Val av respondenter

Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod eftersom studien har önskat att undersöka respondenternas erfarenheter och perspektiv på rekrytering till chefspositioner. Enligt Saunders et. al, (2009) innefattar en kvalitativ forskningsmetod tolkning av empiriskt material som samlats in från intervjuer eller observationer. Vidare menar Saunders et. al, (2009) att en kvalitativ forskningsmetod används när syftet med studien är att utforska betydelsen av sociala fenomen, från individens egna erfarenhet och i sitt naturliga sammanhang. Forskningsmetoden för studien är följaktligen kvalitativ eftersom de aktörer som har valts ut för intervjuerna deltar i rekryteringsprocessen i deras organisationer inom banksektorn.

3.2 Litteratursökning

Studien har samlat in litteratur via Högskolan i Skövdes databas WorldCat Discovery, Emerald Insight och Sage journals. Litteraturen har samlats in för att bidra med en bredare förståelse om rekryteringsprocessen, rekryteringens centrala roll samt teorier för att förklara orsaker till den obalanserade könsfördelningen. Högskolan i Skövdes bibliotek samt sökmotorn Google har använts för att ta fram information om banksektorn samt för att finna rapporter. De sökord som har använts för att samla in litteratur har varit: Rekrytering, rekryteringskanaler, Human Resources, jämställdhet, diskriminering, homosocialitet, glastak, institutionella perspektivet, rationella perspektivet, ledande befattningar och banksektorn.

3.3 Val av respondenter

Fem banker kontaktades inledningsvis via mejl och telefon för att få rätt kontaktuppgifter och information till de individer som kunde anses vara relevanta att deltaga i studien. Därefter utformades ett informationsbrev, se bilaga 1, med en förfrågan om deltagande som skickades via mejl till de individer som författarna önskade att intervjua. Två av de tillfrågade bankerna återkom inte med svar på vår förfrågan om att deltaga i studien.

Med hänsyn till studiens forskningsfrågor har studiens författare valt att intervjua HR-funktioner och chefer som är delaktiga i rekryteringar till ledande befattningar, eftersom målet har varit att studera rekryteringsprocessen till högre positioner inom organisationer.

27 Forskningsmålet har varit att studera bankers rekryteringsprocess gällande kvinnor till ledande befattningar. Därmed har studiens författare intervjuat både kvinnor och män, för att ta hänsyn till båda könen. De tillfrågade organisationerna verkar inom banksektorn i Sverige inom Västra Götalandsregionen. Organisationerna som har deltagit i studien är Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar Skaraborg samt Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Studiens författare har utfört sex intervjuer, vilket överensstämmer med målsättningen. Informationen från intervjuerna har givit tillfredsställande infallsvinklar och har varit tillräckligt givande för att besvara studiens forskningsfrågor. Tre av sex respondenter är från Nordea. Studiens författare har tre deltagare från Nordea för att belysa det goda exemplet samt för att erhålla en bredare bild av Nordeas rekryteringsprocess. Länsförsäkringar Skaraborg samt Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän har en deltagare representerad vardera. Länsförsäkringar består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, där båda respondenterna är de enda HR-cheferna på respektive bolag. Handelsbanken har en deltagare representerad, där målet var att ha ytterligare en deltagare från organisationen. Däremot återkom inte deltagaren från Handelsbanken med kontaktuppgifter till en ytterligare deltagare från organisationen. I linje med problemdiskussionen har det varit viktigt att inkludera Nordea som ett positivt exempel i denna empiriska studie. Detta för att möjliggöra att identifiera aktiviteter som är utformade i syfte att minska diskriminering. Motsvarande information om de övriga organisationerna fanns inte vid tillfället för studiens design.

Vid genomförandet av intervjustudien var en utgångspunkt till urvalet av respondenter att få tillgång till individer som har haft möjlighet att förhålla sig till de frågor som avsågs att studeras.

Det var även viktigt att deltagarna har erfarenheter kring rekryteringsprocessen vid rekrytering till ledande befattningar. Studien har inledningsvis utgått från ett ändamålsenligt urval. Därtill har studien använt sig av snöbollsurval, där studiens författare har tillfrågat de deltagande respondenterna att hänvisa till ytterligare en person inom respektive organisation som uppfyller ovannämnda urvalskriterier relaterade till studien. Vald urvalsmetod framhäver även vikten av att fånga samtliga deltagares synpunkter, i motsats till kvantitativa urvalsmetoder som vanligtvis endast ger en generell bild av situationen (Saunders et. al, 2009). Enligt Saunders et.

al, (2009) används ändamålsenligt urval samt snöbollsurval ofta vid en kvalitativ studie, eftersom intervjupersonernas perspektiv är utgångspunkten.

28 3.4 Intervjuer

I studien har huvudfokus varit att samla in empiriskt material genom semistrukturerade intervjuer. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) föredras semistrukturerade intervjuer när intervjuaren önskar att styra svaren mot ett visst ämne utan att ställa ledande frågor. Med semistrukturerade intervjuer har respondenterna haft utrymme för breda och utarbetade svar, som intervjuarna har kunnat följa upp med efterföljande frågor kopplat till något som nämnts av respondenten. Den typen av intervjuer har gjort det möjligt för respondenterna att prata om teman som de är intresserade av eftersom frågorna har varit öppna i sin natur (Bryman & Bell, 2017; Kvale & Brinkmann, 2014). En kvalitativ forskningsmetod har med hjälp av semistrukturerade intervjuer bidragit till att undersöka ämnet på en djupare nivå och givit en bredare bild av sitt sammanhang, vilket inte skulle ha skett om en kvantitativ metod, baserad på numeriska data, hade använts.

Innan genomförandet av intervjuerna sammanställdes en intervjuguide med huvudfrågor uppdelade i kategorier relaterade till det teoretiska ramverket och forskningsmålet, för att senare kunna analyseras. Studiens författare valde att inte skicka frågorna till respondenterna i förväg för att minimera möjligheten för dem att förbereda sina svar, i strävan efter att öka svarens trovärdighet och följaktligen resultaten för studien. Däremot skickades intervjufrågorna till en av de sex respondenterna i förväg efter önskemål. Studiens författare är medvetna om att den enskilde respondentens svar på frågorna kan ha påverkats av att i förväg ha fått läsa intervjufrågorna, vilket kan ha medfört att diverse svar redan var uttänkta när frågorna ställdes.

Studiens författare anser inte att det bör ha påverkat kvalitén i det empiriska materialet i någon nämnvärd utsträckning.

Tre av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats, och resterande tre intervjuer genomfördes via telefon. Intervjuernas varaktighet varierade från 30 minuter till 50 minuter, med undantag från en intervju som varade i 1 h och 50 minuter. Samtliga intervjuer har spelats in, med ett godkännande av respondenterna, i syfte att intervjuarna skall kunna koncentrera sig helt på respondenten. På så sätt har eventuella följdfrågor varit mer eftertänksamma och lämpligt riktade. Vidare har intervjuerna spelats in för att på ett effektivt sätt kunna transkriberas, kodas och analyseras. De tre telefonintervjuerna spelades in med en ytterligare telefon.

29 3.5 Bearbetning av insamlat material

Efter de genomförda intervjuerna, har bearbetning av insamlat empiriskt material skett. Den insamlade empirin från inspelningarna har behandlats genom transkriptioner. Inspelningar av intervjuer möjliggör att respondenternas svar kan fångas i sina egna termer, och understödjer för en mer detaljerad analys (Bryman & Bell, 2017). Samtliga intervjuer i talad form har därmed retroaktivt transformeras från ord till skrift. Transkriptionerna har inneburit bredare och djupare översikt över all insamlad empiri.

Första steget i processen med att bearbeta det insamlade materialet var att organisera den insamlade empirin, i det här fallet innebar det att transkribera intervjuerna. Intervjuerna i studien har spelats in och antecknats för att möjliggöra för intervjuarna att kunna gå tillbaka och gå igenom intervjuerna, samt att det har förenklat transkriptionsprocessen. Samtliga intervjuer har strukturerats på liknande sätt, i syfte att få svar på frågorna i ungefär samma ordning. Det har möjliggjort att strukturen i transkripten har liknat varandra, vilket förenklade nästa steg, nämligen att läsa igenom all material och organisera empirin. När samtliga intervjuer transkriberats, har meningar delats in i olika segment baserat på likheter och skillnader som har uppkommit som svar på frågorna som har ansetts varit relevanta beträffande studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter har meningarna färgats i olika färger för att klargöra skillnaderna och likheterna mellan organisationerna och respondenterna. Teman och nyckelord som kan relateras till varandra har färgats i samma färg, och har tillsammans skapat kategoriserade teman. Vissa svar har kommit att relateras till tidigare forskning som har tagits fram i den teoretiska referensramen. Vissa svar har kommit att bidra till nya och oväntade tankar och teorier. Baserat på det har empirin delats in i olika segment, vilket har förenklat sökningen av vad som är användbart och inte i det insamlade materialet (Saunders et. al, 2009).

För framläggning och analys av de empiriska resultaten som har samlats in under intervjuerna har studiens författare valt att tillämpa en tematisk struktur med tre teman. Studiens syfte har varit att undersöka hur organisationernas rekryteringsprocess ser ut i strävan efter en jämnare könsbalans på ledande befattningar inom banksektorn. Studien har dessutom syftat till att diskutera åtgärder för att minska diskriminering mot kvinnor. De tre temana avspeglar studiens syfte genom att de bidrar till en insikt i hur bankerna arbetar med diskrimineringen som respondenterna anser existerar mot kvinnor idag. Vilket ligger till grund för vilka åtgärder

30 organisationerna tar fram för att rekrytera kvinnor till ledande befattningar för att erhålla en jämnare könsbalans och minska diskrimineringen mot kvinnor. De tre temana är:

1. Organisationernas arbete i rekryteringsprocessens förberedelsefas.

2. Organisationernas arbete för att rekrytera kvinnor till ledande befattningar.

3. Diskriminering mot kvinnor.

3.6 Trovärdighet

Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där det har funnits olika strategier för att säkerställa studiens trovärdighet. För att säkerställa att studien anses trovärdig är tillförlitlighet, pålitlighet, konfirmering och överförbarhet strategier som har applicerats på den kvalitativa studien. Tillförlitlighet handlar om att studien skall säkerställa att forskningen som har genomförts, har utförts i enlighet med de regler som finns. Tillförlitlighet har även eftersträvats genom att kontinuerligt sammanfatta uppfattningen om vad respondenterna har uttryckt, och genom att ha sökt efter deras bekräftelse under intervjuerna. För att studien skall anses pålitlig har ett granskande synsätt applicerats, vilket har inneburit att en fullständig och tillgänglig redogörelse har funnits över hela forskningsprocessen. Konfirmering uppnås genom en medvetenhet om att det inte går att få full objektivitet samt att studien har garanterat att den har agerat i god tro. Det har inneburit att studiens utförande och resultat inte medvetet skall ha påverkats av personliga värderingar. Eftersom det är omöjligt att nå total objektivitet, hänvisar konfirmeringskriteriet till forskarens bekräftelse och förstärkning av att forskarna har agerat i god tro och med ett syfte för objektivitet. Det skall vara uppenbart att resultaten, analysen och slutsatserna inte har påverkats av forskarnas egna åsikter och erfarenheter (Bryman & Bell, 2017). Konfirmering har eftersträvats genom att förtydliga forskarnas teoretiska förförståelse för studien.

Enligt Bryman och Bell (2017) handlar överförbarhet om hur användbart studiens resultat är i andra situationer. Överförbarhet avser graden av vilka resultaten av studien kan generaliseras och tillämpas på andra sociala sammanhang och situationer. Studien är möjlig att applicera på andra situationer till viss del, då rekryteringskanaler används av flera organisationer. Då studien däremot har inriktats på en specifik bransch, kan det inte vara säkert att studiens resultat är applicerbar på andra branscher. Forskningsfrågorna har emellertid generell bäring, studiens frågeställningar och resultat har betydelse bortom den specifika studien som har genomförts.

31 Intervjufrågorna har formulerats på ett sådant sätt att respondenterna har kunnat ge expansiva svar, om de så önskat. Därmed har sannolikheten ökat att intervjuerna medfört tillfredsställande information beträffande att utvidga förståelsen av jämställdhetsarbetet inom den svenska banksektorn, utifrån ett rekryteringsperspektiv.

Eftersom tillförlitlighet är av väsentlig betydelse för en kvalitativ studie (Bryman och Bell, 2017) har studien eftersträvat att ge en rättvis bild av erfarenheterna erhållna från respondenterna i intervjuerna beträffande de områden som har varit relevanta för studien. Det är problematiskt för intervjuare att till fullo upphäva eventuella intryck av tidigare erfarenheter eller subjektiva förståelser av vissa ämnen. Studien har därmed strävat efter ett proaktivt tillvägagångssätt beträffande att förutse möjliga effekter på svaren från respondenterna. Genom att tillämpa en semistrukturerad intervjumodell med frågor som tar hänsyn till ovanstående problematik, har det begränsat författarnas inverkan på studiens svar och autenticitet (Bryman

& Bell, 2017).

Genom att ha spelat in intervjuerna, har det förberett för större förutsättningar för en mer noggrann analys (Bryman & Bell, 2017). Med det i åtanke har transkriberingarna utförts med precision och omsorg, så att respondenternas avsikter gällande deras svar inte går förlorade eller förändras.

3.7 Etiska överväganden

Vid genomförande av en studie finns det flera grundläggande etiska principer som forskaren måste överväga för att ge en hög kvalitet på forskningen. De etiska aspekterna av att utföra en forskning regleras också i lagstiftningen (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS, 2003:460). Enligt Bryman och Bell (2017) och Kvale och Brinkmann (2014) finns det fyra etiska principer som bör uppfyllas; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Studien har eftersträvat att utgå ifrån samtliga principer som riktlinjer för vad som är lämpligt att göra. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är forskarens uppgift inte att lösa eventuella etiska problem utan att vidkännas dem.

När det gäller principerna om informationskravet och samtyckeskravet har samtliga respondenter informerats både skriftligt och muntligt om syftet med studien och var den kan komma att publiceras. Vidare har de informerats om att intervjuerna har önskats att spelas in

32 och senare transkriberas. Enligt Bryman och Bell (2017) är kriterierna inte uppfyllda om respondenterna endast tillfrågas om de vill delta eller inte, utan de skall även informeras om forskningsprocessen. Vidare anger Kvale och Brinkmann (2014) att respondenterna skall ha möjligheten att dra sig ur studien om så önskas, vilket studiens författare har informerat respondenterna om.

Principen om anonymitet och konfidentialitet avser respondenternas personuppgifter, som bör behandlas med största möjliga konfidentialitet (Kvale & Brinkmann, 2014). För att tillfredsställa kriteriet har de inspelade ljudfilerna och de transkriberade intervjuerna lagrats på ett sådant sätt att ingen utanför forskningen har kunnat få tag i dem. För att uppfylla nyttjandekravet får det insamlade materialet inte användas för andra mål än forskningsändamålet (Bryman & Bell, 2017).

För vidare etiska skäl, har samtliga deltagare i intervjuerna erbjudits anonymitet. Enligt Bryman

& Bell (2017) kan risken minimeras för eventuella svar att inte vara sanningsenliga och transparenta, där respondenter inte behöver känna sig utsatta. I det här fallet har ingen respondent önskat att vara anonym, vilket studiens författare bedömer att vara en följd av att ingen respondent har känt sig utsatt och där samtliga respondenter har känt sig tillräckligt trygga för att vara sanningsenliga i sina svar.

3.8 Metodkritik

Enligt Saunders et. al, (2009) kommer ingen forskningsmetod att kunna klargöra och beskriva människors liv och verklighet fullständigt. Enligt författarna varierar analysprocessen från studie till studie och beror på forskningsfrågan, empiriskt material och val av analysmetod.

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) beror antalet respondenter på forskningens syfte. Om ett syfte är att undersöka individers erfarenheter och kunskap, kan ett litet urval med endast sex respondenter vara tillräckligt. Däremot bör forskare vara medvetna om att alltför många respondenter kan hämma möjligheten att genomföra en djupgående innehållsanalys eftersom det empiriska materialet blir alltför omfattande (Kvale & Brinkmann, 2014). Det stöds ytterligare av Saunders et. al, (2009) som påstår att en stor mängd material inte garanterar överförbarhet, utan endast ökar risken för en ytlig analys. Således tror studiens författare att antalet intervjuer som har genomförts för studien är tillräckligt.

33

När det gäller bortfall av eventuella deltagare från organisationerna som inte svarade på förfrågan om deltagande i studien, anser studiens författare att det empiriska resultatet har givit goda resultat för syftet och forskningsämnet. Studiens författare är medvetna om att personliga erfarenheter och kunskaper är något känt och uppfattat av individen, och erfarenheterna kan således skilja sig mellan individer. Det medför att oavsett vem författarna intervjuar, erhålls olika berättelser. Det skulle även kunna diskuteras kring den möjliga förlusten av information från intervjuer där respondenten inte är villig att besvara frågorna, vilket lyckligtvis inte inträffade i den här studien.

Beträffande att studien endast har en deltagare representerad från respektive Länsförsäkringsbolag, anser studiens författare att det inte fanns ett behov av att tillfråga fler deltagare för studien. Med hänsyn till deltagarnas väsentliga roller i respektive rekryteringsprocess vid rekrytering till chefspositioner.

Tre av intervjuerna genomfördes öga mot öga och resterande tre intervjuer genomfördes via telefon. Studiens författare är medvetna om att kroppsspråk och diverse gester möjligtvis inte kan uppfattas genom telefonintervjuer, samtidigt rymmer telefonintervjuerna andra möjligheter till information. Exempelvis tystnader, förtydliganden kring frågor samt att avståndet kan möjliggöra att respondenterna känner sig mer bekväma. En av telefonintervjuerna var även en av de längsta intervjuerna som genomfördes, vilket gav studien ett innehållsrikt empiriskt material.

34

4. Empiri

Kapitlet avser att redogöra för de empiriska resultaten som insamlats under intervjuerna.

Kapitlet börjar med en presentation av studiens deltagande organisationer, följt av en tematisk struktur som har tillämpats för framläggning av det empiriska materialet. Strukturen består av tre teman; (1) Organisationernas arbete i rekryteringsprocessens förberedelsefas, (2) Organisationers arbete för att rekrytera kvinnor till ledande befattningar, (3) Diskriminering mot kvinnor.

Presentation av studiens deltagande organisationer

Samtliga deltagande organisationer bedriver sin verksamhet i Sverige. Nordea och Handelsbanken bedriver även verksamhet utanför Sverige. De deltagande organisationerna har utgångspunkt i Västra Götaland i Sverige.

Länsförsäkringar är en federation och består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag utspridda i Sverige, där bolagen gemensamt äger Länsförsäkringar AB som är placerat i Stockholm.

Länsförsäkringar har inga externa aktieägare, utan varje bolag ägs av sina sakförsäkringskunder.

Nordea är ett bankaktiebolag och finns i 17 länder, där hemmamarknaderna är de fyra nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Nordea är det tredje största företaget i Norden och bland de tio största finanskoncernerna i Europa.

Handelsbanken är ett bankaktiebolag och är en av de fyra storbankerna i Sverige.

Handelsbanken listar Sverige, Storbritannien, Danmark, Finland, Norge och Nederländerna som deras hemmarknader.

Kristina arbetar som vice regionchef i personal banking i Västsverige på Nordea. Hon har arbetat som vice regionchef i 2,5 år men har arbetat inom Nordea i 21 år och har sitt kontor i Göteborg. Kristina är 45 år och har en ekonomexamen.

Mats arbetar som Senior people consultant inom Nordeas HR-avdelning som heter People. Han har gjort det i 7 år och har sitt kontor i Göteborg. Mats har arbetat inom Nordea i ca 20 år och har tidigare varit chef i flera år. Han är 56 år och har en ekonomexamen.

35 Marie arbetar som kontorschef på Nordea och har arbetat inom Nordea i 39 år, där hon har haft ett flertal olika uppdrag. Idag arbetar Marie i Skövde. Marie är 57 år och har en gymnasieutbildning samt interna utbildningar inom Nordea.

Fördelningen mellan kvinnor och män på chefspositioner är 40 % kvinnor och 60 % män (Mats, Nordea). Nordeas styrelse i Sverige består av fyra kvinnor och fem män, och ledningen består av två kvinnor och åtta män (Nordea Bank AB, 2017).

Magnus arbetar som HR-specialist inom Handelsbanken och har arbetat där i 17 år. Han är 52 år och har en gymnasieutbildning samt interna utbildningar inom Handelsbanken.

Fördelningen mellan kvinnor och män på chefspositioner är 48 % kvinnor och 52 % män (Handelsbanken, u.å.). Handelsbanken Sveriges ledning består av fyra kvinnor och sju män (Magnus, Handelsbanken).

Pernilla arbetar som HR-chef på Länsförsäkringar Skaraborg. Hon har arbetat inom organisationen i 11 år och har sitt kontor i Skövde. Hon är 49 år och har en examen i personal och arbetslivsfrågor.

Fördelningen mellan kvinnor och män på chefspositioner är 39 % kvinnor och 61 % män (Pernilla, Länsförsäkringar Skaraborg). Länsförsäkringar Skaraborgs styrelse består av fyra kvinnor och fem män, och ledningen består av två kvinnor och fem män (Länsförsäkringar Skaraborg, u.å.).

Karolin arbetar som HR-chef på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. Hon har gjort det i 4 år och har sitt kontor i Göteborg. Karolin är 46 år och har en Personalvetarexamen samt en magisterexamen med inriktning ekonomi.

Fördelningen mellan kvinnor och män på chefspositioner är 39 % kvinnor och 61 % män (Karolin, Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän). Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns

Fördelningen mellan kvinnor och män på chefspositioner är 39 % kvinnor och 61 % män (Karolin, Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän). Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns