitet i en studie är viktig för att resultatet inte ska ifrågasättas (Bryman, 2012, s. 47). Ejlertsson (2014, s. 109) bidrar med ytterligare en aspekt till diskussionen om hur en studies validitet ska bedömas. Han menar att validitet är en bedömning som gäller frågorna i relation till den teoretiska basen, närmare bestämt att frågorna verkligen mäter det de syftar att mäta utifrån den teoretiska bakgrund som presenterats (Ejlertsson, 2014, s. 109). Vilket vi anser att vi uppnått genom att vi utgått från vår teoretiska referensram för att genomföra operationaliseringen och därigenom skapat frågorna som utgjorde vår enkät.
Tillvägagångssättet att använda erkända och beprövade skalor beskrivs av Olsson & Sörensen (2011, s. 124) som överrensstämmelsevaliditet, vilket innebär att flertalet experter är överens om att mätinstrumentet har validitet och är prövat. Även om vi har använt oss av beprövade skalor för att stärka validiteten i frågorna existerar det emellertid kritik mot tillvägagångssättet. Det som i synnerhet kritiseras är problematiken som berör översättningen, vilket berörde vår studie eftersom vi hade översatt frågorna från engelska till svenska med argumentet att majoriteten av våra respondenter har det som modersmål. Ytterligare aspekter som bidrar till en något lägre validitet är att vi förkortat originalskalorna samt anlagt ett CSR perspektiv.
10.3 Reliabilitet
Reliabiliteten används för att konstatera graden av tillförlitlighet i frågorna och avser uppskatta om, vid upprepade fall, svaren, oberoende av vem som är respondent, är överensstämmande (Ejlertsson, 2014, s. 111). Reliabilitet medför att en mätning bör vara stabil, vilket innebär att den situation som enkäten symboliserar ska vara densamma för alla aktiva respondenter samt att respondenten uppfattat och förstått frågorna som ställts (Trost, 2012, s. 61; s. 63). Trost (2012, s. 61) lägger också vikt vid att beskriva att nivån på reliabiliteten avgörs av, om frågorna vid en ny mätning, ger samma resultat som vid den föregående mätningen.
Det existerar emellertid kritik mot synsättet att en studie vid upprepade fall ska generera överensstämmande svar. Olsson & Sörensen (2011, s. 123) presenterar att studier som
70 mäter attityd, i vårt fall en attityd till CSR och även en generell attityd till hållbarhet, kan få vissa problem med reliabiliteten i och med att respondenterna kan ha skiftat åsikt eller ändrat sig mellan två mätningar. Metoden att testa en studies reliabilitet genom två mätningar med samma respondenter kallas test-retest reliabilitet (Litwin, 1995, s. 8). Emellertid har vi endast utfört en mätning och vi menade därför att det inte var möjligt att mäta reliabiliteten i vår studie på det sätt som Litwin (1995, s. 8) och Olsson & Sörensen (2011, s. 123) efterfrågar. Vi valde istället att utgå från Field (2013, s. 873) som konstaterar att Cronbach’s alpha är ett mått som kan användas för att avgöra en skalas reliabilitet. Vårt resultat indikerar överlag på höga värden (index 1: α = 0,898, index 2: α = 0,842, index 3: α = 0,933, index 4: α = 0,789, index 5: α = 0,785, index 6: α = 0,742) och vi kan därför argumentera för att vår studies reliabilitet är god. För ytterligare stöd gällande Cronbach’s alpha värdena hänvisar vi till Cortina (1995, s. 101-102).
10.4 Replikerbarhet
Inom naturvetenskapen anses replikerbarhet vara en högt skattad egenskap, effekten av en forskares värderingar ska vara minimal och medföra att resultatet från en studie går att upprepa, därför ses replikationer som en kontroll över den eventuella effekt dessa värderingar kan ha på en studies resultat (Bryman & Bell, 2013, s. 179). Detta är även fallet inom samhällsvetenskaplig forskning där problemet att en forskares värderingar påverkar studiens process anses vara än större (Bryman & Bell, 2013, s. 179). Anledningen till det är att den sociala verkligheten studeras inom samhällsvetenskaplig forskning och då anses risken för bristfällig objektivitet vara än mer framstående (Bryman & Bell, 2013, s. 179).
När en studie är replikerbar är den möjlig att upprepa, det vill säga att en annan forskare kan använda samma tillvägagångssätt för att replikera en undersökning och dess resultat (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Det kräver tillika att tillvägagångssättet beskrivs på detaljnivå för att en replikation ska anses möjlig att utföra (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Vilket vi ansåg att vår studie infriade genom att ständigt tydliggöra och presentera de olika stegen i vår process. Det existerar emellertid en tvetydighet inom forskningen när det gäller att bedöma vikten av att en studie är replikerbar, å ena sidan är argumenten att replikerbarheten är högt värderad och å andra sidan är åsikten att replikerbarhet inte är särskilt frekvent tillämpat i företagsekonomisk forskning (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Därför valde vi att inte lägga mer vikt vid att bedöma vår studies replikerbarhet utöver att vi kan konstatera att vår studie går att replikera genom att använda vår enkät och utgå från vår modell och sedan analysera utifrån de statistiska metoder vi valt att använda.
71
11. REFERENSLISTA
Abdul, M. Z., & Ibrahim, S. (2002). Executive and management attitudes towards corporate social responsibility in Malaysia. Corporate Governance, 2, 10–16. doi:10.1108/14720700210447641
Agarwal, S., & Ramaswami, S. N. (1993). Affective Organizational Committment of Salespeople: An Expanded Model. Journal of Personal Selling and Sales Management, 13 (2), 49–70.
Aguilera, R. V, Rupp, D. E., & Williams, C. A. (2007). Putting the S Back in Corporate Social Responsibility: a Multilevel Theory of Social Change in Organizations. Academy
of Management Review, 32 (3), 836–863.
Aguinis, H., & Glavas, A. (2012). What We Know and Don’t Know About Corporate Social Responsibility: A Review and Research Agenda. Journal of Management, 38 (4), 932-968. doi: 10.1177/0149206311436079
Aguinis, H., & Glavas, A. (2013). Embedded Versus Peripheral Corporate Social Responsibility: Psychological Foundations. Industrial and Organizational Psychology, 6 (December 2012), 314–332. doi:10.1111/iops.12059
Ahmad, W., Soskolne, C. L., & Ahmed, T. (2012). Strategic thinking on sustainability: Challenges and sectoral roles. Environment, Development and Sustainability, 14, 67–83. doi:10.1007/s10668-011-9309-5
Ajzen, I., & Fishbein, M. (1977). Attitude-behavior relations: A theoretical analysis and review of empirical research. Psychological bulletin, 84 (5), 888.
Allen, N. J., & Meyer, J.N. (1990). The measurement and antecedents
of affective, continuance and normative commitment to the organization. Journal of
Occupational Psychology, 63, 1–18. doi:10.1111/j.2044-8325.1990.tb00506.x
Armstrong, J. S., & Green, K. C. (2013). Effects of corporate social responsibility and irresponsibility policies. Journal of Business Research, 66 (10), 1922–1927.
doi:10.1016/j.jbusres.2013.02.014
Banerjee, S. B. (2002). Corporate environmentalism: The construct and its measurement. Journal of Business Research, 55, 177–191. doi:10.1016/S0148-2963(00)00135-1
Bauman, C. W., & Skitka, L. J. (2012). Corporate social responsibility as a source of employee satisfaction. Research in Organizational Behavior, 32, 63–86.
doi:10.1016/j.riob.2012.11.002
Baumgartner, R. J. (2013). Managing Corporate Sustainability and CSR: A Conceptual Framework Combining Values, Strategies and Instruments Contributing to Sustainable Development. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 271 (November 2013), 258–271. doi:10.1002/csr.1336
72 Bearden, W.O. & Netemeyer, R.G. (1999). Handbook of marketing scales: multi-item
measures for marketing and consumer behavior research. 2:a uppl. Thousand Oaks,
Calif.: Sage
Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Belz, F. & Peattie, K. (2012). Sustainability marketing: a global perspective. (2nd ed.) Chichester: Wiley.
Bhattacharya, C. B., & Sen, S. (2004). Doing better at Doing Good: When, Why and How Consumers Respond to Corporate Social Initiatives. California Management
Review, 47 (1), 9–25.
Bhattacharya, C. B., Sen, S., & Korschun, D. (2007). Corporate social responsibility as an internal marketing strategy. Sloan Management Review, 1-29.
Bhattacharya, C. B., Korschun, D., & Sen, S. (2009). Strengthening stakeholder-company relationships through mutually beneficial corporate social responsibility initiatives. Journal of Business Ethics, 85, 257-272. doi:10.1007/s10551-008- 9730-3 Bloisi, W., Cook, C.W. & Hunsaker, P.L. (2007). Management and organisational
behaviour. 2:a uppl. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Blom, C. (2014). Svensk handel, Det ansvarsfulla företaget 2014. [Rapport]. Tillgänglig via:
http://www.svenskhandel.se/Documents/CSR/Det%20ansvarsfulla%20företaget%20201 4.pdf?epslanguage=sv [Hämtad: 2015-02-03]
Bourque, L.B., & Fielder, E.P. (1995). How To Conduct Self-Administered and
MailSurveys. The Survey Kit, Volume 3. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications Inc
Bowen, F., & Aragon-Correa, J.A. (2014). Greenwashing in Corporate
Environmentalism Research and Practice: The Importance of What We Say and Do.
Organization & Environment, 27, 107–112. doi:10.1177/1086026614537078
Brammer, S., Millington, A., & Rayton, B. (2007). The contribution of corporate social responsibility to organizational commitment. The International Journal of Human
Resource Management, 18 (October), 1701–1719. doi:10.1080/09585190701570866
Broman, G., Holmberg, J., & Robèrt, K. (2000). Simplicity without reduction: Thinking upstream towards the sustainable society. Interfaces, 30 (3), 13-25.
doi:10.1287/inte.30.3.13.11662
Bryman, A. (2012). Social research methods. 4:e uppl. Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
73 Carroll, A. B. (1979). A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate
Performance. Academy of Management Review, 4 (4), 497-505. doi: 10.5465/AMR.1979.4498296
Carroll, A. B. (1999). Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct. Business & Society, 38 (3), 268–295. doi:10.1177/000765039903800303 Cavagnaro, E., & Curiel, G. (2012). The three levels of sustainability. Sheffield: Greenleaf Publishing limited.
Chen, Y.-R. R., & Hung-Baesecke, C.-J. F. (2014). Examining the Internal Aspect of Corporate Social Responsibility (CSR): Leader Behavior and Employee CSR
Participation. Communication Research Reports, 31 (February 2015), 210–220. doi:10.1080/08824096.2014.907148
Cohen, J. B. (1972). The Nature and Uses of Expectancy-Value Models in Consumer Attitude Research. Journal of Marketing Research, 9 (4), 456–460.
Collier, J., Esteban, R., & Street, T. (2007). Corporate social responsibility and employee commitment. Business Ethics: A European Review, 16 (1), 19–33.
Cordano, M., Welcomer, S. a., & Scherer, R. F. (2003). An Analysis of the Predictive Validity of the New Ecological Paradigm Scale. The Journal of Environmental
Education, 34 (3), 22–28. doi:10.1080/00958960309603490
Cortina, J. M. (1993). What is coefficient alpha? An examination of theory and applications. Journal of Applied Psychology. doi:10.1037/0021-9010.78.1.98
Dawkins, J. (2005). Corporate responsibility: The communication challenge. Journal of
Communication Management, 9, 108–119. doi:10.1108/13632540510621362
Dawkins, J., & Lewis, S. (2003). CSR in stakeholder expectations: And their implication for company strategy. Journal of Business Ethics, 44 (Figure 3), 185. doi:10.1023/A:1023399732720
De Roeck, K., Marique, G., Stinglhamber, F., & Swaen, V. (2014). Understanding employees’ responses to corporate social responsibility: mediating roles of overall justice and organisational identification. The International Journal of Human Resource
Management, 25 (1), 91–112. doi:10.1080/09585192.2013.781528
Dhanesh, G. S. (2014). CSR as Organization-Employee Relationship Management Strategy: A Case Study of Socially Responsible Information Technology Companies in India. Management Communication Quarterly, 28, 130–149.
doi:10.1177/0893318913517238
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
74 Du, S., Bhattacharya, C.B., Sen, S. (2011). Corporate Social Responsibility and
Competitive Advantage: Overcoming the Trust Barrier. Managment Science, 57 (9), 1528-1545
Dunlap, R. E. (2008). The New Environmental Paradigm Scale: From Marginality to Worldwide Use. The Journal of Environmental Education, 40 (1), 3–18.
doi:10.3200/JOEE.40.1.3-18
Dunlap, R. E., Liere, K. D. Van, Mertig, A. G., & Jones, R. E. (2000). Measuring Endorsement of the New Ecological Paradigm : A Revised NEP Scale. Journal of
Social Issues, 56 (3), 425–442. doi:10.1111/0022-4537.00176
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3:e [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Elkington, J. (1999). Cannibals With Forks, The Triple Bottom Line of 21st Century
Business. 2:a uppl. Oxford: Capstone Publishing Ltd
Elkington, J. (1994). Towards the Sustainable Corporation: Win-Win-Win Business Strategies for Sustainable Development. California Management Review, 36 (June 1992), 90–100. doi:10.2307/41165746
Erikson, P. (2011). Planerad kommunikation: strategiskt ledningsstöd i företag och
organisationer. 7:e [uppdaterad] uppl. Malmö: Liber.
Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2006). Att utreda, forska och rapportera. (8., förnyade uppl.) Malmö: Liber.
Farooq, O., Payaud, M., Merunka, D., & Valette-Florence, P. (2013). The Impact of Corporate Social Responsibility on Organizational Commitment: Exploring Multiple Mediation Mechanisms. Journal of Business Ethics, 1–18. doi:10.1007/s10551-013-1928-3
Fink, A. (1995a). The survey kit: TSK. 1, The survey handbook. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications Inc
Fink, A. (1995b). The survey kit: TSK. 2, How to ask survey questions. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Fink, A. (1995c). The survey kit: TSK. 6, How to sample in surveys. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Fink, A. (1995d). The survey kit: TSK. 8, How to analyze survey data. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Field, A. (2013). Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics. 4:e uppl. London: Sage Publications Ltd
75 Fishbein, M. & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behavior: an
introduction to theory and research. Reading, Mass.: Addison-Wesley
FN. (2012a). The United Nations Conference on Sustainable Development. Report of
the United Nations Conference on Sustainable Development Rio de Janeiro, Brazil 20– 22 June 2012. [Rapport]. Tillgänglig via:
http://www.uncsd2012.org/content/documents/814UNCSD%20REPORT%20final%20r evs.pdf. [Hämtad: 2015-02-03]
FN (2012b, 27 augusti). FN & hållbar utveckling, Rio+20. United Nations Association
of Sweden. http://www.fn.se/hallbarutveckling. [Hämtad 2015-05-04]
Gardner, G.T. & Stern, P.C. (2002). Environmental problems and human behavior. Boston, Mass.: Pearson Custom.
Gilg, A., Barr, S., & Ford, N. (2005). Green consumption or sustainable lifestyles? Identifying the sustainable consumer. Futures, 37, 481–504.
doi:10.1016/j.futures.2004.10.016
Gilje, N., & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 3:e uppl. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB
Glavas, A., & Godwin, L. N. (2013). Is the Perception of “Goodness” Good Enough? Exploring the Relationship Between Perceived Corporate Social Responsibility and Employee Organizational Identification. Journal of Business Ethics, 114, 15–27. doi:10.1007/s10551-012-1323-5
Glavas, A., & Kelley, K. (2014). The Effects of Perceived Corporate Social
Responsibility on Employee Attitudes. Business Ethics Quarterly, 24 (April), 165–202. doi:10.5840/beq20143206
Godemann, J. & Michelsen, G. (red.) (2011). Sustainability communication:
interdisciplinary perspectives and theoretical foundation. Dordrecht: Springer.
George, J. M. & Jones, G. R. (2012). Understanding and managing organizational
behavior. (6. ed., International ed.) Boston, Mass.: Pearson Education.
Glasman, L. R., & Albarracín, D. (2006). Forming attitudes that predict future behavior: a meta-analysis of the attitude-behavior relation. Psychological Bulletin, 132 (5), 778– 822. doi:10.1037/0033-2909.132.5.778
Governance & Accountability Institute, Inc. (2012). 2012 Corporate
ESG/Sustainability/Responsibility Reporting. Does It Matter. [Rapport]. Tillgänglig via:
http://www.ga-institute.com/fileadmin/user_upload/Reports/SP500_-_Final_12-15-12.pdf. [Hämtad: 2015-02-24]
Guadamillas-Gómez, F., & Donate-Manzanares, M. J. (2011). Ethics and corporate social responsibility integrated into knowledge management and innovation technology: A case study. Journal of Management Development, 30 (6), 569–581.
76 Hallgren, L. & Ljung, M. (2005). Miljökommunikation: aktörsamverkan och
processledning. Lund: Studentlitteratur.
Hart, C. (2001). Doing a literature search: a comprehensive guide for the social
sciences. London: SAGE.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Haski-Leventhal, D. (2013). Employee Engagement in CSR: The Case of Payroll Giving in Australia, Corporate Social Responsibility And Environmental Management (March 2012), 113–128. doi:10.1002/csr.1287
Hemingway, C. A. (2005). Personal values as a catalyst for corporate social
entrepreneurship. Journal of Business Ethics, 60, 233–249. doi:10.1007/s10551-005-0132-5
Hollnagel, E., Woods, D. D. (2005). Joint Cognitive Systems: Foundations of Cognitive
Systems Engineering. Florida: Taylor & Francis Group.
Hopwood, B., Mellor, M., & O’Brien, G. (2005). Sustainable development: mapping different approaches. Sustainable Development, 13 (1), 38–52. doi:10.1002/sd.244 Hubbard, G. (2009). Measuring organizational performance: Beyond the triple bottom line. Business Strategy and the Environment, 18 (December 2006), 177–191.
doi:Doi10.1002/Bse.564
Hur, W. M., Kim, Y., & Park, K. (2013). Assessing the Effects of Perceived Value and Satisfaction on Customer Loyalty: A “Green” Perspective. Corporate Social
Responsibility and Environmental Management, 20 (February 2012), 146–156.
doi:10.1002/csr.1280
Jansson, J., Marell, A., & Nordlund, A. (2011). Exploring consumer adoption of a high involvement eco-innovation using value-belief-norm theory. Journal of Consumer
Behaviour, 10(1), 51-60.
Jaramillo, F., Mulki, J. P., & Marshall, G. W. (2005). A meta-analysis of the
relationship between organizational commitment and salesperson job performance: 25 years of research. Journal of Business Research, 58, 705–714.
doi:10.1016/j.jbusres.2003.10.004
Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra
vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur AB
Kollmuss, A., & Agyeman, J. (2002). Mind the Gap : Why do people act environmentally and what are the barriers to pro- environmental behavior?
Environmental Education Research, 8 (3), 239-260. doi:10.1080/1350462022014540
77
Journal of Marketing, 75 (1), 132 –135.
Karatepe, O., Avci, T., & Tekinkus, M. (2005). Measuring Marketing Culture: A Study of Frontline Employees in Turkish Hotels. Journal of Travel & Tourism Marketing, 18 (1), 33–47. doi:10.1300/J073v18n01
Killie, E. (2015). Samtal om genomförande av enkätstudie samt urval och stickprov. [Telefonsamtal] (personlig kommunikation, 2015-03-31)
Krantz Lindgren, P. (2001). Att färdas som man lär?: om miljömedvetenhet och
bilåkande. Diss. Göteborg: Univ., 2001. Hedemora.
Kylén, J-A. (1994). Fråga rätt - vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Kylén Förlag AB.
Lacy, P., Cooper, P., Hayward, R., Neuberger, L. (2010). A New Era of Sustainability:
UN Global Compact-Accenture CEO Study 2010. [Rapport]. Tillgänglig via:
http://www.accenture.com/SiteCollectionDocuments/PDF/Accenture_A_New_Era_of_ Sustainability_CEO_Study.pdf. [Hämtad: 2015-02-27]
Lalonde, R., & Jackson, E. L. (2002). The New Environmental Paradigm Scale: Has It Outlived Its Usefulness? The Journal of Environmental Education, 33 (March 2015), 28–36. doi:10.1080/00958960209599151
Larsson, J. (2015). Hållbara konsumtionsmönster: Analyser av maten, flyget och den
totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. [Rapport]. Tillgänglig via:
http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=14404&downloa dUrl=%2FDocuments%2Fpublikationer6400%2F978-91-620-6653-6.pdf. [Hämtad 2015-03-01]
Lee, E. M., Park, S. Y., & Lee, H. J. (2013). Employee perception of CSR activities: Its antecedents and consequences. Journal of Business Research, 66 (10), 1716–1724. doi:10.1016/j.jbusres.2012.11.008
Lindén, A. (1994). Människa och miljö: om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm: Carlsson.
Linnenluecke, M. K., & Griffiths, A. (2013). Firms and sustainability: Mapping the intellectual origins and structure of the corporate sustainability field. Global
Environmental Change, 23 (1), 382–391. doi:10.1016/j.gloenvcha.2012.07.007
Litwin, M.S. (1995). The survey kit: TSK. 7, How to measure survey reliability and
validity. Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Lozano, R. (2015). A Holistic Perspective on Corporate Sustainability Drivers.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 22 (1), 32–44.
78 Manika, D., Wells, V. K., Gregory-Smith, D., & Gentry, M. (2013). The Impact of Individual Attitudinal and Organisational Variables on Workplace Environmentally Friendly Behaviours. Journal of Business Ethics, 1–22. doi:10.1007/s10551-013-1978-6 Marrewijk, M. (2003). Concepts and Definitions of CSR and Corporate Sustainability: Between Agency and Communion. Journal of Business Ethics, 44 (2/3), 95-105. Marz, J. W., Powers, T. L., & Queisser, T. (2003). Corporate and Individual Influences on Managers’ Social Orientation. Journal of Business Ethics, 46 (1), 1–11.
doi:10.1023/A:1024795705173
Marshall, R. S., & Brown, D. (2003). The Strategy of Sustainability: A SYSTEMS PERSPECTIVE ON ENVIRONMENTAL INITIATIVES. California Management
Review, 46 (1), 101–126. doi:10.1016/S0921-8009(03)00083-1
Mathieu, J. E., & Zajac, D. M. (1990). A review and meta-analysis of the antecedents, correlates, and consequences of organizational commitment. Psychological Bulletin, 108 (2), 171–194. doi:10.1037/0033-2909.108.2.171
Meyer, John P., & Allen, N. J. (1991). A three-component conceptualization of Organizational Commitment. Human Resource Management Review, 1 (1), 61-89. Meyer, J. P., Stanley, D. J., Herscovitch, L., & Topolnytsky, L. (2002). Affective, Continuance, and Normative Commitment to the Organization: A Meta-analysis of Antecedents, Correlates, and Consequences. Journal of Vocational Behavior, 61, 20– 52. doi:10.1006/jvbe.2001.1842
McKinsey & Company (2014). Sustainability’s strategic worth: McKinsey Global Survey results. McKinsey & Company.
http://www.mckinsey.com/insights/sustainability/sustainabilitys_strategic_worth_mckin sey_global_survey_results. [Hämtad 2015-02-19]
Menguc, B., & Ozanne, L. K. (2005). Challenges of the “green imperative”: A natural resource-based approach to the environmental orientation-business performance relationship. Journal of Business Research, 58, 430–438.
doi:10.1016/j.jbusres.2003.09.002
Michailides, T. P., & Lipsett, M. G. (2013). Surveying Employee Attitudes on Corporate Social Responsibility at the Frontline Level of an Energy Transportation Company, Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 320 (July 2012), 296–320. doi:10.1002/csr.1291
Mirvis, P. (2012). Employee engagement and self-determination. California
Management Review, 54 (4), 93–118.
Mowday, R. T., Steers, R. M., & Porter, L. W. (1979). The Measurement of Organizational Commitment and Professional Commitment. The Journal of Social
79 Mueller, K., Hattrup, K., Spiess, S.-O., & Lin-Hi, N. (2012). The Effects of Corporate Social Responsibility on Employees’ Affective Commitment: A Cross-Cultural Investigation. Journal of Applied Psychology, 97 (6), 1186–1200.
doi:10.1037/a0030204
Mårtensson, B., & Nilstun, T. (1988) Praktisk vetenskapsteori. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur
Nordic Choice Hotels. (2014a). Våra kedjor. Nordic Choice Hotels.
https://www.nordicchoicehotels.se/om-nordic-choice-hotels/vara-hotellkedjor/vare-hotellkedjor/. [Hämtad: 2015-03-31]
Nordic Choice Hotels. (2014b). Vision och affärsidé. Nordic Choice Hotels.
https://www.nordicchoicehotels.se/om-nordic-choice-hotels/vision-och-affarside/vision-och-affarside/. [Hämtad: 2015-03-21]
Nordic Choice Hotels. (2014c). Samhällsansvar. Nordic Choice Hotels. https://www.nordicchoicehotels.se/samhallsansvar/. [Hämtad: 2015-03-31] Nordic Choice Hotels. (2014d). Årsrapport 2013. State of Nordic Choice Hotels. [Rapport] Tillgänglig via; http://annualreport.choice.se/#quick-facts. [Hämtad 2015-04-22]
Norman, G. (2010). Likert scales, levels of measurement and the “laws” of statistics.
Advances in health sciences education, 15 (5), 625-632.
Olausson, V. (2009). Grön kommunikation: hur du bygger värde för varumärket och
världen. 1:a uppl. Malmö: Liber.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3:e uppl. Stockholm: Liber
Pollach, I., Johansen, T. S., Nielsen, A. E., & Thomsen, C. (2012). The integration of CSR into corporate communication in large European companies. Journal of
Communication Management, 16, 204–216. doi:10.1108/13632541211217605
Porter, L. W., Crampon, W. J., & Smith, F. J. (1976). Organizational Commitment and Managerial Turnover: A Longitudinal Study. Organizational Behavior & Human
Performance, 15 (1), 87-98.
Ramus, C. A., & Steger, U. (2000). The roles of supervisory support behaviors and environmental policy in employee “ecoinitiatives” at leading-edge European companies.
Academy of Management Journal, 43 (4), 605–626. doi:10.2307/1556357
Raub, S., & Blunschi, S. (2013). The Power of Meaningful Work: How Awareness of CSR Initiatives Fosters Task Significance and Positive Work Outcomes in Service Employees. Cornell Hospitality Quarterly, 55 (1), 10–18.
80 Regeringskansliet (2014, 27 juni). Regeringen tillsätter nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/18742/a/243198. [Hämtad 2015-02-24]
Rideout, B. E. (2005). The Effect of a Brief Environmental Problems Module on Endorsement of the New Ecological Paradigm in College Students. The Journal of
Environmental Education, 37 (1), 3–11. doi:10.3200/JOEE.37.1.3-12
Robèrt, K-H. (1992). Det Nödvändiga Steget. Lessebo: Affärsförlaget Media Utveckling.
Rodrigo, P., & Arenas, D. (2008). Do employees care about CSR programs? A typology of employees according to their attitudes. Journal of Business Ethics, 83 (2), 265-283. Rupp, D. E., Ganapathi, J., Aguilera, R. V., & Williams, C. a. (2006). Employee reactions to corporate social responsibility: An organizational justice framework.
Journal of Organizational Behavior, 27 (January 2005), 537 – 543.
Scherbaum, C. A., Popovich, P. M., & Finlinson, S. (2008). Exploring individual-level factors related to employee energy-conservation behaviors at work. Journal of Applied
Social Psychology, 38, 818–835. doi:10.1111/j.1559-1816.2007.00328.x
Schlegelmilch, B. B., & Pollach, I. (2005). The Perils and Opportunities of
Communicating Corporate Ethics. Journal of Marketing Management, 21, 267–290. doi:10.1362/0267257053779154
Schoemmel, K., Jønsson, T., & Jeppesen, H.-J. (2015). The development and validation of a Multitarget Affective Commitment Scale. Personnel Review, 44 (2), 286–307.