5.6 Metoddiskussion
5.6.1 Val av avgränsningar
För att avgränsa arbetet valdes sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eftersom det är den typen av ohälsa som ökar mest och för att jag som forskare personligen har ett intresse och viss kunskap om psykisk ohälsa från tidigare studier. Att jag valde företag med fler än 19 men färre än 250 anställda var för att det intresserade mig att dessa företag har färre
sjukskrivningar som startar men varar längre (Lindgren, 2012) samt att jag ville utforska hur SRS kan hjälpa arbetsgivare som inte nödvändigtvis har HR-personal utan istället mycket personalansvar på de enskilda cheferna.
6 Förslag på vidare forskning
Förslag på vidare forskning vad gäller utvecklandes av SRS är att undersöka hur de olika aktörernas behov kan jämföras och eftersträvas gemensamt utifrån utgångspunkten om en samverkanslösning. Jag tror att det finns mer kvar att undersöka vad gäller detta och jag tror att de olika digitaliseringsprojekten inom e-hälsa bör sträva efter att gemensamt ta fram lösningar.
Ett sätt för cheferna att identifiera om någon mår dåligt är också att se om mönster bryts. Detta kan göras på många sätt enligt cheferna men en av cheferna nämnde under intervjun att en strategi för att se om någon mår dåligt är om deras sjukfrånvaro förändras. Genom att godkänna tidrapporter fick chefen en bild av om någon varit hemma extra mycket. Det kan som chefen själv uttrycker det ”ha tusen skäl” men anses ofta värt att i alla fall kolla upp. Kanske kan denna typ av identifiering vara en välbehövd del av ett kommande stöd och något att vidare studera effekterna av. I denna studie valde jag dock att avgränsa mig och inte djupdyka i om detta kan indikera psykisk ohälsa och vilka effekter det skulle ha om ett stöd utifrån data om frånvaro användes för att ge varningssignaler om psykisk ohälsa. Oavsett är det dock intressant och värt att vidare utforska.
En av cheferna som intervjuades hade HR-personal, chefshandbok och någorlunda tydliga rutiner för att hantera sjukskrivning. Intressant nog upplevde denna chef sig mest säker kring att både förebygga och hantera psykisk ohälsa. Den chefen hade också självmant valt att läsa på mer om den sjukdomsdiagnos dennes anställda hade. Detta går inte att dra några slutsatser ifrån mer än att det i detta fall visade sig vara så men det vore intressant att göra vidare forskning om vad HR-personal har för effekt på enskilda chefers intresse och arbete kring sjukskrivning och psykisk ohälsa.
I övrigt identifierar jag en kunskapslucka i tidigare forskning när det kommer till att göra en intervjustudie om hur både arbetsgivare och arbetstagare anser att arbetsplatsen arbetar för en god hälsa och jämföra med friskfaktorer. Specifikt vore det intressant att vidare forska hur stor roll arbetsgivarens och arbetstagarens attityd till psykisk ohälsa och sjukskrivning är samt ta reda på vilka stigma som finns och hur det påverkar. En fundering som uppkommit i och med denna studie är nämligen vilken attityd och vilket incitament chefer faktiskt ser till att arbeta för en god hälsa.
7 Slutsats
Syftet med denna studie var att ta reda på utifrån vilka behov SRS bör utvecklas för att hjälpa arbetsgivaren med sina utmaningar kring arbetstagares sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Frågeställningarna var:
• Vilka behov har arbetsgivare för att öka en individs arbetsförmåga och arbeta preventivt mot psykiska ohälsa innan en sjukskrivning eventuellt behöver ske? • Vad efterfrågas av arbetsgivare för att öka en individs arbetsförmåga vid psykisk
ohälsa under en sjukskrivning och vid återgång i arbetet?
För att besvara frågeställningarna genomfördes fem intervjuer med chefer anställda inom den privata sektorn i Sverige. Genom tematisering av intervjudata kunde fem välgrundade teman identifieras. Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att arbetsgivare för att kunna öka en individs arbetsförmåga och arbeta preventivt mot psykisk ohälsa har behov av (1) mer
kunskap om sjukskrivning, (2) att enklare kunna identifiera när någon mår dåligt, (3) att få stöd för bedömning av insatser, (4) att få hjälp med kommunikation och samverkan och (5) att ha tillgång till verktyg och information riktad mot arbetsgivare. Några av arbetsgivarens största utmaningar kring arbetstagares sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är kunskapsbrist, osäkerhet över sitt ansvar, att veta vad som kan hjälpa och när samt avsaknaden av resurser och verktyg framtagna för dem som användandare.
Behoven har stöd i tidigare forskning om vad som skapar en frisk arbetsplats och kan, om tillgodosedda i framtiden, innebära att anställdas arbetsförmåga ökar. Ett behov som
identifierats utifrån tidigare forskning i kombination med fynd från resultatet i denna studie är att arbetsgivare måste förstå hur de kan göra insatser förebyggande och att det kan ha en positiv inverkan för att motverka ohälsa och förkorta sjukskrivningstiden. Ett fynd är också att cheferna trots sin okunskap och osäkerhet om vad som är bäst för sina anställda vill lära sig mer för att kunna både förebygga och rehabilitera bättre när det kommer till psykisk ohäl sa. Detta indikerar att ett stöd som utvecklas kommer att användas om det utformas med
arbetsgivaren som användare.
En generell slutsats utifrån både genomgång av tidigare forskning och resultatet av denna intervjustudie är att det är många delar som i samverkan utgör en större helhet som har
betydelse för en individs arbetsförmåga. Kunskap hos arbetsgivare verkar här vara centralt för att nå en förändring eftersom de med sin roll i sjukskrivningsprocessen är en viktig del av helheten.
Referenser
SFS 1962:381. Lag om allmän försäkring. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1962381-om-allman-forsakring_sfs-1962-381
SFS 2008:565. Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2008565-om-ratt-till-ledighet-for-att-pa_sfs-2008-565
SFS 2018:519. Lag om arbetslöshetsförsäkring. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1997238-om-arbetsloshetsforsakring_sfs-1997-238
Abrahamsson, K., Bradley, G., Brytting, T., Eriksson, T., Forslin, J., Miller, M., … Trollestad, C. (2003). Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Prevent.
AFS 2001:01. Systematisk arbetsmiljöarbete. Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/ursprungs/ursprungsafs200 1_1.pdf
Ahlberg, G., Bergman, P., Ekenvall, L., Parmsund, M., Stoetzer, U., Waldenström, M., & Svartengren, M. (2008). Tydliga strategier och delaktiga medarbetare i friska företag. Hämtad från http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2008/HOF_delstudie_2.pdf Ahlborg, G., Hultberg, A., Hadžibajramović, E., Pettersson, S., Ottosson, E., Björk, L., …
Jonsdottir, I. (2016). KART‐studien ‐ Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid
Västra Götalandsregionen. Hämtad från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesS tore/e3676825-7ea8-4d07-919f-a9ec7e848add/2016_17_KART .pdf?a=false&guest=true
Alexanderson, K., Brommels, M., Ekenvall, L., Karlsryd, E., Löfgren, A., Sundberg, L., & Österberg, M. (2005). Problem inom hälso-och sjukvården kring handläggning av
patienters sjukskrivning. Stockholm. Hämtad från
https://skl.se/download/18.9f425ef147b396d467c0011/1408991882852/KI Problem_med_sjukskrivningsprocessen 2005.pdf
Allen, P. T. (1982). Size of workforce, morale and absenteeism: a re‐examination. British
Arbetsgivarverket. (2011). Om sjukfrånvaro och rehabilitering. Stockholm. Hämtad från https://www.arbetsgivarverket.se/globalassets/avtal-skrifter/skrifter/om-sjukfranvaro- och-rehabilitering.pdf
Arbetsmiljöverket. (2016). Arbetsmiljölagen – med kommentarer. Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetsmiljolagen-bok-h008.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018). Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö: Vägledning till
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Hämtad
från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/sa-forbattras- verksamhetens-arbetsmiljo-bok-h455.pdf
Backman, J. (2006). Rapporter och uppsatser (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.
Bakker, A. B., Hakanen, J. J., Demerouti, E., & Xanthopoulou, D. (2007). Job resources boost work engagement, particularly when job demands are high. Journal of Educational
Psychology, 99(2), 274–284. https://doi.org/10.1037/0022-0663.99.2.274
Barmby, T., & Stephen, G. (2000). Worker absenteeism: why firm size may matter. The
Manchester School, 68(5), 568–577. https://doi.org/10.1111/1467-9957.00219
Bekker, S., Wilthagen, T., Kongshøj Madsen, P., Zhou, J., Rogowski, R., Keune, M., & Tangian, A. (2008). Flexicurity – a European Approach to Labour Market Policy.
Intereconomics, 43(2), 68–111. https://doi.org/10.1007/s10272-008-0244-0
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa,
psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Hämtad från
https://www.vinnova.se/contentassets/277b191675db4eb493aa5b362fde6fb0/begreppmat metoderforekomstpsykhalsaohalsa.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2nd ed.). Malmö: Liber.
Dionne, G., & Dostie, B. (2007). New evidence on the determinants of absenteeism using linked employer-employee data. Industrial and Labor Relations Review, 61(1), 108–120. https://doi.org/10.1177/001979390706100106
European Commission. (2005). Green Paper. Improving the Mental Health of the Population. Towards a Strategy on Mental Health for the European Union. Health & Consumer
Protection Directorate General. https://doi.org/10.1093/bjsw/bch267
Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/1bb66f68-a4a2-46e0- ae1d-
56b63a53d106/regeringsuppdrag_sjukfranvaro_i_psykiska_diagnoser_delrapport.pdf?M OD=AJPERES
Försäkringskassan. (2015). Sjukskrivningar 60 dagar eller längre. Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d7d4b78e-39fa-4c2f-bed9- ade979b5ff23/socialforsakringsrapport_2015_1.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016 /Sick leave development 2016. Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-4b8a- b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2017a). Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning. Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d- 760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID
Försäkringskassan. (2017b). Psykisk ohälsa bakom nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar. Retrieved June 8, 2018, from
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcixCoAgEIDhZ2lwjFMagjbfQlziyKMkPY8 Ue_0cmn6-Hzw48Iw9nthiYUzD7j3yJtguZRar9FG4EbdK-
0NVCtfYSWkZqH8yhUAJORCPk2ezGm00yG2nD7-QCkQ!/
Günzel, M., & Zanderin, L. (2012). Arbetsmiljörätt och rehabilitering (3rd ed.). Malmö: Liber.
Hakanen, J. J., Bakker, A. B., & Demerouti, E. (2005). How dentists cope with their job demands and stay engaged: The moderating role of job resources. European Journal of
Oral Sciences, 113(6), 479–487. https://doi.org/10.1111/j.1600-0722.2005.00250.x
Hansen, H.-T., & Ingebrigtsen, T. (2008). Social Class and Sickness Absence in Norway.
Acta Sociologica, 51(4), 309–327. https://doi.org/10.1177/0001699308097376
Hensing, G., Alexanderson, K., Allebeck, P., & Bjurulf, P. (1996). Sick-leave due to
psychiatric disorder: higher incidence among women and longer duration for men. The
British Journal of Psychiatry : The Journal of Mental Science, 169(6), 740–746. Hämtad
från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8968632
https://medicine.gu.se/digitalAssets/1380/1380667_1308075_rapport_tidig-projektet.pdf
Howitt, D. (2013). Introduction to qualitative methods in psychology (2nd ed.). Harlow: Pearson.
Inera. (2016). Samverkansytan - en fördjupad förstudie. Hämtad från
https://skl.se/download/18.425d28361610677f8897b4cb/1516628927793/Samverkansyta n-en-fordjupad-forstudierapport_2016.pdf
Ingham, G. K. (1970). Size of industrial organization and worker behaviour. Cambridge: Cambridge university press. Hämtad från
https://trove.nla.gov.au/work/21239716?selectedversion=NBD84063
Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur. Hämtad från
https://books.google.se/books/about/Förståelse_beskrivning_och_förklaring.html?id=vel RPQAACAAJ&redir_esc=y
Jensen, L., & Företagshälsans riktlinjegrupp. (2016). Riktlinjer för psykisk ohälsa på
arbetsplatsen: En sammanställning från Företagshälsans riktlinjegrupp 2/2015. Enheten för Interventions och implimenteringsforskning, Institut för miljömedicin. Hämtad från
https://ki.se/sites/default/files/riktlinjer_psykisk_ohalsa_utg_1_1_0.pdf
Kärrholm, J. (2007). Co-operation among rehabilitation actors for for return to working life.
Public Health. Stockholm. Hämtad från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/38520/thesis.pdf?sequence=1&is Allowed=y
Ledarna. (n.d.). Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM. Retrieved May 23, 2018, from https://www.ledarna.se/stod-i-chefsrollen/arbetsmiljo/systematiskt-arbetsmiljoarbete/
Lidwall, U., & Marklund, S. (2011). Trends in long-term sickness absence in Sweden 1992- 2008: the role of economic conditions, legislation, demography, work environment and alcohol consumption. International Journal of Social Welfare, 20(2), 167–179.
https://doi.org/10.1111/j.1468-2397.2010.00744.x
Lindberg, P., & Vingård, E. (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Rapport
2012:7. Hämtad från
Lindgren, K.-O. (2012). Arbetsplatsstorlek och sjukfrånvaro. Hämtad från
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2012/r-2012-28-Arbetsplatsstorlek-och- sjukfranvaro.pdf
Liukkonen, P. (2002). Hälsobokslut – förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor. Norsborg: Ockar media.
Nylund, A., & Hagén, H.-O. (2017). Mäta och följa goda organisationer – en antologi,
Analysrapport 2017:2. Hämtad från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesS tore/23040c02-07b5-426c-bcf9-25296d824eb6/Arbetsmiljöverket 2017_2-mata-och- folja-goda-organisationer-en-antologi.pdf?a=false&guest=true
OECD. (2013). Mental Health and Work: Sweden. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264188730-en
SFS 2008:567. (n.d.). Diskrimineringslagen. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Ståhl, C. (2009). Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna? Socialmedicinsk
Tidskrift, 86, 265–274. Hämtad från
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/viewFile/40/96
Svartengren, M., Stoetzer, U., Parmsund, M., Eriksson, T., Stöllman, Å., & Vingård, E. (2013). Hälsa och framtid - Ett forskningsprojekt om friska organisationer. Hämtad från http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2013/CAMM2013_1.pdf
Svenska Akademien. (2006). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.
Sveriges Kommuner och Landsting, Projektgruppen för SRS. (2015). Förstudierapport - Stöd
för rätt sjukskrivning. Hämtad från
https://skl.se/download/18.698ab1741511f5d2e791b3e1/1448360636272/Forstudierappo rt-Stod-for-ratt-sjukskrivning.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting, Projektgruppen för SRS. (2016). Rapport 2016 - Stöd för
rätt sjukskrivning. Hämtad från
https://skl.se/download/18.1f14fcc5157743b35229e294/1475844086513/SRS_Rapport_ oktober_2016.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting, Projektgruppen för SRS. (2017). Rapport december 2017
- Stöd för rätt sjukskrivning. Hämtad från
https://skl.se/download/18.68ad06f4161342fe7df6ce89/1517328165389/Stod_for_ratt_sj ukskrivning_delrapport_2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Utgivare: Vetenskapsrådet. https://doi.org/91-7307-008-4
Vilhelmsson, A. (2014). Psykisk ohälsa, folkhälsa och medikalisering: har det egentligen någon betydelse vilket hälsobegrepp som används? Socialmedicinsk Tidskrift, 91(1).
Vingård, E. (2015). En kunskapsöversikt: Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Stockholm. Hämtad från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesS tore/e7028929-8e48-412e-8331-d409fdfdc022/Psykisk ohälsa%2C Arbetsliv och
sjukfrånvaro%2C Vingård 2015%2C FORTE.pdf?a=false&guest=true
Bilagor
Bilaga 1 – SRS råd och åtgärdsrekommendationer för Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress hämtad från rattsjukskrivning.se.
Bilaga 2 – Frågeguide
Intervjufrågor för chef med personalansvar
Allmänna startfrågor om intervjupersonen och dess erfarenheter: • Vilken ålder har du?
• Vill du kort beskriva din arbetsroll? • Hur många är du chef över?
• Hur länge har du haft en chefsposition?
• Hur skulle du beskriva din arbetsplats (struktur, storlek, arbetsmiljö, trivsel, personalomsättning, sjukfrånvaro, ledarskap)?
• Vilka typer av friskvård erbjuder ni (Friskvårdsbidrag, friskvårdstimme, företagshälsovård – vad innehåller det? Möjlighet till pauser)?
• Hur ser dina erfarenheter kring utmattningssyndrom/psykisk ohälsa ut (Närstående/arbetsplatsen)?
Kunskap och att identifiera ohälsa
Utbildning och hur information inhämtas om psykisk ohälsa och sjukskrivning:
• Har du fått några utbildningar kopplat till din roll som chef där psykisk ohälsa varit ett inslag?
• Har du i din roll som chef fått utbildning i /information om arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som finns på din arbetsplats? Ja, i vilken mån? Vilket ansvar? • Har du själv sökt information om psykisk ohälsa? Om ja: Hur söker du information
om psykisk ohälsa? Om nej: Hur skulle du gå tillväga för att söka information om psykisk ohälsa? (på arbetsplatsen?)
Att identifiera psykisk ohälsa
• Vet du vilka tidiga signaler/symptom som är vanliga vid utmattningssyndrom eller andra psykiska sjukdomar?
• Vet du vilka diagnoser det rör sig om oftast vid sjukskrivning?
• Var eller vem har du fått informationen ifrån? Skulle du vilja veta mer om symptom och hur man kan identifiera dem? (Hur?)
• Vilka möjligheter, eller verktyg, har du som chef att identifiera om någon på arbetsplatsen har börjat må sämre, påvisa symptom på psykisk ohälsa/utmattning? (utvecklingssamtal, medarbetsundersökningar etc.)
• Vilka är dina största utmaningar? (Vad skulle hjälpa dig som chef i att identifiera om någon mår sämre? Hur vill du kunna hjälpa till? )
Vad gör chefen:
• Om du misstänker att någon på din arbetsplats börjat få symtom vad gör du då? • Om någon kommer till dig och informerar om att de börjar må dåligt, vad gör du då? • Finns det rutiner eller tydliga arbetsprocesser om det sker?
• Hur väl känner till hur en sjukskrivningsprocess går till?
• Vilka åtgärder anser du är viktigast för att en anställd ska må bättre igen? Vid det här stadiet, fråga igen: Har du någon erfarenhet? Hur vill du ta del av information och
Under sjukskrivningen
➢ Om erfarenhet finns:• Hur får du information om att någon blivit sjukskriven?
• Hur arbetar du för att få sjukskrivna att komma tillbaka i arbetet?
• Vilken information får du under sjukskrivningsförloppet och n är? Från vem? Hur involverad är du som chef?
• Hur ser kontakten mellan den sjukskrivne och dig som chef ut under frånvarotiden (vilka är dina största utmaningar och vad skulle hjälpa dig som chef i detta läge)? ➢ Om erfarenhet ej finns:
• Hur skulle du agera om du blir informerad om en sjukskrivning? Vilka möjligheter har du och vilka begränsningar ser du?
• Om du skulle kunna få mer information om hur du som arbetsgivare borde agera, hur skulle du vilja att den informationen nådde dig? (Hemsida, utbildning,
företagshälsovård)
Återgång i arbetet (om erfarenhet finns, annars målas ett scenario upp)
• När en sjukskriven anställd ska återgå i arbete, hur skulle du gå till väga för att göradet på bästa sätt?
• Vad tror du är den viktigaste åtgärden för att en anställd inte ska bli sjukskriven på nytt?
• Vilka parter skulle vara involverade? Vet du vad en rehabkoordinators roll är? • Var skulle du söka stöd eller mer information om hur du skulle gå tillväga?
• Känner du att du som mellanchef har makt att påverka hur processen för sjukskrivning ska se ut? (Skulle det hjälpa med statistik?)
Bilaga 3 – Samtyckesformulär
Till dig som är arbetsgivare eller chef med personalansvar –
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie för examensarbete på kandidatnivå Psykiatriska sjukdomar är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Individer med sjukskrivning på grund av psykisk sjukdom är också de som i lägst grad återgår i arbete och oftast drabbas av återfall i ny sjukskrivning. Jag vill i denna studie undersöka hur arbetsgivarens preventiva arbete mot anställdas sjukskrivning på grund av psykisk sjukdom kan underlättas. Jag kommer därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan bidra till att visa på behov som arbetsgivare har och hur framtagna åtgärder inom projektet Stöd för rätt sjukskrivning skulle kunna ge nytta.
Arbetsgivare och chefer med personalansvar med eller utan erfarenhet av sjukskrivning inom psykisk ohälsa har tillfrågats om deltagande i denna intervjustudie.
Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras på din arbetsplats eller en annan avskild plats som du väljer. Intervjuerna beräknas ta 30-60 minuter.
Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. NetRelations kommer att äga den anonymiserade intervjudatan när arbetet är genomfört. Inga enskilda personer eller företag kommer att kunna identifieras i examensarbetet.
Jag som genomför studien heter Alice Rosberg och går på Linköpings universitet och läser till en kandidatexamen i kognitionsvetenskap. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete på
kandidatnivå (18 hp) vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att göras. Jag har valt att göra mitt arbete med digitalbyrån NetRelations i Stockholm som bidrar med en extern handledare och kunskap inom området i och med deras pågående arbete med projektet Stöd för rätt sjukskrivning på uppdrag av Stockholms Kommuner och Landsting. Har du några frågor så hör gärna av dig.
Stockholm 2018-03-12 Studerande:
Alice Rosberg 0736401994
aliro450@student.liu.se
Handledare (Linköpings universitet): Robert Eklund
robert.eklund@liu.se
Genom att skriva under nedan ger du samtycke till deltagande och att du har tagit del av informationen ovan.
………... ………. Namnteckning Namnförtydligande