4. Resultat och analys
4.4 Vald överbyggnad ______________________________________________ 32
Tät asfaltsbeläggning (160/220) kommer att användas och läggs med lutning på 2.5% mot diken och grönområden. Överbyggnaden är dimensionerad enligt dimensioneringsklass 1, DK1 och enligt beräkningar klara av upp till 500 000 standardaxlar enligt Väggbyggnad (2014). FE-kvoten beskriver ett specifikt materials styrka relativt andra material.
Tabell 9 och uppfyller krav så som låg skadetyp och hög dräneringsgrad.
Väggbyggnad (2014). FE-kvoten beskriver ett specifikt materials styrka relativt andra material.
Tabell 9 Överbyggnadens uppbyggnad
FE-Kvot Typ av lager d= tjocklek (mm)
20 Bundet slitlager 160/220 45
19 Bundet bärlager 160/220 45
11 Obundet bärlager 80
11 Förstärkningslager 420
Undergrund av material typ 2
5. Diskussion och slutsatser
Problematiken från början var pga de kraftiga vattensamlingarna på parkeringen så valde anställda att felparkera sina bilar för att undvika att kliva ur bilen och bli blöt.
Detta ställde till stora problem för trafiksäkerheten. In- och utflöden blockerades, den fria sikten på parkeringen försvann, cykeltrafiken var tvungen att korsa infarten till parkeringen som gränsar till en 50/70 väg.
För att lösa vattensamlingarna, LOD så genomfördes en studie på tät och dränerad beläggning. Dagvattenledningar på den befintliga parkeringen var det väldigt lite av och för att koppla ihop tillbyggnaden av den nya parkeringen till befintliga
ledningar hade medfört enorma kostnader, så som arbetskostnader och ev.
omdimensionering av befintliga ledningar. Vi valde då att antingen leda vattnet från hårda ytor med en lutning på 2.5% till stenfyllda diken som leder vattnet till en stenkista och grönområde eller att använda dränerad beläggning och leda vattnet i ett vattenmagasin i överbyggnaden till en stenkista eller grönområde. Anläggning av dränerad asfalt är väldigt dyr och kräver extremt kompetent personal för att utföra det rätt och ge maximal funktion och livslängd på beläggning.
Omhändertagandet av dagvattnet hade till en viss mån blivit högre men då vi gör arbetet åt ett företag så är det enligt deras krav vi fastställde resultatet. Den valde överbyggnaden av tät asfalt leder allt vatten som träffar ytan till diken och
grönområden, dimensioneringen är gjord efter ett normalregn och risken för mindre vattensamlingar vid ett extremregn finns, men är låg. Vid utformningen av
parkeringen kunde fler platser anlagts, men vi valde att bevara miljön så mycket som möjligt och den naturliga infiltrationen för att minska risken för föroreningar, samt att grönområden används som avrinningsytor.
Det som skulle kunna göras annorlunda med parkeringen är att använda samtliga grönytor till parkeringar och i och med det få in ett par platser till. Detta motiverade vi med att inte göra för att behålla en trivsam miljö och att ha grönytor kvar som kan ta hand om vattnet.
Som visats i rapporten är det flera fördelar med dränerad asfalt och genomsläppliga beläggningar. Den största nackdelen är just priset och underhållskostnaden. Bara anläggningskostnaden är ca 2-3 gånger dyrare än tät asfalt. Som i många andra fall är det ekonomin som styr valet av beläggning.
Referenser
Agard S., Parhamifar E. (2014), Vägbyggnad, Liber, Stockholm
Albertsson, Åsa. Byggansvarig. Emmaboda kommun. Kommunikation via telefon och mail. 2014.
Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. VÄG 94. Vägverket. Division Väg & Trafik. Borlänge. 1994.
Bäckström, M., Forsberg, C. (1998). Norrländsk gatusektion - Vårar utan översvämningar och tjälskott. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-707-1.pdf?issuusl=ignore [204-04-22].
Bergström. T., Falk, J., Kihlberg, K., Mattsson, Å., Stahre, P., Säfwenberg, U.
(1983). Lokalt Omhändertagande av Dagvatten: LOD anvisningar och kommentarer. VA-Forsk, rapport nr 46:1983.
Ferguson, B. (2005) Porous pavements. Boca Raton: CRC Press, (intergrative studies in water management and land development; 6) ISBN 0-8493-2670-2.
Fridell, K. (2011). En konferens kring modern vattenplanering – Samverkan mellan stad och landsbyggd. Konferens på SLU Alnarp 19-20 oktober;
Dagvatten och dräneringsvatten.
http://194.47.52.113/janlars/partnerskapalnarp/uploads/projekt/560.pdf [204-04-22].
Henrikson, C-H. (1990) Parkeringslexikon, En handbok för arkitekter, ingenjörer och planerare. Stockholm.
Jansson, E., Lind, B., Malbert, B. (1992). Lokal dagvattenhantering: Erfarenheter från några anläggningar i drift. VA-Forsk, rapport nr 1992:09.
Johansson, Anna. Miljöansvarig. Xylem. Kommunikation via telefon och mail.
2014.
Larm, T. (1994). Dagvattnets sammansättning, recipient och behandling.
Stockholm: Svenska vatten- och avloppsverksföreningen, (1994-06).
Lindgren Åsa. ”Vägdikens funktion och utformning” 2003.64
Malmö stad (2002). Kvalitetsprogram dp 3547 -2002-03-15 [Elektronisk] Malmö:
Malmö stad. Tillgänglig:
http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c008000104544/kvalprog%
2Bbo01%2Bmed%2Bbild%2Bp65.pdf [204-04-22].
Pachauri, R.K. Reisinger, A. (eds.). (2007). Climate Change 2007 - Synthesis Report. Geneva: Intergovernmental Panel on Climate Change.
http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/syr/ar4_syr.pdf [204-04-22].
Pennsylvania department of environmental protection. (2006). Pennsylvania Stormwater Best Management Practices Manual. Pennsylvania: Pennsylvania department of environmental protection, (kap. 6).
http://www.elibrary.dep.state.pa.us/dsweb/Get/Version-48477/07_Chapter_6.pdf [204-04-22].
Persson, Göran. Ansvarig trafiksäkerhetsgruppen. Xylem. Kommunikation vid möten. 2014.
Prokop, G. Jobstmann, H. & Schönbauer, A. (2011). Report on best practices for limiting soil sealing and mitigating its effects [Elektronisk] Rapport. European Commission, DG Environment (Technical Report – 2011 – 050) Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/environment/soil/pdf/sealing/Soil%20sealing%20-%20Final%20Report.pdf [2014-04-22].
Simonsen, E., Karlsson, R., Hellman, F., Hansson, K., Wennström, J. (2011).
Dränerande markstensbeläggningar för förbättrad miljö. Stockholm: MinBaS II – område produktutveckling, (nr 2.1.5). http://www.minfo.se/minbas/215.pdf [204-04-22].
Smekab AB. http://www.smekab.se/produkter_detail.lasso?id=80 [2014-04-22].
Whiteoak, E., F Brown, S. (1990) The Shell Bitumen Handbook Winnerholt Tomas. ”VVTK VÄG” 2008.84
Winnerholt Tomas. ”Dimensionering av lågtrafikerade vägar – DK1” 2009.12 Winnerholt Tomas. ”TRVK VÄG” 2011.90
Winnerholt Tomas. "TRVKB VÄG" 2010 Winnerholt Tomas. ”TRVR VÄG” 2011.74
Wågberg Lars-Göran. ”Genomgång av europeisk litteratur om dränerande asfalt”
2004.62
Bilagor
Bilaga A: Förslag Bilaga B: FE-beräkning Bilaga C: Ritningar
BILAGA A
Förslag 1
Förslag 2
BILAGA B
Vid material som uppfyller nya kraven på vvmb 120
Låg skadetyp.
Hög dräneringsgrad.
Krav
Nätningszon på 20 mm i slitlagret – ej ingå i beräkningen
Fe-talet ska ligga mellan 4,2 och 6,4
Låg skadetyp då RC=30 och låg trafikintensitet
Dräneringsgrad så hög som möjligt