Utifrån vårt syfte med studien har vi valt att göra ett strategiskt urval. Det strategiska urvalet innebär att forskaren själv väljer att intervjua de personer som denne anser sitta inne på mest kunskap inom det studerade området (Halvorsen, 1992, s. 102). Vår första tanke var att genomföra intervjuer endast med revisorer som är eller har erfarenhet av att vara påskrivande revisor i noterade bolag. Detta eftersom rotationskravet endast omfattar påskrivande revisorer och nyckelpersoner i revisionsteamet för noterade bolag (Prop. 2008/09:135, s. 160f). Då större delen av de noterade bolagen i Sverige väljer
34 någon av de fyra största byråerna att revidera deras räkenskaper (Europeiska Kommissionen, 2011, s. 3) så har vi även vi även haft som avsikt att respondenterna ska jobba på någon av dessa, det vill säga, E&Y, PwC, KPMG och Deloitte.
Trots omfattande försök att ta kontakt med revisorer runt om i landet som uppfyller dessa kriterier har det har dock varit svårt att få tag på tillräckligt många som uppfyller dessa och som dessutom har varit villiga att ställa upp på en intervju. Därför fick vi justera våra krav för att kunna få ett tillräckligt stort empiriskt material. Vi kom fram till att det inte har någon större betydelse för studien om revisorerna arbetar på någon av de fyra stora revisionsbyråerna eller inte. Lagen om intern rotation beror inte på arbetsplatsen utan på vilka kunder revisorn har. I våra urval har vi därför försökt hålla oss till de stora och medelstora revisionsbyråerna i landet. Utifrån vårt revisorsperspektiv är det dessutom intressant att undersöka om det förekommer skillnader i uppfattningen om rotationens betydelse mellan revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och de som inte har erfarenhet av noterade bolag. Rotationen påverkar hela professionen varför det är intresseväckande att studera ämnet från två olika infallsvinklar. De revisorer som vi har valt har alla avlagt antingen revisorsexamen för godkännande eller högre revisorsexamen för auktorisation. Vi ser inga problem med att revisorerna har olika titlar då det viktiga är att de har erfarenhet av att vara påskrivande revisor för att på så sätt kunna relatera till de frågor som vi vill ha svar på.
En påskrivande revisor har rutinen att hinna sätta sig in i policys och har erfarenhet av att hantera olika bedömningssituationer, vilket var något vi eftertraktade hos våra respondenter. Dessutom argumenterar Halvorsen (1992, s. 102) för att det i kvalitativa forskningar är typiskt att sträva efter att få information från enheter som skiljer sig från varandra. Vi anser därför att det är rimligt att inkludera två olika grupper där respondenterna inte har exakt samma erfarenheter.
Då vi valde att göra urvalet av respondenter från två olika grupper kände vi att det var viktigt att antalet respondenter i varje grupp var lika stora. Detta för att tyngden på materialet skulle vara relativt jämnt mellan grupperna. Vi valde därför att genomföra totalt tio intervjuer, varav fem med revisorer som har erfarenhet av noterade bolag och fem med revisorer som inte har denna erfarenhet. Trost (2010, s. 143) hävdar att valet av antalet respondenter beror på olika omständigheter, men att en tumregel är cirka fyra per grupp, eller totalt åtta. Vidare säger han att det är bättre att begränsa sig till ett mindre antal intervjuer för att på bästa sätt kunna hantera materialet. En anledning till att vi valde fem respondenter från varje grupp var för att vi inte ville riskera att ha ett för tunt underlag. Bryman (2011, s. 395) hävdar dock att urvalet ska fortgå till dess att forskaren uppnått en teoretisk mättnad. Då revisorer är en relativt homogen grupp av individer är totalt tio respondenter därför tillräckligt för vår studie. I efterhand kan vi konstatera att så också var fallet, då vi upplevde att många gav liknande svar och att det inte framkom något ”nytt” i de avslutande intervjuerna.
Då vi har en del kontakter inom branschen valde vi att utifrån dessa försöka få kontakt med andra revisorer som uppfyllde våra krav. Detta kallas för snöbollseffekten och innebär att urvalet inte är representativt och inte kan generalisera s till hela populationen (Bryman, 2011, s. 434, 196). Vi är därför medvetna om att våra resultat endast är representativa för den kontext som vår studie representerar. Detta ser vi dock inte som ett problem då vår avsikt aldrig har varit att generalisera till hela populationen.
35 4.3 Utformning av intervjuguide
I semistrukturerade intervjuer ställs ett antal frågor upp i ett frågeschema där intervjuaren har möjlighet att ställa uppföljningsfrågor för att få fram viktiga svar inom relevanta områden (Bryman, 2011, s. 206). Intervjuer kräver att en intervjuguide utformas. Till skillnad från det strukturerade intervjuformuläret, används intervjuguiden i en semistruktureras intervju som ett hjälpmedel där frågor och teman som ska tas upp under intervjun är inkluderade. Avsikten med detta är att inte leda respondenten i allt för bestämda riktningar utan istället möjliggöra att denne fritt kan tala inom ett visst område eller tema. För att respondenten fritt ska kunna svara är det viktigt att frågorna är formulerade så öppet som möjligt. (Svensson & Starrin, 1996, s. 62f) För att respondenten inte ska sväva ut i sina svar har vi valt att inrikta frågorna i olika teman som hämtades från den sammanfattande tolkningsramen i teorikapitel. De huvudteman som vi använt oss av i vår intervjuguide är; oberoende, reglering, kundrelationer, långa relationer och revisionskvalitet. För vår intervjuguide, se Appendix 1. En svårighet med öppna frågor är att förstå vad som sägs under en intervju, då det förutom det uttalade även handlar om att förstå vad som sägs mellan raderna (Kjær Jensen, 1995, s. 65) Under varje öppen huvudfråga inkluderade vi några färdiga följdfrågor som avsåg att fördjupa respondentens tankar kring temat och därmed möjliggöra djupare diskussioner.
Dessa användes för att underlätta tolkningen av svaren och även som ett hjälpmedel för att vi inte skulle missa någon relevant information.
Vår disposition i intervjuguiden inleddes med uppvärmningsfrågor där vi ställde frågor om respondentens bakgrund vilket enligt Johansson-Lindfors (1993, s. 112) är en bra uppvärmning. Hon rekommenderar även att inleda med allmänna frågor som sedan följs upp av följdfrågor och därmed skapa en så kallad tratt-teknik. Vi valde att inom varje tema tillämpa denna teknik. Vid utformandet av frågorna tog vi, i största möjliga mån, hänsyn till de regler som rekommenderas vid utformningen. Reglerna syftar bland annat till att undvika att ställa ja- och nej-frågor, ledande frågor, flera frågor samtidigt och allt för krångliga frågor. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011, s. 101) Genom att undvika dessa fällor har vi försökt undvika risken att respondenten blir styrd eller intar en passiv roll. Vi har dessutom valt att använda ett så enkelt språk som möjligt för att vara extra tydliga och därigenom undvika missförstånd. Enligt Svensson och Starrin (1996, s. 62) bör ett första utkast upprättas och testas för att utveckla en så bra intervjuguide som möjligt. Under utvecklingen av intervjuguiden har vi varit i kontakt med vår handledare som granskat den och gett oss feedback. Utefter den respons vi fått har vi anpassat frågorna för att på bästa sätt utforma mer relevanta och öppna frågor. Ytterligare test har inte genomförts, vilket hade kunnat vara önskvärt, men med tanke på tiden och svårigheten att få tag på respondenter valde vi att nöja oss med handledarens åsikter.
4.4 Genomförande av intervjuer
För att en respondent ska känna sig trygg bör intervjun vara en tvåvägskommunikation där respondenten är medveten om vart i intervjun denne befinner sig och hur den har tänkt fortskrida. (Kjær Jensen, 1995, s. 67) Innan intervjuerna genomfördes informerade vi därför alla respondenter om det allmänna syftet med vår uppsats, nivå på uppsatsen och hur materialet kommer användas. Enligt Trost (2010, s. 61, 64) är det även viktigt att upplysa om respondenternas anonymitet i studien för att respondenten ska känna sig bekväm i sina uttalanden. Vi informerade därför också att varken respondenternas namn, byrå eller arbetsort kommer att presenteras i studien. Utöver detta frågade vi även om respondentens tillåtelse att spela in intervjun med hjälp av en diktafon, vilket samtliga respondenter gav samtycke till. Slutligen förtydligade vi att respondenten inte
36 måste svara på en fråga som denne inte känner sig bekväm i och att be oss förtydliga en fråga vid eventuella tveksamheter. Vi erbjöd även samtliga respondenter att få ta del av vår uppsats när den är färdigställd.
Kommunikationen mellan respondenten och intervjuaren är det centrala i interaktionsprocessen, men det finns även andra faktorer som kan inverka på sättet att förmedla budskap. Dessa kan vara faktorer som kroppshållning, gester, tonläge och ansiktsuttryck. (Andersson, 2001, s. 169) Vi har därför i så stor utsträckning som möjligt försökt tänka på dessa faktorer och agera på ett neutralt sätt för att inte påverka respondenterna. Trost (2010, s. 77) säger också att val av klädsel kan påverka respondenten. Klädseln ska vara neural, det vill säga inte för elegant och inte för enkel.
Då revisionsbranschen kan karaktäriseras av att ha en formell klädkod valde vi därför en klädsel som är neutral men samtidigt representativ för branschen.
Vid samtliga intervjuer var vi båda närvarande. Ur intervjuarens synvinkel är den en fördel att vara två personer under en intervju eftersom orutinerade intervjuare då kan agera som stöd för varandra. Risken med att vara två intervjuare är dock att respondenten kan känna sig otrygg i situationen då det förekommer en slags maktobalans. (Trost, 2010, s. 67) För att minska på denna risk hade en av oss huvudkontakten med respondenten medan den andra hade en mer passiv roll och kunde emellanåt följa upp ett svar med en speciell följdfråga. Dessa följdfrågor, så kallade
”probes”, har som syfte att försöka få ett mer fördjupat svar på en fråga (Kjær Jensen, 1995, s. 78). Något vi försökte att tänka på under intervjuerna var att vi inte skulle vara rädda för tystnaden, det vill säga, utnyttja pauser som uppstod för att respondenten skulle få möjlighet att tänka efter och utveckla sitt svar. Dessa pauser är enligt Andersson (2001, s. 138) en form av probes. En annan typ av probes som Andersson påtalar är att sälla följdfrågor så att respondenten på det sättet utvecklar sitt svar. Vi ställde därför följdfrågor som ”hur” och ”varför”.
I de fall som det varit möjligt har vi personligen träffat respondenterna. För två av intervjuerna var detta dock inte möjligt på grund av det geografiska avståndet och dessa intervjuer genomfördes därför över telefon. Telefonintervjuer kan ses som mindre lämpliga då de tenderar att inte generera lika djupgående svar (Trost, 2010, s. 43). Dock upplevde vi inte att telefonintervjuerna begränsade respondenterna i deras svar och anser därför inte att det är något som försämrar vår empiriska insamling. Intervjuerna genomfördes mellan den 19:e och 29:e april. Trost (2010, s. 65f) menar att intervjuer ska ske på en plats där respondenten känner sig bekväm och där det inte förekommer störande moment och det är därför viktigt att resonera kring hur miljön kan påverka intervjun. För att respondenten skulle känna sig trygg valde vi att genomföra samtliga intervjuer, i de fall då vi träffade respondenten personligen, på dennes arbetsplats.
Oftast höll vi till i konferensrum, men det förekom även att vi höll till på respo ndentens arbetsrum. För att undvika störande moment när intervjun genomfördes på arbetsrummet kopplade respondenterna bort sina arbetstelefoner innan intervjun ägde rum.
Intervjuerna varierade i längd mellan 37-73 minuter beroende på hur insatt respondenten har varit. Vi kan generellt säga att revisorerna med erfarenhet av noterade bolag hade längre utläggningar. Det var bara en intervju som överskred vår estimerade tidsgräns på 60 minuter. Under denna intervju påtalade vi när att en timme hade passerat och fråga om respondenten ville avbryta intervjun eller om vi kunde ställa de resterande
37 frågorna, vilket inte var något problem. Intervjuer innehåller en stor mängd information som kan vara svårt att reflektera över på en och samma gång (Svensson & Starrin, 1996, s. 66f). Därför försökte vi sprida intervjuerna så att vi inte hade fler än två intervjuer på samma dag. Detta för att så snabbt som möjligt kunna analysera varje intervju i detalj utan att få tidsbrist. En dag var vi dock tvungen att ha tre intervjuer under samma dag då för att undvika allt för mycket pendlande mellan orter. Vi ansåg att detta var än bättre lösning än att genomföra en telefonintervju med en av respondenterna under en annan dag. Efter första dagen av intervjuer blev uppmärksammade på att revisorer idag använder ordet kund istället för det tidigare uttrycket ”klient”. Vi justerade därefter frågorna så att de innehöll ordet kund istället för klient. Detta påverkade inte intervjuerna eftersom denna justering inte var av något större slag utan endast en detaljförändring.
Då vi har intervjuat respondenter med och utan erfarenhet av noterade bolag har vi valt att presentera intervjupersonerna i två grupper. Nedan följer en sammanställning över de olika grupperna och detaljer kring intervjutillfällena. Ordningen på respondenterna har ingen inbördes betydelse vilket förstärker deras anonymitet.
Tabell 1: Sammanställning över intervjutillfällen
Grupp 1: Med erfarenhet av noterade bolag
Respondent Typ av intervju Inte rvjusituation Inte rvjulängd Rev.m 1 Personlig intervju Konferensrum 48 minuter Rev.m 2 Telefonintervju Ostört över telefon 51 minuter Rev.m 3 Personlig intervju Konferensrum 73 minuter Rev.m 4 Personlig intervju Konferensrum 50 minuter Rev.m 5 Telefonintervju Ostört över telefon 55 minuter
Grupp 2: Utan e rfarenhet av noterade bolag
Respondent Typ av intervju Inte rvjusituation Inte rvjulängd Rev.u 6 Personlig intervju Konferensrum 37 minuter
Rev.u 7 Personlig intervju Arbetsrum 42 minuter
Rev.u 8 Personlig intervju Konferensrum 40 minuter
Rev.u 9 Personlig intervju Arbetsrum 50 minuter
Rev.u 10 Personlig intervju Konferensrum 46 minuter 4.5 Access
Access till information är den del av forskningsprocessen som kan anses vara svårast inom kvalitativ forskning. Detta då respondenter som ingår i studien kan vara känsliga, ha personliga inställningar som kan vara svåra att komma åt och inneha konfidentiellt material. För att som forskare få så hög access som möjligt till respondenterna och deras information är det viktigt att studien utförs med hög integritet, ärlighet och med hänsyn till respondenternas bästa. (Daymon & Holloway, 2011, s. 60) För att möjliggöra detta i vår studie har vi som tidigare nämnt tryckt på respondentens anonymitet i undersökningen samt informerat om materialets användningsområde och studiens syfte.
Genom att ha en öppen och ärlig kommunikation med respondenterna har vi gett ett så bra intryck som möjligt och därmed försökt vinna deras förtroende. Vi upplevde att
38 accessen till de som har erfarenhet av noterade bolag var högre än hos de respondenter som inte har denna erfarenhet. Anledningen till detta anser vi inte behöver vara att vi ingav ett lägre förtroende hos dessa. Det beror snarare på att respondenterna med erfarenhet oftast sitter på högre positioner och har mer erfarenhet och därmed kan yttra sig på ett annat sätt.
4.6 Källkritik
Enligt Thurén (2005, s. 9, 200) är det viktigt att kritiskt granska, förutom skriftliga dokument, även muntliga källor som exempelvis offentliga tal och intervjus var. Det är därför viktigt att diskutera aspekten av källkritiken mot våra respondenter i studien. Vid genomförande av våra intervjuer lämnade vi i förväg endast information om vilka temaområden som skulle behandlas under intervjuerna. Två av respondenterna ville dock ha möjligheten att få tillgång till frågorna i förväg. Thurén (2005, s. 200) hävdar att det i dessa situationer finns risk att respondenter pratar ihop sig vilket kan påverka de svar som sedan framkommer under intervjuerna. Thurén menar vidare att rädsla och tvång även kan påverka intervjupersonens svar. Vi ser ingen risk att respondenterna pratar ihop sig då de inte vet vilka andra som medverkar i studien. Däremot finns risken att revisorn samtalar med kollegor vilket delvis kan färga deras svar. Dock anser vi att möjligheten att kunna ta del av frågorna i förväg har motverkat eventuell rädsla hos respondenten och därmed bidrar till en bekvämare intervjusituation för respondenten.
En annan aspekt som enligt Thurén kan påverka intervjupersonens svar är ledande frågor. Dessa har vi dock försökt undvika genom att låta vår handledare kontrollera våra frågor innan dess att intervjuerna utfördes.
4.7 Databearbetning och redovisning av empiriskt material
Som tidigare nämnts användes en diktafon som hjälpmedel för att spela in intervjuerna.
Att spela in intervjun gjorde att vi kunde återgå till intervjun i efterhand för att bland annat kunna tolka respondentens tonfall och ordval. Detta gjorde också att vi lättare kunde fokusera på intervjun då vi inte behövde göra anteckningar under intervjuns gång. En nackdel med att endast använda en ljudupptagare är att det är tidskrävande att gå igenom inspelningarna och att intervjuaren kan gå miste om gester och ansiktsuttryck. Ytterligare en nackdel är att respondenten kan hämmas och därför inte ge lika utförliga svar. (Trost, 2010, s. 74f) Vi upplevde att fördelarna övervägde nackdelarna i detta fall, dels då vi inte upplevde att tidsåtgången skulle vara ett hinder och dels för att det kan uppfattas störande att intervjuaren ständigt måste skriva ner det som sägs. Så snabbt som möjligt efter varje intervju transkriberade vi ljudupptagningen i sin helhet vilket enligt Andersson (2001, s. 181) är viktigt för att sedan kunna sammanställa och analysera materialet. Att transkriberingarna genomfördes i nära anslutning till varje intervju var viktigt då det personliga intrycket av intervjun och minnet av denna är viktigt för att tolka materialet och ”läsa mellan raderna” (Trost, 2010, s. 75).
I vår analys av vårt empiriska material har vi valt att utgå från en tolkande huvudmetod.
Denna metod innebär att forskaren kontextualiserar och genomför spekulativa analyser av en mängd text. (Fejes & Thornberg, 2009, s. 33) Vi valde att presentera empirin, våra intervjuer, genom att låta respondenternas röster komma fram (Nylén, 2005, s. 75f).
Genom att använda många citat har vi på ett detaljerat sätt låtit empirin tala genom de olika temana i studien. Citat beskrivs av Nylén som ett bra tillvägagångssätt för att presentera det empiriska materialet när det är de studerade aktörerna som ska utmärkas i den empiriska framställningen. Denna framställning av vårt empiriska material innebär att vår roll som forskare tonas ner och att vissa generaliseringar av materialet görs.
39 Detta är för att förbereda för en analys där forskarens roll och tolkningar tydligare framgår. (Nylén, 2005, s. 70, 76f). Den empiriska redovisningen innehåller därför ett första steg i vår analys där vi jämför svaren från de olika respondenterna inom samma grupp med varandra för att där ta fram vissa generaliseringar i svaren.
Som vi tidigare förklarat baserade vi vår intervjuguide utifrån olika begrepp och teman som var hämtade från vår teoretiska referensram. Halvorsen (1992, s. 131) menar att de data som framkommer i en kvalitativ studie generellt är mycket ostrukturerade. För att vi skulle få en överblick av det ostrukturerade empiriska materialet strök vi därför över svaren med olika färger för att på så sätt få fram de olika teman som framkom i svaren.
Vid sammanställningen av dessa svar upptäckte vi ytterligare teman och valde därför att inkludera dessa för att på bästa sätt låta empirin få en talande roll i vår studie. För att underlätta förståelsen av materialet för läsaren valde vi att göra en tematisk presentation där vi valt att dela in det empiriska materialet i följande teman: oberoende, identifikation och relationer, förtroende, erfarenhet och kunskap, revisionskvalitet, och reglering. Att inte strikt följa de teman som framkom från teorin ser vi inte som ett problem utan snarare som en möjlighet för att öppna upp för nya tankebanor och därmed fördjupa den kommande analysen av det empiriska materialet. Risken med att analysera materialet i bestämda teman är att vi kan ha missat viktiga kopplingar som inte är tydligt hänförda till ett specifikt tema. Vi ser dock inte att detta utgör något större problem i vår analys då vi har behandlat materialet så noggrant som möjligt och därmed kunnat framställa materialet på ett rättvist sätt. Ett alternativt presentationsupplägg tror vi hade varit till större nackdel för studien eftersom läsaren skulle ha svårare att följa den röda tråden i arbetet.
Ett första steg i analysen var att jämföra gruppernas svar med varandra för att sedan
Ett första steg i analysen var att jämföra gruppernas svar med varandra för att sedan