Valet av växter: Förslag och motivering

Här presenteras de växter som valdes till askgravplatsen. Dessa prioriterades efter områdets ståndort, växternas kulturhistoria och tankar om skötsel. De skulle också passa in i temat för askgravplatsen och tillsammans med övriga komponenter i förslaget, bidra med ett skönhetsvärde över flera årstider.

Jag valde ut ett antal växter efter de fyra första kriterierna. För att sedan hitta vilka växter som kunde avlösa varandra i blomning gjordes en tabell i datorprogrammet Excel, där årets månader stod i de övre kolumnrubrikerna och de olika växternas namn stod i rader till vänster. Sedan fylldes rutorna för varje växt i med en färg som representerade dess blomning och grön färg som representerade dess övriga tillväxt. På så sätt kunde växterna enkelt kombineras vilket gav en perennplantering som kan bidra med ett skönhetsvärde över flera årstider. Växterna valdes utifrån lokala odlares sortiment och främst utifrån de perennbeskrivningar som finns med i: Perennboken med växtbeskrivningar.

(1993)(1989) av Rune Bengtsson och Perenner: våra trädgårdsväxter: [inspiration, skötsel, lexikon].

2 (2008) av Marie & Björn Hansson.

Ståndort

Växterna som valdes skulle klara zon 3-4 med eventuellt något mildare mikroklimat på den specifika platsen och möjlig vind från väster. De skulle också kunna växa i halvskugga till skugga under mor-gon till middag och sol under eftermiddag och kväll. (Detta avser skuggor under vår-och höstdagjäm-ning, platsen borde vara något soligare sommartid).

På platsen kommer växtbäddar att anläggas med avskiljande geotextilduk för att skydda planteringen från lindens, eventuellt, invasiva rötter. Som jord till planteringsbäddarna föreslås: E- jord eller alter-nativ jord som är lucker, mullrik, näringsrik och något sandblandad. Denna kan sedan kompletteras med kalkkross och benmjöl för att få ett högre pH, vilket många av växterna i gestaltningen föredrar.

De som inte vill ha benmjöl är idegranshäcken och träjon. Vid dessa specifika växter kan t.ex. icke kalkad torv blandas i jorden.

Växterna

Vetenskapligt namn Svenskt namn

Häck

Taxus x media 'Hilli' hybrididegran 'Hilli'

Klängväxter

Clematis (Atragene) 'White Swan' atragene- klematis 'White Swan' Clematis (Patens) 'Miss Bateman' patens- klematis 'Miss Bateman' Perenner

Anemone hybrida 'Honorine Jobert' höstanemon 'Honorine Jobert'

Drypteris filix-mas träjon

Helleborus niger julros

Hemerocallis- hybrid ’Joan Senior’ hybriddaglilja ’Joan Senior’

Hosta- hybrid 'Patriot' trädgårdsfunkia 'Patriot'

Vinca minor 'Gertrud Jekyll' vintergröna 'Gertrud Jekyll'

Lökar

Galanthus nivalis 'Flore Pleno' snödroppe 'Flore Pleno'

Narcissus poëticus 'Plenus' pingstlilja 'Plenus

36 Växternas kulturhistoria

Med grund i Länsstyrelsens råd om att ”Stor hänsyn skall tas till lokala traditioner i fråga om seder, bruk, växtlighet, material i byggnader och gravvårdar m.m.” (Kyrkogårdens form och miljö 1991, s.39- 40)har det varit ett mål att försöka hitta material och växter som har en koppling till vår kultur-historia och som av tradition kan återfinnas på våra kyrkogårdar.

Här kommer en kort sammanfattning:

Idegranen: Används traditionellt på kyrkogårdar som bland annat häckar och brukar uppnå hög ålder.

Dess kvistar har förr används som kransar och kistdekorationer. (Göthberg & Sandberg 1982, s.312) Träjonen: Är en av våra vanligaste inhemska ormbunkar och återfinns på våra kyrkogårdar. (Hansson

& Hansson 2008, s.145) Enligt folktro gav växten skydd mot häxor och troll. Den har även andvänts som medicinalväxt mot binnikemask. (Göthberg & Sandberg 1982, s.148)

Julrosen: Julrosen är känd i Sverige sedan medeltiden då dess namn var nysört. Växten användes som medicinalväxt och maldes ner till ett pulver som framkallade nysningar och dessa skulle ”rena” huvu-det. Julrosen är mytomspunnen och en av myterna berättar om Jesu tid då en fattig herde fällde tårar över att inte få ge Jesus en gåva. Ur dessa tårar växte ur marken, julrosen. (Hansson & Hansson 2008, s.177, 179)

Hybriddagliljan: Växten fungerar bra på kyrkogårdar eftersom den tål de flesta jordar och lägen.

(Alm & Klein 1994, s.32) Den utvalda vita hybriden ’Joan Senior’ är tänkt att ersätta och symbolisera madonnaliljan (Lilium candidum) som är en symbol för Junfru Maria.(Hansson & Hansson 2007[2005], s.283)

Trädgårdsfunkian: Förekommer i olika sorter på våra kyrkogårdar, ofta vid större gravarstenar och grusgravar. En typisk, passande och tålig kyrkogårdsväxt. (Alm & Klein 1994, s.32)

Vintergrönan: Seden att använda vintergröna som medicinalväxt är flera hundra år gammal och un-der medeltiden ingick den ofta i olika ”kärleksdrycker”. Den har också använts åt många olika åkommor som t.ex. näsblödning, halsont och lungsjukdom. Växten är: kramplösande, blodryckssän-kande, har en antidiabetisk verkan och är sårläkande. Enligt folktro skulle vintergröna skydda mot blixtnedslag om den hängdes på huset. Växten förekommer på våra kyrkogårdar och av den flätades förr brud- och begravningskransar. (Göthberg & Sandberg 1982, s.283). Marktäckaren förekommer också ofta på så kallade ”gravkullar” och mindre gravkullar med vintergröna återfinns på Tidaholms kyrkogård.

Pingstliljan: Lökväxten finns med i kyrkoalmanackan och används som altarblommor i kyrkor under Pingstdagen och Annandag Pingst. (Kyrkoalmanackan 2010- 2011)

Snödroppen: Lökväxten har i Sverige, under namn som: lökviol och gårdsviol, odlats sedan 1600-talet. Namnet kommer ifrån dess goda doft som känns då solen ligger på växten. Sorten ’Flore Pleno’

kan vara den äldsta av kulturformer och finns med sedan 1700-talet. (Hansson & Hansson 2007[2005], s.280)

Klematis: Klematis växer på spaljéer utanför entrén till Tidaholms kyrkliga samfällighet och tanken är att återkomma med klematis även i gestaltningen av askgravplatsen.

En perenn som valts för att komplettera dessa växter är: Anemone x hybrida 'Honorine Jobert' med sin sena blomning i vitt.

37 Tankar om skötsel utifrån ett gestaltningsperspektiv

I arbetet ska det inte ingå någon större skötselbeskrivning, men tankar om skötseln har funnits med under arbetets gång. Här kommer några exempel:

Att valet föll på idegranen som häckväxt beror på dess förmåga att trivas i skuggigare områden, att den är städsegrön och att den endast behöver klippas en till max två gånger per år, gärna under senvintern.

(Svalin Gunnarsson 2002, s.34) Idegranen växer sakta och därför har i gestaltningsförslaget en större kvalité valts ut, för att snabbt få upp en struktur se bilaga. 7.

För skötsel av idegranshäcken och planteringen, lämnas en mindre skötselgång närmast häcken som förlagsvis kan täckas med täckbark. Planteringen har bredden 1.20m, vilket ger ett lagom avstånd av 0.6m från varje hålla att rensa från.

Klematis 'White Swan' är vårblommande och beskärs, vid behov, efter blomningen. Klematis 'Miss Bateman' blommar på fjolårests rankor och putsas på våren. (Hallbergs katalog)

Marktäckande är vintergröna (Vinca minor) 'Gertrud Jekyll'. Denna vintergröna perenn sprider sig med utlöpare men har en svagare tillväxt än Vinca major och kan därför planteras ihop med övriga peren-ner. Rensning bör ändå ske av vintergrönan runt de övriga perennerna tills det att de har etablerat sig.

Detta gäller speciellt runt plantor av höstanemonen, som är extra känslig i början. (Informant 3) När höstanemonen sedan etablerat sig är det dess egen eventuella spridning som får ses efter.

Snödroppen 'Flore Pleno' och julrosen växer i grupper i vintergrönan och får sprida sig.

Vissnande blad från pingstliljan 'Plenus' täcks av uppväxande högre perenner som träjon, se fig.34, trädgårdsfunkia 'Patriot' och daglilja ’Joan Senior’. Dessa perenner står sig sen bra under sommaren och det som kan behöva rensas är gamla blad och fröställningar från trädgårdsfunkian och dagliljan.

Alla perenner är beräknade med ett c/c- avstånd som är 5 cm mindre än vad som står i litteraturen, detta för att de ska planteras på en offentlig plats och växa ihop snabbare. Innan perennerna har vuxit ihop krävs regelbunden rensning av fröogräs och varje vår får nedvissnade perenner putsas.

Området mellan planteringarna består av slitstarkt gräs som tål att beträdas och som sköts och klipps på samma sätt som övriga gräsytor kyrkogården.

Fig.34 Illustration av en träjon (Drypteris filix-mas).

38