Validering av resultat

Eftersom enkäten som skickades ut gav empiriska resultat var det relativt enkla att tolka. De svarande som hade angett flera svarsalternativ, där man inte fick göra det, blev automatiskt borträknade i den frågan. De svarande som hade missat att svara på fyra frågor eller fler blev borträknade och deras resultat infördes därför inte tillsammans med de andra enkäterna. Detta ger i sig en felmarginal men dessa 6 enkäter utgör 1% av alla svarande vilket anses vara en obetydlig mängd som inte påverkar det givna resultatet som fåtts. De svåraste resultaten att validera var de där den svarande fick ange ett eget svarsalternativ. Dessa sammanställdes och de som ansågs vara betydande för studien har analyserats och tagits med i beräkningar.

Föredragna kampanjer för Lidingö att satsa på

Nacka har flest anslutna småhus (54%), sedan kommer Danderyd (46%) och sist kommer Lidingö med avsevärt färre anslutna (27%). Lidingö har dock haft matavfallsinsamling under längst period, sedan 2010, medan Nacka haft det sedan 2011 och Danderyd 2015. Kan det vara så att valen av kommunala aktiviteter har bidragit till denna skillnad i anslutna

abonnenter? Mycket troligt har skillnaden med det att göra. Ingen av de andra kommunerna anger utskick som den mest effektiva metoden att få fler abonnenter medan det enligt Lidingö är den aktivitet som de noterat gett mest. Detta kan inte antas ha och göra med att

Lidingöborna är mer känsliga för information eller verktyget nudging då den

socioekonomiska sammansättningen på Lidingö och Danderyd är nästintill densamma. Kan det då ha och göra med att Lidingö inte haft informatörer/dörrknackning under de senaste

28 åren eller att de inte arbetat med att involvera boende som de andra kommunerna gjort? Varken Nacka eller Danderyd kommun har nämnt involvering av boende som den aktivitet som har gett mest men det är en av de två aktivitetstyper som Nacka och Danderyd arbetar med som inte Lidingö har arbetat med. Om skillnaden i anslutningsgrad skulle anses handla om vilka typer av aktiviteter som Lidingö inte arbetat med så är det mycket troligt att de skulle kunna få fler abonnenter om de implementerade aktiviteter för att involvera sina

boende. Att Lidingö skulle få fler anslutna abonnenter om de satsade på aktiviteter inom dessa två områden är högst sannolikt, då Nacka och Danderyd har jobbat aktivt med dessa

aktivitetstyper de senaste åren och båda har en avsevärt högre anslutningsgrad än Lidingö. Nudging som verktyg att ändra beteende har visats vara effektivt på individer av hög socioekonomisk status men inte någon annan grupp vilket kan vara en av anledningarna till att information fungerar relativt bra i alla dessa tre kommuner. Något som dementerar detta är att anslutningsgraden skiljer sig markant för dessa tre kommuner både generellt men också inom kategorin småhus.

Genomförande viktigare än metod

Det är inte bara metoden i sig som är det viktiga för en kommun att bestämma när det kommer till aktiviteter som ska få boenden att ändra sina beteenden. Vilket gör att det inte bara är viktigt att se till vilka metoder som fungerat i andra studier utan även hur de genomfört metoderna. Dörrknackning verkar exempelvis ha fått olika genomslagskraft när det använts i två olika studier. Anledningen till detta kanske inte bero på metoden i sig, utan snarare hur de har gjorts. I ett fall där de frivilliga dörrknackarna fick en utbildning som fokuserade på information så gav aktiviteten ringa resultat men när utbildningen fokuserade på det personliga mötet gick det mycket bättre. Detta leder till en analys om att hur man bemöter någon dvs vilken inställning och karisma man har kan vara viktigare än vad som faktiskt sägs. Att den som genomför dörrknackningar gör det med att främst bjuda på sin personlighet och bjuda på sig själv.

Det påminner mer om en inställning att sälja än att informera, då den som säljer ska kunna bedöma vad det är för typ av person de ska sälja till och därefter väljer vilket

tillvägagångssätt som de tror fungerar bäst. Vilket kan anses vara en av anledningarna till att säljare går olika utbildningar för att lära sig nå ut till olika typer av folk. Den viktigaste aspekten vid genomförande av dörrknackning är att bestämma i vilket syfte den görs. Det är också viktigt att analysera vad dörrknackaren går in med för inställning. Är tanken att man ska informera om tjänsten eller är tanken att man ska sälja tjänsten? Om det handlar om en frivillig boende som genomför dörrknackning hos grannar och andra boenden runt om i området så kan det vara lättare att få en personlig kontakt med de som besöks utan vidare ansträngning. Det som de tidigare studierna visar på är istället att dörrknackare ska

uppmuntra och engagera boenden i frågan vilket kommer leda till att fler blir positiva till att göra det själva.

29 utan att få en positiv personlig interaktion. Att information inte ger så mycket kan ha att göra med att det inte är den faktorn som saknas för att ändra beteendet, utan att det snarare är incitamentet att börja som saknas. Genom att få en personlig koppling till att börja med något kan ett incitament att börja med beteendet skapas. Vad är det då som kan saknas som gör att personlig interaktion leder till att villigheten att ändra sina beteende ökar? Kan det ha och göra med att det skapar en känsla av självförmåga eller att trösklarna minskar? Den som besöks av en dörrknackare som vill uppmuntra till ett beteende som besökaren redan gör kan troligen bidra till det. Att en familjär person som en granne eller ett känt ansikte från

kommunen kommer med ett positivt budskap till den boende om ett beteende den boende själv kan implementera kan leda till att trösklarna minskar. Besökaren kan också sprida sin egen övertygelse att det är viktigt och att det är enkelt att göra vilket kan leda till att den boende känner en ökad egen förmåga till beteendeförändringen. Det kan också bidra till att beteendet får en stark personlig koppling till den boende och att denna känner en moralisk skyldighet att börja med beteendet. Detta kan också fungera med okända men det finns en risk att varken känslan av den personliga kopplingen eller den moraliska skyldigheten blir lika stark vilket kan leda till sämre genomslagskraft.

Utifrån ovanstående analys ser vi att utförandet av en metod är mer betydande än valet av metod. Alltså kan dörrknackning vara en bra metod att använda sig av så länge man gör det på rätt sätt. För Nackas del nämndes att den metod som gett störst genomslag i form av fler abonnenter var informerande dörrknackning vilket stärker den tesen. Samtidigt vill man också att fler av invånarna ska få en personlig koppling till att sortera sitt matavfall. Detta för att en sådan gör det lättare att anamma en långsiktig beteendeförändring då man känner sig personligt engagerad och känner en moralisk skyldighet till att sortera. Ett förslag för att sammanföra dessa olika sätt att nå ut till individer och uppmuntra till beteendeförändring skulle exempelvis kunna vara att genomföra dörrknackning med frivilliga boenden. Detta kan vara allt från idrottsföreningar som går runt, styrelsemedlemmar i samfälligheter som man är bekant med, fritidsklasser mm. Detta gör också att de som blir informatörer blir mer insatta i ämnet samtidigt som dom försöker få andra, dem som de knackar på hos, att bli mer insatta.

6 Slutsats

Nedan presenteras förslag på åtgärder till Lidingö stad för att kunna få fler abonnenter till matavfallstjänsten som erbjuds.

Rätt metod

Utifrån ovanstående resultat och analys har det framkommit att rätt typ av informering måste användas när man når ut till invånarna. Det har visats att dörrknackning och informatörer är de metoder som är att föredra för att nå ut till flest invånare med högsta möjliga effekt. Utifrån analysen går även att dra slutsatserna att metoderna i sig inte är det viktiga för en lyckad kampanj utan utförandet. Det är även viktigt att försöka involvera boende för att skapa personligt engagemang och moralisk skyldighet till att börja matavfallsutsortera. Detta kan

30 enkelt göras genom valet av informatörer och ambassadörer i de olika

informationskampanjerna man väljer att genomföra. Utöver detta behöver informationen som finns idag bli mer lättillgänglig, speciellt den som finns på hemsidan. Med tanke på att vi idag lever i ett digitalt samhälle är det på internet vi letar efter information. Ett åtgärdsförslag är därför att Lidingö ser över informationen på hemsidan för att se till att invånarna har den information som behövs för att kunna bli abonnent, för att kunna använda tjänsten korrekt (vad är matavfall, hur sorterar man osv) samt övrig information av tjänsten såsom pris, hämtning samt godtycklig information om matavfallssortering generellt.

Minska trösklarna

För att få fler att bli abonnenter måste Lidingö stad se till att minska trösklarna som existerar idag. Detta gäller främst i hur systemet ser ut idag. Det är viktigt att man försöker hitta lösningar till de problem som visats vara de vanligaste hos invånarna. Förslag på sådana lösningar är:

- Erbjuda hämtning varje vecka under sommaren för att lösa problemet gällande lukt från kärlen.

- Ge möjlighet till de som vill att dela kärl. Antingen med sin granne eller i samfälligheter. Detta blir då en lösning till problemet gällande “för lite matavfall” som anses vara en av de större anledningarna till att de svarande inte är abonnenter av tjänsten idag. Detta löser då problemet med platsbrist som finns hos en del av de svarande.

- Offerera olika typer av behållare vid anslutning till tjänsten. Det finns svarande som nämner att det inte har plats för behållaren under diskhon i dagsläget. En enkel lösning till detta kan vara att man erbjuda abonnenterna olika typer av behållare för papperspåsarna. Idag finns det bara en typ och denna borde fortsätta vara gratis som en del av startpaketet men om man vet med sig att man exempelvis har ett avlångt utrymme eller vill ha en rund hållare eller liknande, kan detta också vara ett förslag på en tilläggstjänst man kan köpa till när man beställer paketet för första gången. Detta betyder att Lidingö skulle med fördel kunna se om ett alternativ till den behållare de har idag skulle kunna vara bättre anpassad till olika kök samt om ett komplement till behållaren i forma av upphängningsanordning skulle vara efterfrågat.

- Ytterligare lösningar för att minska problemet med plats i hemmet är att man som

tilläggstjänst ska kunna köpa eller få med en upphängningsanordning som till skillnad från de vanliga behållarna inte behöver skruvas fast.

31

7 Källor

Avfall Sverige, 2016, Biologisk återvinning ger näring och energi, tillgänglig:

http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/, [hämtad 2017-05-28] Bernstad, A., 2014. Household food waste separation behavior and the importance of convenience. Waste management , 34(7), pp.1317–1323.

Bernstad, A., la Cour Jansen, J., & Aspegren, A., 2013. Door-stepping as a strategy for improved food waste recycling behaviour–Evaluation of a full-scale experiment. Resources, Conservation and Recycling, 73, 94-103.

Dai, Y. C., Gordon, M. P. R., Ye, J. Y., Xu, D. Y., Lin, Z. Y., Robinson, N. K. L., ... & Harder, M. K., 2015. Why doorstepping can increase household waste recycling. Resources, Conservation and Recycling, 102, 9-19.

ISO 690

Dai, Y. C., Lin, Z. Y., Li, C. J., Xu, D. Y., Huang, W. F., & Harder, M. K., 2016. Information strategy failure: personal interaction success, in urban residential food waste segregation. Journal of Cleaner Production, 134, 298-309.

ISO 690

Danderyd Kommun, 2017a. Snart kan hela Danderyd sortera sitt matavfall, tillgänglig:

http://www.danderyd.se/Kommun-- politik/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeninformation/Snart-kan-hela-Danderyd-sortera-sitt-matavfall/

[hämtad 2017-04-12]

Danderyd Kommun, 2017b. Avgifter för avfallshämtning, tillgänglig:

http://www.danderyd.se/Bygga-bo--miljo/Avfall-och-atervinning-/Avfallstaxan/ [hämtad 2017-04-12]

Danderyd Kommun, 2017c. Taxedokument-avfallstaxa för Danderyds kommun, tillgänglig: http://www.danderyd.se/Global/Bygga,%20bo,%20miljö/Avfall%20o%20återvinning/Brosch yrer/Avfallstaxa%20reviderad%20from_2017.pdf?epslanguage=sv

[hämtad 2017-04-12]

Energimyndigheten, 2004, Prognoser över utsläpp av växthusgaser, Naturvårdsverket. Farrelly, T., & Tucker, C., 2014. Action research and residential waste minimisation in Palmerston North, New Zealand. Resources, Conservation and Recycling, 91, 11-26.

32 Globala målen, Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion, tillgänglig:

http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/, [hämtad 2017-05-28]

Hebrok, M., & Boks, C., 2017. Household food waste: Drivers and potential intervention points for design–An extensive review. Journal of Cleaner Production, 151, 380-392. Hedenström, E., Avfallsplanerare- Danderyd kommun, 2017, E-mail 22 Maj,

<eva.hedenstrom@danderyd.se>

Kneebone, S., Smith, L., & Fielding, K., 2017. The Impact-Likelihood Matrix: A policy tool for behaviour prioritisation. Environmental Science & Policy, 70, 9-20.

Lauren, N. et al., 2016. You did, so you can and you will: Self-efficacy as a mediator of spillover from easy to more difficult pro-environmental behaviour. Journal of environmental psychology, 48, pp.191–199.

Lehner, M., Mont, O. & Heiskanen, E., 2016. Nudging – A promising tool for sustainable consumption behaviour? Journal of cleaner production, 134, pp.166–177.

Lidingö Stad, 2017, Matavfall, tillgänglig:

http://www.lidingo.se/toppmeny/byggabomiljo/byggaochbo/avfallochatervinning/kallsorterin gochatervinning/sorteraratt/matavfall.4.4a196df314721b2ca6c25d1.html [hämtad 2017-04-12]

Löfgren, C., Miljö- och avfallsutvecklare - Lidingö stad, 2017, möte: 2017-02-03. Mallinson, L.J., Russell, J.M. & Barker, M.E., 2016. Attitudes and behaviour towards convenience food and food waste in the United Kingdom. Appetite, 103, pp.17–28.

Miliute-Plepiene, J. & Plepys, A., 2015. Does food sorting prevents and improves sorting of household waste? A case in Sweden. Journal of cleaner production, 101, pp.182–192.

Molina Muga C., Avfallshandläggare Tekniska kontoret - VA-Avfallsavdelningen, Danderyd kommun, 2017, E-mail 27 April <Camilla.MolinaMuga@danderyd.se>

Nacka kommun, 2017, statistik, tillgänglig: http://www.nacka.se/boende-miljo/avfall/sophamtning/matavfall/statistik/ [hämtad 2017-04-27] Nationalencyklopedin, hållbar utveckling, tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hållbar-utveckling [hämtad 2017-05-28] Naturvårdsverket, 2017, Matavfallet behöver minska, tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/ [hämtad 2017-05-28] Naturvårdsverket, 2016, Ökad återvinning av matavfall, tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-33 omrade/Avfall/Atervinning-av-matavfall/ [hämtad 2017-05-28]

Naturvårdsverket, 2012, Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen - en kartläggning, Stockholm.

Pakpour, A.H. et al., 2014. Household waste behaviours among a community sample in Iran: an application of the theory of planned behaviour. Waste management , 34(6), pp.980–986. Quested, T.E. et al., 2013. Spaghetti soup: The complex world of food waste behaviours.

Resources, Conservation and Recycling, 79, pp.43–51.

Rivers, N., Shenstone-Harris, S. & Young, N., 2016. Using Nudges to Reduce Waste? The Case of Toronto’s Plastic Bag Levy. SSRN Electronic Journal. Tillgänglig på:

http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2880580.

SCB, 2016a, Folkmängd i riket, län och kommuner Lidingö. tillgänglig:

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2016// [hämtad 2017-02-21]

San Sac, 2017, Säckar och påsar i papper för insamling av matavfall, tillgänglig: https://www.sansac.se/sv/sackarpasar-for-insamling-av-matavfall [hämtad 2017-04-27] SCB, 2016b, Folkmängd i riket, län och kommuner Nacka, tillgänglig:

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2016// [hämtad: 2017-04-27]

Skoogh, C., Avfallshandläggare - Nacka vatten och Avfall AB, Nacka kommun, 2017, E-mail 27 april <camilla.skoogh@nackavatten.se>.

Stancu, V., Haugaard, P. & Lähteenmäki, L., 2016. Determinants of consumer food waste behaviour: Two routes to food waste. Appetite, 96, pp.7–17.

Swami, V., Chamorro-Premuzic, T., Snelgar, R., & Furnham, A., 2011. Personality, individual differences, and demographic antecedents of self-reported household waste management behaviours. Journal of Environmental Psychology, 31(1), 21-26.

SÖRAB, Vad är SÖRAB?, tillgänglig: http://www.sorab.se/om-oss/ [hämtad 2017-05-31] Tabernero, C. et al., 2015. A multilevel perspective to explain recycling behaviour in communities. Journal of environmental management, 159, pp.192–201.

Thøgersen, J. & Crompton, T., 2009. Simple and Painless? The Limitations of Spillover in Environmental Campaigning. Journal of Consumer Policy, 32(2), pp.141–163.

34 Thøgersen, J. & Noblet, C., 2012. Does green consumerism increase the acceptance of wind power? Energy policy, 51, pp.854–862

Uddevalla energi, 2015, tips för matavfallet i sommar, tillgänglig:

http://www.uddevallaenergi.se/nyheter/nyheter2015/tipsformatavfalletisommarsaminskardulu ktochflugor.5.665ee58814eacb16b1092f.html [hämtad 2017-05-26]

Wang, Z., Dong, X., & Yin, J., 2016. Antecedents of urban residents' separate collection intentions for household solid waste and their willingness to pay: Evidence from China. Journal of Cleaner Production.

Westin, J., 2016. Hushållsavfall i siffror - kommun- och länsstatistik 2015, Örebro: Avfall Sverige AB.

Xu, D. Y., Lin, Z. Y., Gordon, M. P. R., Robinson, N. K. L., & Harder, M. K., 2016. Perceived key elements of a successful residential food waste sorting program in urban apartments: stakeholder views. Journal of Cleaner Production, 134, 362-370.

35