Val av utformning

Vägutformningen för statliga vägar ska uppfylla krav enligt Trafikverkets styrande dokument, gällande version av Vägars och gators utformning, VGU. Även råd för VGU ska beaktas.

Beskrivning av utformningen redovisas i plankarta (101T0201), illustrationskarta (101T0501) och typsektionsritning (101T0401). Under arbetet med vägplanen har olika

detaljutformningar av korsningen utretts. Föreslagen storlek bedöms bidra med framkomlighet och säkerhet utan att kräva onödigt stora intrång.

Cirkulationsplatsen utformas enfältig med en inreradie på 15 meter och en yttre radie på 21 meter och med en delvis överkörningsbar rondell. Utformningen ska medverka till att fordonhastigheterna inte överstiger 50 km/h genom korsningen. Väg 292 utformas för referenshastighet över 60 km/h. Tillfarter är avböjda för att säkerställa att trafikanterna inte kommer in i cirkulationsplatsen med för hög hastighet.

Korsningen ska dimensioneras med utrymmesklass A för typfordonen lastbil med påhängsvagn eller släpvagn (Lps), boggibuss (Bb) och C för specialfordon (Lspec).

Cirkulationens mittpunkt föreslås förskjutas söderut i förhållande till dagens korsning.

5.2.1. Gestaltningsprogram

Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under arbetet med vägplanen. Där

gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur

gestaltningssynpunkt, så svarar gestaltningsprogrammet på hur detta ska genomföras på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och uppdateras under hela planläggningsprocessen.

Gestaltningsavsikterna har i uppdraget formulerats enligt nedan:

• Intilliggande vägområdens terräng och vegetation behöver åtgärdas på olika sätt för att en välutformad helhet ska uppnås. Möjligheten att annonsera cirkulationsplatsen i god tid och skapa god sikt kan innebära att åtgärder behöver göras utanför nuvarande vägområde.

• Drift- och underhållsbehovet av cirkulationsplatsens grönytor och hårdgjorda ytor ska minimeras.

• Om möjligt i korsningen, slå vakt om ortens identitet och utveckla karaktären som brukssamhälle. Detta ska även ta stor hänsyn till områdets höga kulturmiljövärden.

• Skapa ledande utblickar i landskapet för att tydliggöra orienteringen i landskapet.

Se förslag på utformning och gestaltning, figur 5.2-1 och 5.2-2.

Figur 5.2-1. Förslag på utformning och gestaltning av cirkulationsplatsen.

Figur 5.2-2. Illustrationsplan, förslag på rondellens mitt.

Karaktären på den nya cirkulationsplatsen ska vara enkel och naturlig. En enkel gestaltning med få material föreslås. Inspirationen är hämtad från omgivande landskap med en historia om järnhantering, se figur 5.2-3.

Figur 5.2-3. Skissektion över den nya rondellen.

Nya slänter i området ska kläs med tillvaratagna avbaningsmassor från vägområdet. Dessa massor innehåller fröer som gynnar etablering av ny växtlighet. Släntkrön och släntfot utformas avrundad för god landskapsanpassning.

5.2.2. Referensstandard och typsektion

Anslutande vägarna föreslås utformas med 9 (väg 292) respektive 7 (väg 290) meter vägbredd.

Körbanan i cirkulationen utformas med enkelt fall från rondell mot ytterkant och anpassas till anslutande vägar.

Tillfarter och utfarter ska ha ett körfält. Tillfarter utformas med en mittrefug av olika längd beroende av tillfarternas och utfarternas radier. Refug förses med kantstöd och ska ha plats för vägmärken.

Östra armen av cirkulationsplatsen föreslås byggas med förlängd mittrefug för att ge utrymme för eventuell framtida passage för oskyddade trafikanter. Passage av oskyddade trafikanter har bedömts kunna ske från parkeringen nordöst om korsningen till

promenadstråket "Karmdammen runt" sydväst om korsningen.

Kanalbredd och körmån i cirkulationsplatsen är utformade enligt VGU, se figur 5.2-4. Minsta godtagbara siktfält uppfylls för ankommande körbana i samtliga tillfarter till cirkulationen.

Sidoområde utförs med innerslänt 1:4 och bakslänt 1:2.

Figur 5.2-4. Typsektion tillfart/utfart.

5.2.3. Linjeföring in mot korsning

Väg 290 ansluter korsningen rakt från norr, eftersom närheten till plankorsning över spår inte lämnar utrymme för någon avböjning. Linjen in mot cirkulationen böjer av med hjälp av mittrefug och skapar en naturligt hastighetsdämpande kurva.

Övriga infarter byggs om så att linjen in mot cirkulationen gör en svag vänstersväng fram till mittrefugen. Refugen leder trafiken i en högersväng in till cirkulationen i en radie mellan 15 och 20 meter för att skapa en inbromsning. Linjeföringen ska vara harmonisk och kännas naturlig så att uppmärksamheten ligger på trafiksituationen och inte på hinder i linjeföringen

5.2.4. Belysning och ledningar

Befintliga belysningsstolpar inom vägplaneområdet ska rivas. Befintlig belysningscentral ska vara kvar.

Den nya cirkulationsplatsen ska förses med ny belysning. Cirkulationsplatsen belyses (från cirkulationsplatsen mittpunkt) längs väg 292 100 meter österut och 100 meter västerut. Väg 290 belyses 50 meter söderut och 30 meter norrut, från cirkulationsplatsen mittpunkt.

5.2.5. Vägteknik

Ny beläggningskonstruktion kommer att utföras.

5.2.6. Vägutrustning

Nya vägmärken kommer att krävas då utformningen av korsningen ändras. Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Vägen kommer att utföras med vägmarkeringar enligt Transportstyrelsens och Trafikverkets gällande regler.

Öster om korsningen finns en ATK-kamera. Inför byggstarten kommer den att nedmonteras.

Eventuell ny placering beslutas senare.

5.2.7. Geoteknik

Förekommande lös lera i sydvästra delen ska skiftas ut till fast morän. Eventuellt krävs även utskiftning i nordvästra delen, i mycket begränsad omfattning. Bergschakt bedöms med tillgängligt underlag ej erfordras.

Grundläggning av vägkonstruktion sker på fast sandig lerig grusig morän.

Överbyggnaden för ny väg är antagen till 0,6 meter. Dessa massor kan behöva tillföras projektet. Tillgängliga massor från platsen anses kunna användas för fyllning för grundläggning av väg samt för vegetationsetablering i återställd mark.

5.2.8. Avvattning och trummor

I sin helhet anses befintligt avvattningssystem (figur 4.6-2) vara fungerande, vissa ändringar krävs på grund av cirkulationsplatsens utformning. Anpassade åtgärder görs för att

säkerställa avrinningen från området. Åtgärderna innefattar nya diken, längs den nya cirkulationsplatsen, som ansluts till befintliga diken. Trumma A utgår medan trumma D tillkommer, se figur 5.2-5.

Vattnet leds vidare under vägarna med hjälp av trummor som lutas så att vattnet rinner åt den nordvästra kvadranten av korsningen. Därifrån leds vattnet vidare norrut via befintliga diken. Utformningen av avvattningen medför mycket liten risk för höga nivåer. Befintlig trumma C under väg 292 bedöms vara i dåligt skick och bör ersättas med ny. Trumman B norr om befintlig korsning föreslås att behållas och eventuellt förlängas om så nödvändigt.

Trummor i vägkonstruktionen ska dimensioneras så att deras funktion kan upprätthållas i minst 40 år.

Figur 5.2-5. Trumåtgärder

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta