Validitet

Med validitet avses att studien mäter vad den har för avsikt att mäta, alltså att den genomförda studien är relevant för undersökningens frågeställning (Bryman, 2014, s. 163). I vårt fall får det innebörden hur väl vår studie faktiskt mäter just revisionskvalitet. Det blir irrelevant hur hög reliabilitet en studie har, hur noggrann och trovärdig själva mätningen är, om inte undersökningen mäter parametrar som är relevanta för studiens ändamål.

En dimension av validitet är begreppsvaliditet som utgör ett mått för att beskriva hur väl ett begrepp passar in på det man har för avsikt att undersöka. Ett exempel på begreppsvaliditet är hur väl ett IQ-test mäter en individs faktiska IQ-nivå (Bryman, 2014, s. 163). I denna studie har vi för avsikt att mäta revisionskvalitet och detta har mätts genom att studera going concern-anmärkningar i revisionsberättelser på bolag som inom

12 månader från bokslutsdagen inlett en konkurs. Det skulle kunna ifrågasättas hur bra begreppsvaliditeten är i detta fall, det vill säga om going concern-anmärkningen verkligen är ett optimalt mått på revisionskvalitet. Ett perfekt mått skulle vi inte påstå att det är, vilket beror på komplexiteten i begreppsdefinitionen och svårigheten att identifiera just revisionskvalitet. I kombination med att det är ett högst aktuellt ämne torde vara orsaken till att området är så pass omdebatterat och studerat. Med denna vetskap förstår vi att validiteten inte är optimal men vi ser samtidigt inga bättre alternativa metoder att mäta revisionskvalitet, som skulle bidra med högre validitet. Att flertalet tidigare studier har utgått från samma metod gör att vi finner stöd i att going concern-anmärkningar mot konkursutfall kan fungera som proxy för revisionskvalitet och således att vår studie lever upp till en tillräckligt hög nivå av validitet. Detta har vidare argumenterats för i studiens inledande kapitel.

En annan dimension är den interna validiteten som innebär en utvärdering av kausaliteten i de påstådda samband som exempelvis statistiska tester visar på (Bryman, 2014, s. 50). I och med att våra undersökningsvariabler inte visade på några signifikanta samband med den beroende variabeln ser vi ingen anledning att djupare utvärdera den interna validiteten avseende dessa. Den enda variabeln som visade på ett signifikant samband med den beroende variabeln var soliditeten, där en högre soliditet visade ökad sannolikhet att revisorn begår ett typ II-fel. Om det finns intern validitet i detta påstående är inte något som kan garanteras utan skulle kunna bero på eventuella bakomliggande faktorer som inte tagits hänsyn till i denna specifika studie. För att öka den interna validiteten i påståenden skulle fler undersökningar med större urval förmodligen vara en bra strategi. En tredje dimension av validitet är den externa och innebär en utvärdering av hur ett resultat kan generaliseras över populationen. Detta avgörs i sin tur av hur representativt urvalet står sig i förhållande till den population som man har för avsikt att uttala sig om (Bryman, 2014, s. 51). Den externa validiteten i studien anses som relativt hög. Vi har haft access till data genom databas där vi kunnat sortera fram data utifrån studiens avgränsningar. Urvalet har således inte präglats av bekvämlighet eller liknande, som annars brukar känneteckna en generellt lägre extern validitet och vara omöjliga att generalisera (Bryman, 2014, s. 194). Däremot kan tyckas att ett större urval hade varit mer representativt och därmed kunnat förbättra den externa validiteten i studien. Att antalet observationer reducerades ned till slutliga 89 stycken får ses som i underkant, men eftersom detta faktum diskuterades med handledare som gav sitt medgivande avseende urvalsstorleken, anser vi ändå att den externa validiteten levs upp till en acceptabel nivå.

REFERENSLISTA

Aamir, S., & Farooq, U. (2011). Auditor client relationship and audit quality. The effects

of long-term auditor client relationship on audit quality in SMEs. Masteruppsats. Umeå:

Umeå Universitet

Andersson, J & Engström, T (2017). Digitalisering och automatisering av revisionen.

Balans Fördjupningsbilaga. Juni, s. 3-7.

BDO (2017). BDO Umeå. BDO. http://www.bdo.se/kontor/bdo-umea. [Hämtad 2017-12-14].

Bolagsverket (2012, 7 december). Årsredovisning - enskild näringsidkare. Bolagsverket. [Webbsida]. http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/enskild/arsredovisning/arsre dovisning-1.2080. [Hämtad 2017-12-20].

Bolagsverket (2012, 7 december). Årsredovisning - handelsbolag. Bolagsverket. [Webbsida].

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/handelsbolag/arsredovisning/arsredovisni ng-1.3511. [Hämtad 2017-12-20].

Bolagsverket (2012, 7 december). Årsredovisning - kommanditbolag. Bolagsverket. [Webbsida].

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/kommanditbolag/arsredovisning/arsredovi sning-1.3255. [Hämtad 2017-12-20].

Bolagsverket (2012, 11 juni). Större och mindre företag. Bolagsverket. [Webbsida].

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/storre-1.3317. [Hämtad 2017-11-20].

Bolagsverket (2014, 9 maj). Revisionsberättelse - aktiebolag. [webbsida].

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/revisionsberatte lse/berattelse-1.3313. [Hämtad 2017-11-17].

Bolagsverket (2017, 1 december). Minskat nyföretagande i november. [webbsida].

http://www.bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2017/minskat-nyforetagande-i-november-1.15667. [Hämtad 2017-12-11]

Bolagsverket (u.å.). Revisor - aktiebolag. Bolagsverket.

http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/revisor. [Hämtad 2017-11-18].

Bolagsverket. (u.å). Statistik om företag och föreningar. [Egen statistisk sökning].

http://www.bolagsverket.se/be/sok/etjanster/statistik/statistik-1.3538. [Hämtad 2017-11-18].

Bolagsverket (u.å.). Årsredovisning - aktiebolag. [webbsida].

Bolagsverket. http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning. [Hämtad 2017-12-12].

Bryman, A. (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber. Bryman, A., Bell, E., & Nilsson, B. (översättare). (2005). Företagsekonomiska

forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi

Carcello, J.V., & Neal, T.L. (2003). Audit Committee Characteristics and Auditor Dismissals Following “New” Going-Concern Reports. The Accounting Review, 78 (1), 95-117.

Choi, J-H., Kim, C., Kim, J.B., & Zang, Y. (2010). Audit Office Size, Audit Quality, and Audit Pricing. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 29 (1), 73-97.

Citron, D. B., & Taffler, R. J. (1992). The audit report under going concern uncertainties: an aempirical analysis”. Accounting and Business Research, 22 (88), 337-345.

Conroy S., Emerson, T., & Pons, F. (2010). Ethical Attitudes of Accounting

Practitioners: Are Rank and Ethical Attitudes Related? Journal Of Business Ethics, 91 (2), 183-194.

Cron, W. L., Dubinsky, A. J., & Ronald, E. (1988). The influence of career stages on components of salesperson motivation. The Journal of Marketing, 52 (1), 78-92.

DeFond, M.L., Raghunandan, K., & Subramanyam, K.R. (2002). Do Non-Audit Service Fees ImpairAuditor Independence? Evidence from Going Concern Audit Opinions.

Journal of Accounting Research, 40 (4), 1247-1274.

E-conomic (u.å). Soliditet - Vad är soliditet? E-conomic. https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/soliditet. [Hämtad 2017-12-13]

Estes, R., & Reames, D.D. (1988). Effects of Personal Characteristics on Materiality Decisions: A Multivariate Analysis. Accounting and Business Research, 18 (72), 291-296.

FAR (2005). Revision - En praktisk beskrivning.1:a uppl. Stockholm: FAR Förlag. Ferris, S.P, Jagannathan, M., & Pritchard, A.C. (2003) Too Busy to Mind the Business? Monitoring by Directors with Multiple Board Appointments. The Journal of Finance, LVII (3), 1087-1111.

Firth, M. (1980). A note on the impact of audit qualifications on lending and credit decisions. Journal of Banking & Finance, 3 (2), 257-267.

Francis, J.R., & Yu, D.M. (2007). The effect of Big Four office size on audit quality. Doktorsavhandling. Columbia: University of Missouri.

Franck, P. (2017). Handledningsmöte. [personligt möte]. (personlig kommunikation, 2017-11-14)

Företagarna (2017). Finansiering för tillväxt och jobb. [Finansieringsrapport].

https://www.foretagarna.se/globalassets/media/opinion/rapporter/2017/finansiering-for-jobb-och-tillvaxt---foretagarnas-finansieringsrapport-2017.pdf. Stockholm: Företagarna Geiger A Marshall, Rama V Dasaratha (2006). Audit Firm Size and Going-Concern Reporting Accuracy. Accounting Horizons, 20 (1), 1-17.

Grant Thornton (2017). Medarbetare i Umeå. Grant Thornton.

https://www.grantthornton.se/kontor/umea/medarbetare-i-umea/. [Hämtad 2017-12-14] Hair, J. (2006). Multivariate Data Analysis. 6 uppl., Upper Saddle River N.J.: Pearson Prentice Hall.

Herolf, O. (2013). Nyckeln till ISA. 1 uppl. Stockholm: Far Akademi.

Hjalmarsson, B., & Malmström, H. (2017). Några reflektioner kring revisorns granskning av fortsatt drift. Balans Fördjupningsbilaga. April, s. 19-22.

IFAC. (2011, 9 november). Guide to Using International Standards on Auditing in the Audits of Small- and Medium-Sized Entities, Third Edition. IFAC. [Webbsida].

https://www.ifac.org/publications-resources/guide-using-international-standards-auditing-audits-small-and-medium-sized-en [Hämtad 2017-11-20].

Investopedia (2017, 23 oktober). Enron Scandal: The Fall of a Wall Street Darling.

Investopedia. [Webbsida]. https://www.investopedia.com/updates/enron-scandal-summary/. [Hämtad 2017-11-19].

Iredahl, L. (u.å.). Revisionstjänster. FAR.

https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/. [Hämtad 2017-11-18]. Johnson, E., Kjurana, I. K., & Reynolds, J. K. (2002). Audit-Firm Tenure and the Quality of Financial Reports. Contemporary Accounting Research, 19 (4), 637-660. Jonsson, P. (2017). Revisionsyrket måste bli mer attraktivt. Tidningen Balans. [Online] 21 september. Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/debatt/revisorsyrket-maste-bli-mer-attraktivt/. [Hämtad 17 november 2017].

Jonsson, J., & Weidenstolpe, C. (2010). Kvalité i revision - en studie om revisorns

uppdrag, kollegor och ålder. Magisteruppsats. Umeå: Umeå universitet.

Kaplan, S. E., & Williams, D.D. (2012). The changing relationship between audit firm size and going concern reporting. Accounting, Organizations and Society, 37 (5), 322-341.

Knechel, W., & Vanstraelen, A. (2007). The relationship betwen auditor tenure and audit quality implied by going concern opinions. Auditing: A Journal of Practice &

KPMG (2017). Umeå. KPMG. [Webbsida].

https://home.kpmg.com/se/sv/home/about/kontor-i-sverige/umea-1.html. [Hämtad 2017-12-14].

Kubeck, J. E., Delp, N. D., Haslett, T. K., McDaniel, M. A., & Salthouse, T. A. (1996). Does Job-Related Training Performance Decline With Age? Psychology and Aging, 11 (1), 92-107.

Lennox, C. (1999). Are large auditors more accurate than small auditors? Accounting and

business Research, 29 (3), 217-227.

Marténg, C. (2014). Hälften av företagen utan revisor - oroande utveckling enligt UC.

Tidningen Balans. [Online] 16 december. Tillgänglig via;

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/halften-av-foretagen-utan-revisor-oroande-utveckling-enligt-uc/ [Hämtad 12 december 2017]

Mattsson, A. (2017, 19 oktober). Företagens storlek. Ekonomifakta.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/. [Hämtad 2017-11-21].

Menon, K., & Williams, D.D. (2010). Investor Reaction to Going Concern Audit Reports.

The Accounting Review, 85 (6), 2075-2105.

Mutchler, J.F., Hopwood, W., & McKeown, J.M. (1997). The Influence of Contrary Information and Mitigating Factors on Audit Opinion Decisions on Bankrupt Companies.

Journal of Accounting Research, 35 (2), 295-310.

Persson, U. (2011). Factors Affecting Audit Quality. Number of assignments & age of

the auditor. Masteruppsats. Umeå. Umeå universitet.

PwC (u.å.). Frivillig revision för de minsta bolagen. PwC.

https://www.pwc.se/sv/revision/frivillig-revision-for-de-mindre-bolagen.html. [Hämtad 2017-12-12].

PwC (u.å.). Nyttan för revisionen - inte bara rutiner och siffror. PwC.

https://www.pwc.se/sv/revision/nyttan-med-revision-inte-bara-rutiner-och-siffror.html

[Hämtad 19 november 2017].

Read, W.J., & Yezegel, A. (2016). Auditor Tenure and Going Concern Opinions for Bankrupt Clients: Additional Evidence. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 35 (1), 163-179.

Regeringen (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små företag, hela dokumentet,

SOU 2008:32. [Rättsdokument]. Stockholm: Justitedepartementet

Revisorsnämnden (2017, 1 september). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revionsbolag. Revisorsnämnden. [Webbsida].

http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/statistik/lopande/2017/se ptember.pdf. [Hämtad 2017-12-12].

Revisorsnämnden (u.å.). Bli revisor. Revisorsnämnden. [Webbsida].

http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor.html [Hämtad 2017-12-12].

Revisorsnämnden (u.å.). Revisionsberättelsen m.m. Revisionsnämnden. [Webbsida].

http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/ansvar_och_uppgifter/revisionsberattel

sen_m_m.html [Hämtad 2017-11-17].

Reynolds, J.K., & Francis, J.R. (2000). Does size matter? The inluence of large clients on office-level auditor reporting decisions. Journal of Accounting and Economics, 30 (3), 375-400.

Riksrevisionen (2017, 9 februari). Avskaffandet av revisionsplikt för mindre bolag.

Riksrevisionen. https://www.riksrevisionen.se/sv/GRANSKNINGAR/Planering-och-

uppfoljning/Pagaende-granskningar/Pagaende-granskningar/Avskaffandet-av-revisionsplikten-for-mindre-aktiebolag/. [Hämtad 2017-11-18].

Rosen, N. A., Williams, L. K., & Foltman, F. F. (1965). Motivational Constraints In An Industrial Retraining Program. Personnel Psychology, 18 (1), 65-79.

Ruiz-Barbadillo, E., Gómez-Aguilar, N., De Fuentes-Barbera, C., & Carcía-Benau M.A. (2004). Audit Quality and the Going-concern Decision-making Process: Spanish Evidence. European Accounting Review, 13 (4), 597–620.

SCB. (u.å). Anställda drabbade av konkurser efter region, näringsgren SNI 2007 och

företagsform. Månad 2009M01-2017M10. [Egen statistisk sökning].

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV1401/Konkurser

Anst07/table/tableViewLayout1/?rxid=675eea0f-17ed-4984-9230-95880ca5639b.

[Hämtad 2017-11-17].

SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

Sundell, A (2010, 16 oktober). Guide: Regressionsdiagnostik - multikollinearitet.

SPSS-akuten. [Blogg]. https://spssSPSS-akuten.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik- https://spssakuten.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik-%E2%80%93-multikollinearitet/. [Hämtad 2017-12-13].

Sundgren, S., & Svanström, T. (2014). Auditor-in-Charge Characteristics and Going-concern Reporting. Contemporary Accounting Research, 31 (2), 531-550.

Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende. Avhandling. Umeå Universitet.

Svanström, T. (2016). Time Pressure, Training Activities and Dysfunctional Auditor Behaviour. Evidence fom Small Audit Firms. International Journal of Auditing, 20, (1), 42-51.

Tagesson, T., & Öhman, P. (2015). To be or not to be - auditors’ ability to signal going concern problems. Journal of Accounting & Organizational Change, 11 (2), 175-192. Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.

TT (2017). Fler konkurser i sommar. Svenska Dagbladet. [Online] 1 augusti. Tillgänglig via; https://www.svd.se/fler-konkurser-i-sommar [Hämtad 12 december 2017]

Upplysningscentralen (u.å.). Svenska företagskonkurser minskar förutom i större branscher. UC. https://www.uc.se/konkursstatistik/. [Hämtad 2017-11-19].

Vanstraelen, A. (2003). Going-Concern Opinions, Auditor Switching, and the Self-Fulfilling Prophecy Effect Examined in the Regulatory Context of Belgium. The

Journal of Accounting, Auditing, and Finance, (18) 2, 231-253.

Verksamt. (2017, 23 augusti). Ekonomisk förening. Verksamt.

https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och-bokforing/arsbokslut-och-arsredovisning/ekonomisk-forening. [Hämtad 2017-11-20].

BILAGOR

Bilaga 1 – Konkursstatistik från SCB (u.å).

Aktiebolag 2016M01 2016M02 2016M03 2016M04 2016M05 2016M06 2016M07 2016M08 2016M09 2016M10 2016M11 0 anställda 150 193 226 282 318 293 174 133 174 208 237 45,0% 46,2% 45,6% 51,3% 58,1% 58,8% 50,6% 42,1% 46,5% 48,5% 49,2% 1-4 anställda 120 143 196 183 144 138 101 116 124 142 152 36,0% 34,2% 39,5% 33,3% 26,3% 27,7% 29,4% 36,7% 33,2% 33,1% 31,5% 5-9 anställda 34 53 37 48 54 37 38 37 37 36 48 10,2% 12,7% 7,5% 8,7% 9,9% 7,4% 11,0% 11,7% 9,9% 8,4% 10,0% 10-19 anställda 22 19 27 23 20 23 19 18 27 28 30 6,6% 4,5% 5,4% 4,2% 3,7% 4,6% 5,5% 5,7% 7,2% 6,5% 6,2% 20-49 anställda 5 7 6 11 10 4 11 11 9 14 12 1,5% 1,7% 1,2% 2,0% 1,8% 0,8% 3,2% 3,5% 2,4% 3,3% 2,5% 50+ anställda 2 3 4 3 1 3 1 1 3 1 3 0,6% 0,7% 0,8% 0,5% 0,2% 0,6% 0,3% 0,3% 0,8% 0,2% 0,6% Summa 333 418 496 550 547 498 344 316 374 429 482 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 0-49 anställda 331 415 492 547 546 495 343 315 371 428 479 99,4% 99,3% 99,2% 99,5% 99,8% 99,4% 99,7% 99,7% 99,2% 99,8% 99,4% 50+ anställda 2 3 4 3 1 3 1 1 3 1 3 0,6% 0,7% 0,8% 0,5% 0,2% 0,6% 0,3% 0,3% 0,8% 0,2% 0,6%

2016M12 2017M01 2017M02 2017M03 2017M04 2017M05 2017M06 2017M07 2017M08 2017M09 2017M10 2016M01-2017M10 248 195 195 232 260 353 291 174 136 188 241 4901 51,3% 44,3% 43,7% 45,1% 52,2% 56,9% 53,8% 49,3% 45,0% 48,3% 47,1% 148 173 182 193 155 177 180 115 103 126 169 3280 30,6% 39,3% 40,8% 37,5% 31,1% 28,5% 33,3% 32,6% 34,1% 32,4% 33,0% 57 37 42 47 46 51 44 31 36 50 59 959 11,8% 8,4% 9,4% 9,1% 9,2% 8,2% 8,1% 8,8% 11,9% 12,9% 11,5% 22 18 22 28 21 23 19 21 15 17 30 492 4,6% 4,1% 4,9% 5,4% 4,2% 3,7% 3,5% 5,9% 5,0% 4,4% 5,9% 7 14 3 13 13 13 6 7 8 6 12 202 1,4% 3,2% 0,7% 2,5% 2,6% 2,1% 1,1% 2,0% 2,6% 1,5% 2,3% 1 3 2 1 3 3 1 5 4 2 1 51 0,2% 0,7% 0,4% 0,2% 0,6% 0,5% 0,2% 1,4% 1,3% 0,5% 0,2% 483 440 446 514 498 620 541 353 302 389 512 9885 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 482 437 444 513 495 617 540 348 298 387 511 9834 99,8% 99,3% 99,6% 99,8% 99,4% 99,5% 99,8% 98,6% 98,7% 99,5% 99,8% 99,48% 1 3 2 1 3 3 1 5 4 2 1 51 0,2% 0,7% 0,4% 0,2% 0,6% 0,5% 0,2% 1,4% 1,3% 0,5% 0,2% 0,52%

Handelshögskolan

Umeå universitet 901 87 Umeå www.usbe.umu.se