Val av metodologiska överväganden

Kunskap nås enligt ovan genom kommunikation och samspel i det sociokulturella perspektivet, något som mer konkret kan nås genom semistrukturerad intervju där ett öppet samtal mellan olika parter står i centrum. Genom att använda oss av semistrukturerad intervju som metod, vilket närmare behandlas nedan, knyter vi ihop uppsatsens teoretiska utgångspunkt med dess metod.

För att undersöka uppsatsens frågeställningar och uppnå syftet där vi önskar undersöka uppfattningar om hur läsförståelse grundläggs och utvecklas under skolår 1-3 kommer uppsatsen att bygga på kvalitativ forskning. Vi syftar således till att förstå begreppet läsförståelse utifrån olika aspekter. Målet med kvalitativ forskning är att förklara och förstå något genom olika typer av språkliga utsagor (Fejes & Thornberg 2009).

5.2.1 Kvalitativ forskningsintervju

Utifrån vårt syfte att undersöka lärares och elevers uppfattningar om läsförståelse valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som metod. Vi önskade träffa lärare och elever så att de skulle kunna delge oss sina uppfattningar om hur läsförståelse uppfattas. Valet blev därmed att använda oss av intervju som metod. Precis som Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009) lyfter fram så kan den kvalitativa forskningsintervjun användas för att försöka förstå kontexten eller ett visst fenomen utifrån den intervjuades perspektiv.

5.2.2 Intervjuer med lärare och elever

Vi avsåg att i så liten omfattning som möjligt påverka den intervjuade för att på så sätt få så ärliga och uppriktiga svar som möjligt. Därmed valde vi att inte delge den som skulle intervjuas några intervjufrågor innan intervjun. Vi gav endast information om att intervjuerna skulle beröra läsförståelse. (Se bilaga 1 samt bilaga 2).

För att komma åt uppfattningarna som respektive person vi intervjuade hade, var vår önskan att skapa mer av ett samtal än en regelrätt intervju uppbyggd endast kring en fråga med ett direkt svar. Vi anser detta är viktigt för att intervjupersonen skulle känna sig bekväm i situationen och därmed kunna öppna sig med förhoppningen att ge ett så uttömmande svar

26 som möjligt. Vi valde därmed att ställa öppna frågor som gav möjlighet till flera olika tänkbara svar. Om vi kände att de personer vi intervjuade hade mer att berätta ställde vi följdfrågor för att ytterligare få den intervjuade att dela med sig av sina uppfattningar. Utifrån detta valde vi att använda oss av en så kallad semistrukturerad intervju som just beskrivs som en intervju med öppna frågor som syftar till att den som intervjuas ska få utveckla sina åsikter och uppfattningar (Denscombe 2009). Den semistrukturerade intervjun, precis som det sociokulturella perspektivet, utgår från att kunskap produceras i ett socialt sammanhang, det vill säga i ett öppet samtal i mötet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Hur detta anses gå till beskrivs nedan:

Istället för att lokalisera innebörder och berättelser till undersökningspersonen eller forskaren menar vi i den här boken att kunskapsproduktionen genom samtal är intersubjektiv och social, att intervjuaren och intervjupersonen konstruerar kunskap tillsammans (Kvale & Brinkmann 2009, s 34).

Vi valde därmed det sociokulturella perspektivet med hänvisning till den samsyn som finns kring att kunskap konstrueras i ett öppet samtal.

Vad det gäller specifikt elevintervjuerna valde vi att ge dessa ett annat upplägg i viss mån jämfört med lärarintervjuerna. Det var exempelvis viktigt för att oss att eleverna skulle känna sig bekväma med att träffa oss, så respektive lärare informerade eleverna i god tid om att vi skulle komma och hur intervjun skulle gå till. Det var även viktigt för oss att eleverna deltog frivilligt och eleverna skrev därmed på en blankett där vi gav information om hur intervjun skulle gå till och om de etiska principer vi arbetar utifrån. Även elevens målsman gav sitt godkännande via denna blankett. För att eleverna skulle känna sig bekväma i intervjusituationen träffade vi dem ute på rast innan intervjun så att de skulle ha möjlighet att prata med oss innan intervjun om de så önskade. Vad det gäller frågorna till elevintervjuerna var vi noga med att formulera dem på ett sätt som eleverna skulle förstå och känna sig bekväma med. Vi upplevde att läsförståelse skulle kunna vara ett nytt och kanske svårgripbart begrepp för eleverna. Vi var måna om att intervjun skulle få en bra start och att eleverna skulle känna att de kunde dela med sig av sina tankar. Dessa två aspekter gjorde att vi valde att börja intervjun med att eleverna själva eller vi läste en text som vi sedan pratade om för att eleven skulle få förståelse för vad begreppet läsförståelse handlar om. För att skapa en god relation till varje elev vi träffade visade vi under hela vårt möte med dem att deras åsikter var viktiga för oss. Vi anser oss ha stöd i Elisabeth Doverborg & Ingrid Pramling Samuelssons (2000) rekommendationer vad det gäller just barnintervjuer. De menar att barn har mycket att berätta

27 och att det är viktigt att vuxna lyssnar på barnen och tar hänsyn till deras åsikter. Av största vikt är att barnen ska känna sig bekväma i intervjusituationen och det är mycket viktigt att de som intervjuar försöker att skapa en relation till barnen då risken annars finns att barnet inte vill samarbeta. För att skapa en god relation ska barnet bland annat ha fått information om vad som kommer att hända under intervjun i förväg och gärna få träffa den/de som ska genomföra intervjun, ges tid att svara på varje fråga samt få information om hur viktiga de och deras åsikter är.