3. Metod
3.6 Kvalitetskriterier
3.6.3 Validitet
Ytterligare ett kriterium som anses viktigt inom forskning är begreppet validitet (Bryman och Bell, 2017). Validitet handlar om bedömning av hur väl slutsatserna från en undersökning stämmer överens (Bryman och Bell, 2017). Kriteriet validitet stärks i denna studie genom att det återfinns en beskrivning i avsnitt 3.4 om hur varje begrepp har mätts samt i avsnitt 3.4 återges motivering till val av måtten.
Intern validitet handlar om huruvida slutsatser som består av ett orsakssamband mellan minst två variabler är hållbara eller inte (Bryman och Bell, 2017). För att bedöma den interna validiteten i denna studie består studien av fyra kontrollvariabler, företagsstorlek, lönsamhet, börsnotering samt statligt ägande. Kontrollvariabler inkluderas i syfte att öka slutsatsernas tillförlitlighet, eftersom de kan påverka sambandet mellan reformen SFS 2016:947 och mängden hållbarhetsinformation inom kontroversiella företags negativa hålbarhetsdimension.
31 4. Resultat
4.1 Deskriptiv statistik
4.1.1 Beroende variabeln
Tabell 3 och 4 presenterar den deskriptiva statistiken för de beroende variablerna, mängd
hålbarhetsinformation inom den sociala dimensionen (MHIS), och mängd hållbarhetsinformation inom miljödimensionen (MHIM). Tabell 3 inkluderar åren 2015 och 2016, när rapportering varit frivilligt och tabell 4 inkluderar år 2017 till 2019, när rapportering varit obligatorisk.
Tabellerna visar att mängden hållbarhetsinformation ökat när rapporteringen varit obligatorisk jämfört med frivillig, för både miljömässigt och socialt kontroversiella företag. Medelvärdet har ökat med 53% för miljömässigt kontroversiella företag och 56% för socialt kontroversiella företag.
Åren 2015 och 2016 fanns ett socialt kontroversiellt företag som inte rapporterade någon information inom den sociala dimensionen, vilket inte påvisas för åren 2017 till 2019.
Tabellerna visar också en skillnad i rapportering mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag. År 2015 till 2016 rapporterar socialt kontroversiella företag i genomsnitt 8,6 gånger mer än miljömässigt kontroversiella företag, år 2017 till 2019 har denna siffra minskat till 4,2.
Vidare har spridningen mellan de företag som rapporterat mest och minst inom de två olika
dimensionerna ökat för åren 2017 till 2019 jämfört med åren 2015 till 2016. Standardavvikelsen har också ökat med 28% för miljödimensionen respektive 43% för den sociala dimensionen.
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
MHIM 32 17 2 603 676,22 684,376
MHIS 16 0 10 630 2 811,44 3 097,163
Tabell 3. Mängd hållbarhetsinformation 2015–2016 MHIM= Mängd hålbarhetsinformation inom miljödimensionen MHIS= Mängd hålbarhetsinformation inom den sociala dimensionen
32
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
MHIM 48 76 3 732 1 034,88 876,136
MHIS 24 760 16 494 4 374,08 4 435,246
Tabell 4. Mängd hållbarhetsinformation 2017–2019 MHIM= Mängd hålbarhetsinformation inom miljödimensionen MHIS= Mängd hålbarhetsinformation inom den sociala dimensionen
4.1.2 Oberoende kontrollvariabler
4.1.2.1 Miljömässigt kontroversiella företag
Tabell 5 och 6 sammanfattar den deskriptiva statistiken för de oberoende variablerna företagsstorlek och lönsamhet för de miljömässigt kontroversiella företagen. Tabell 5 inkluderar åren 2015 och 2016 när rapportering varit frivilligt. Tabell 6 inkluderar åren 2017 till 2019 när rapportering varit obligatorisk.
Den genomsnittliga företagsstorleken har ökat med 13,22% för åren 2017 till 2019 jämfört med åren 2015 till 2016. Samtidigt har den genomsnittliga lönsamheten minskat med 1,9% under samma tidsperiod. Skillnaden i storlek mellan det största och minsta företaget har ökat med 13,5% för åren 2017 till 2019 jämfört med åren 2015 till 2016. Skillnaden i lönsamhet mellan de företag som är mest och minst lönsamma har ökat med 32% under samma tidsperiod.
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
Företagsstorlek 32 265 494 462317000 62146374,81 135754404,3
Lönsamhet 32 -12,2 17,5 5,903 6,4973
Tabell 5. Oberoende variabler (företagsstorlek, Lönsamhet) miljömässigt kontroversiella företag 2015–2016
33
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
Företagsstorlek 48 296 200 524837000 70362301,40 149533086,4
Lönsamhet 48 -15,5 23,7 5,788 8,2477
Tabell 6. Oberoende variabler (företagsstorlek, Lönsamhet) miljömässigt kontroversiella företag 2017–2019
Tabell 7 och 8 visar fördelningen för de oberoende variablerna statligt ägande och börsnotering för de miljömässigt kontroversiella företagen. Fördelningen av ägandet har varit konstant under åren 2015 till 2019.
Antal (n)
Andel (%) Statligt ägt 3 18,75 Ej statligt ägt 13 81,25
Tabell 7. Oberoende variabeln statligt ägande miljömässigt kontroversiella företag
Antal (n)
Andel (%) Börsnoterade 6 37,5 Ej börsnoterade 10 62,5
Tabell 8. Oberoende variabeln börsnotering miljömässigt kontroversiella företag
4.1.2.2 Socialt kontroversiella företag
Tabell 9 och 10 sammanfattar den deskriptiva statistiken för de oberoende variablerna
företagsstorlek och lönsamhet för de socialt kontroversiella företagen. Tabell 9 inkluderar år 2015 och 2016 när rapportering varit frivilligt. Tabell 10 inkluderar åren 2017 till 2019 när rapportering varit obligatoriskt.
Den genomsnittliga företagsstorleken ökade med 20,8% för åren 2017 till 2019 jämfört med åren 2015 till 2016. Samtidigt har den genomsnittliga lönsamheten minskat med 23,9% under samma tidsperiod. Skillnaden i storlek mellan det största och det minsta företaget har ökat med 46,3% för åren 2017 till 2019 jämfört med åren 2015 till 2016. Skillnaden i lönsamhet mellan de företag som är mest och minst lönsamma har minskat med 8,7% under samma tidsperiod.
34 N Minimu
m
Maximum Mean Std.
Deviation
Företagsstorlek 16 1451000 41211000 9954950,75 11853983,48
Lönsamhet 16 3,6 214,6 43,875 66,1474
Tabell 9. Oberoende variabler (företagsstorlek, Lönsamhet) socialt kontroversiella företag 2015–2016
N Minimum Maximum Mean Std.
Deviation
Företagsstorlek 24 1677764 59858000 12025150,13 16632317,76
Lönsamhet 24 0,6 193,3 33,371 48,1571
Tabell 10. Oberoende variabler (företagsstorlek, Lönsamhet) socialt kontroversiella företag 2017–2019
Tabell 11 och 12 visar fördelningen för de oberoende variablerna statligt ägande och börsnotering för de socialt kontroversiella företagen. Fördelningen av ägandet har varit konstant under åren 2015 till 2019.
Antal (n)
Andel (%) Statligt ägt 2 25 Ej statligt ägt 6 75
Tabell 11. Oberoende variabeln statligt ägande socialt kontroversiella företag
Tabell 12. Oberoende variabeln börsnotering socialt kontroversiella företag
4.2 Spearman´s rho
Tabell 13 presenterar ett Spearmankorrelationstest som genomförts för samtliga oberoende variabler mellan åren 2015 till 2019. Samtliga värden ryms inom intervallet +0,355 och -0,424, vilket
indikerar att det inte finns någon stark samvariation mellan variablerna.
Antal (n)
Andel (%)
Börsnoterade 4 50
Ej börsnoterade 4 50
35
Tabell 13. Spearman´s rho
4.3 Regressionsanalyser
Multipla regressionsanalyser har genomförts för att testa studiens hypoteser. Den beroende
variabeln har varit mängd hållbarhetsinformation inom den sociala dimensionen (MHIS) för socialt kontroversiella företag och mängd hållbarhetsinformation inom miljödimensionen (MHIM) för miljömässigt kontroversiella företag. De oberoende variablerna har varit reform (R), företagsstorlek (FS), lönsamhet (L), börsnotering (B) samt statligt ägande (SÄ). Formeln för multipel regression är följande;
y = alfa + β1x1 + β2x2 + …βnxn + ε
Formel 5. Multipel regression (Djurfeldt, 2009) y = beroende variabel
alfa = en konstant
β = regressionskoefficient (visar hur y förändras när x ökar en enhet) x = oberoende variabel
ε = residualen (summan av de kausala faktorer som bestämmer de beroende variabeln y och som inte har inkluderats bland de oberoende variablerna x).
Funktionen för multipel regression definieras därför enligt följande för den sociala hållbarhetsdimensionen;
MHIS= a0 + 𝛽R1 + 𝛽FS2 + 𝛽L3 + 𝛽B4 + 𝛽SÄ5 + 𝜀
Formel 6. Multipel regression för den sociala dimensionen
Funktionen för multipel regression definieras enligt följande för den miljömässiga hållbarhetsdimensionen;
MHIM= a0 + 𝛽R1 + 𝛽FS2 + 𝛽L3 + 𝛽B4 + 𝛽SÄ5 + 𝜀
Formel 7. Multipel regression för den miljömässiga hållbarhetsdimensionen
Företagsstorlek (Tkr)
Lönsamhet Börsnotering Statligt ägande
*Correlation is significant at the 0,05 level (2-tailed)
** Correlation is significant at the 0,01 level (2-tailed)
36 4.3.1 Regressionsanalys socialt kontroversiella företag
Tabell 14 och 15 presenterar regressionsanalysen för socialt kontroversiella företag. Syftet med regressionen är att pröva två av studiens hypoteser, H1 och H3.
Tabell 14 påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan den oberoende variabeln reformen och den beroende variabeln, mängd hållbarhetsinformation inom den sociala dimensionen.
Resultatet stödjer därmed H3. Resultatet påvisar istället ett positivt samband mellan mängd
hållbarhetsinformation inom den sociala dimensionen och statligt ägande. Sambandet är signifikant på nivå 0,01. Övriga kontrollvariabler påvisar inget signifikant samband med den beroende
variabeln. Adjusted R Square i tabell 15 visar en förklaringsgrad på 36,5% vilket innebär att 36,5%
av variationen i den beroende variabeln kan förklaras av förändringar i de oberoende variablerna.
Tabell 14. Multipel linjär regression för socialt kontroversiella företag år 2015–2019.
Tabell 15. Summering av multipel linjär regression för socialt kontroversiella företag år 2015–2019.
4.3.2 Regressionsanalys miljömässigt kontroversiella företag
Tabell 16 och 17 presenterar regressionsanalysen för miljömässigt kontroversiella företag. Syftet med regressionen är att pröva två av studiens hypoteser, H2 och H4.
Tabell 16 påvisar ett positivt samband mellan den oberoende variabel reformen och den beroende variabeln, mängd hållbarhetsinformation inom miljödimensionen. Sambandet är signifikant på nivå 0,05. Resultatet stödjer därmed H2. Ostandardiserad beta för variabeln, reformen, är 353,519.
Värdet indikerar att miljömässigt kontroversiella företag i genomsnitt rapporterar cirka 354 fler ord Unstandardized
a.Predictors: (Constant), Statligt ägande, Lönsamhet, Företagsstorlek (Tkr), Börsnotering
37 inom den miljömässiga hållbarhetsdimensionen när reformen trätt i kraft, jämfört med innan den trätt i kraft.
Resultatet påvisar även ett positivt samband mellan börsnotering och mängd
hållbarhetsinformation inom miljödimensionen. Sambandet är signifikant på nivå 0,01. Variabeln statligt ägande visar också ett positivt samband med mängd hållbarhetsinformation inom
miljödimensionen. Sambandet är signifikant på nivå 0,1. Övriga kontrollvariabler påvisar inget signifikant samband med den beroende variabeln. Adjusted R Square i tabell 17 visar en förklaringsgrad på 18,8% vilket innebär att 18,8% av variationen i den beroende variabeln kan förklaras av förändringar i de oberoende variablerna.
Tabell 16. Multipel linjär regression för miljömässigt kontroversiella företag år 2015–2019.
Tabell 17. Summering av multipel linjär regression för miljömässigt kontroversiella företag år 2015–2019.
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
t Sig.
B Std.Error Beta
(Constant) 200,349 179,208 1,118 ,267
Företagsstorlek (Tkr) 7,482E-7 ,000 ,131 1,173 ,244
Lönsamhet 8,738 11,909 ,081 ,734 ,465
Börsnotering 645,895 194,903 ,393 3,314 ,001
Statligt ägande 507,789 260,850 ,243 1,947 ,055
Reformen 353,519 168,615 ,213 2,097 ,039
a.Dependent Variable: Mängd hållbarhetsinformation
R R Square Adjusted R
Square
Std. Error of the Estimate
,489a ,240 ,188 738,454
a.Predictors: (Constant), Statligt ägande, Lönsamhet, Företagsstorlek (Tkr), Börsnotering
38 5. Resultatdiskussion
Studiens deskriptiva resultat visar att 22 av de 23 företag som ingått i studien ger ut
hållbarhetsinformation inom sin negativa hållbarhetsdimension, även när rapporteringen är frivillig.
Hahn och Lülfs (2014) menar att rapportering om ett företags kontroversiella aspekt av affärsverksamheten sänder positiva signaler till intressenterna. Samtidigt hävdar Vollero et al.
(2019) att rapportering om den kontroversiella aspekten stärker affärsverksamhetens trovärdighet.
Kontroversiella företag förväntas därför producera detaljerad och noggrann hållbarhetsinformation även när rapporteringen är frivillig (Vollero et al., 2019). Studien påvisar däremot att företagen rapporterar mer inom den negativa hållbarhetsdimensionen när rapporteringen är obligatorisk, vilket istället skulle kunna förklaras av signaleringsteorin. Signaleringsteorin menar att lågpresterande företag, exempelvis kontroversiella företag, inte vill signalera att de är lågpresterande och därför ger ut mindre frivilliga upply sningar (Hartwig, 2018; Sierra-Garcia et al., 2018). Majoriteten av
företagen rapporterar därför när det är frivilligt, men endast en mindre mängd jämfört med när rapporteringen är obligatorisk.
Regressionsanalysen visar däremot inget statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och socialt kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den sociala dimensionen. Det styrker tidigare forskning som hävdar att en ökad mängd rapportering kan bero på andra faktorer än reglering (Iaonnou och Serafeim, 2017; Larringa et al., 2002; Costa och Agostinis, 2016). Resultatet visar däremot att den genomsnittliga mängden
hållbarhetsinformation som socialt kontroversiella företag ger ut inom den sociala dimensionen ökat när rapporteringen blev obligatorisk. Costa och Agostinis (2016) resultat påvisade också att
mängden rapporteringen ökat, men kunde inte bevisa att det berodde på obligatorisk rapportering.
Ökningen av hållbarhetsinformation som socialt kontroversiella företag ger ut inom den sociala dimensionen skulle därför istället kunna bero på andra faktorer än obligatorisk
hållbarhetsrapportering.
Studiens resultat indikerar att socialt kontroversiella företag påverkas av andra faktorer än obligatorisk hållbarhetsrapportering när det gäller mängden rapportering inom den sociala
hållbarhetsdimensionen. Hartwig (2018) menar exempelvis att de normer som företag strävar efter att verka i samklang med, förändras över tid. Det skulle kunna förklara varför mängden rapportering ökat under de fem år som studien undersöker. Företagen måste därför anpassa sig om de vill behålla sin legitimitet (Hartwig, 2018). Chan et al. (2013) menar också att det finns en strategisk vinning i att producera en större mängd information eftersom information är nödvändigt för att ändra människors uppfattning om företaget. Socialt kontroversiella företags utgivande av social
39 hållbarhetsinformation skulle därför kunna bero på att samhällets förväntningar ökat. Företagen kan därför ha anpassat sig för att behålla legitimiteten genom att producera en större mängd information inom sin negativa hållbarhetsdimension.
Vollero et al. (2019) menar vidare att den kontroversiella aspekten av ett företag påverkar hållbarhetsrapporteringen till följd av att kontroversiella företag är utsatta för mer offentlig
granskning. För de socialt kontroversiella företagen innebär det att deras negativa sociala påverkan påverkar hur de hållbarhetsrapporterar. Kilian och Hennigs (2014) hävdar samtidigt att
allmänhetens och intressenternas efterfrågan ökat på ansvarsfullt agerande från företagen. De socialt kontroversiella företagen måste därför rapportera om sina sociala aspekter i syfte att försöka
besvara efterfrågan på ansvarsfullt agerande. Att ge ut information inom den hållbarhetsdimension allmänheten anser att företaget agerar oansvarigt inom kan sända signaler om att företaget försöker ta ansvar, trots sin negativa påverkan på det sociala området. Påståendena kan förklara studiens resultat där en ökning av mängden hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag inom den sociala dimensionen påvisas. Resultatet kan däremot inte bevisa att ökningen skulle bero på att det blivit obligatoriskt för företagen att hållbarhetsrapportera. En möjlig förklaring till det är att den kontroversiella aspekten av affärsverksamheten påverkar rapporteringen enligt ovanstående resonemang.
Det deskriptiva resultatet visar också att socialt kontroversiella företag ger ut en stor mängd information inom den sociala dimensionen både innan och efter reformens införande. Det innebär att de rapporterar om sin kontroversiella aspekt av affärsverksamheten även när det är frivilligt. Den frivilliga rapporteringen skulle kunna förklaras av legitimitetsteorin. Byrd et al. (2017) menar exempelvis att ett av kontroversiella företags syften med utgivandet av hållbarhetsinformation är att legitimera den kontroversiella aspekten av affärsverksamheten. Företag med större sannolikhet för att allmänheten ser på företaget som illegitimt, har dessutom större incitament att anta
legitimeringsstrategier för att samhället inte ska bojkotta företagens produkter (Ching och Gerab, 2017; Bebbington, 2008). Socialt kontroversiella företags frivilliga rapporteringsengagemang kan därför bero på att de har större incitament än andra företag att anta legitimeringsstrategier eftersom den kontroversiella aspekten av verksamheten kräver det.
Kotchen och Moon (2012) hävdar också att rapporteringens främsta syfte är att legitimera
oansvarigt agerande. Företag inom kontroversiella branscher ger därför ut hållbarhetsinformation i större utsträckning för att kompensera för sina oansvariga aktiviteter (Kotchen och Moon, 2012).
Det är således troligt att socialt kontroversiella företag ger ut frivilliga upplysningar inom den sociala hållbarhetsdimensionen som en legitimeringsstrategi. Det kan också förklara varför det inte
40 finns något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden information inom den sociala hållbarhetsdimensionen.
Regressionsanalysen för miljömässigt kontroversiella företag visar istället att det finns ett positivt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden information de ger ut inom miljödimensionen. Resultatet överensstämmer med vad Crawford och Williams (2010)
beskriver gällande att obligatorisk hållbarhetsrapportering ofta leder till en ökad mängd rapportering. Llena et al. (2007) menar även att det främst gäller företag med en negativ miljöpåverkan, vilket också styrks av Sierra-Garcia et al. (2018). Studiens resultat visar att miljömässigt kontroversiella företags utgivande av miljömässig information påverkas positivt av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Detsamma påvisas inte för socialt kontroversiella företag. Det styrker Sierra-Garcia et als. studie som påvisade skillnader mellan olika branschsektorer och att företag inom miljömässigt kontroversiella branscher ger ut mer hållbarhetsinformation till följd av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Det är därför sannolikt att miljömässigt och socialt
kontroversiella företag har olika motiv bakom utgivandet av information inom sin negativa
hållbarhetsdimension. Vilka motiv det skulle kunna vara och vad skillnaderna beror på har inte varit studiens syfte att undersöka. Hahn och Lülfs (2014) beskriver dock att graden av kontroversialitet varierar mellan branscher och företag. Det är därför troligt att de olika branscher som inkluderats i studien påverkas av sin kontroversiella aspekt i olika utsträckning. Vidare kan det förklara varför det påvisas en skillnad mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag gällande huruvida mängden rapportering inom deras respektive negativa hållbarhetsdimension påverkas av
obligatorisk hållbarhetsrapportering.
Hahn och Lülfs (2014) menar vidare att utgivande av hållbarhetsinformation gällande den kontroversiella aspekten av affärsverksamheten kan hota företagets legitimitet. Bebbington et al.
(2008) samt Michelon (2011) menar istället att hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att hantera risken för dåligt rykte. Byrd et al. (2017) argumenterar därför att både själva rapporteringen och strukturen på rapporten bör reflektera företagets behov av att bygga upp och bibehålla ett gott rykte. Kontroversiella företag kan ofta vara i stort behov av att bygga upp ett gott rykte eftersom deras verksamhet kretsar kring negativ social eller miljömässig påverkan. Negativ social eller miljömässig påverkan kan i sin tur ge upphov till dåligt rykte. För kontroversiella företag kan det därför innebära att de framhäver det positiva, trots att verksamheten associeras med negativ social eller miljömässig påverkan. Det kan förklara varför miljömässigt kontroversiella företag väljer att ge ut en mindre mängd hållbarhetsinformation inom miljödimensionen när det är frivilligt att rapportera.
41 Dierks och Preston (1977), Hall (1993) samt Deegan och Gordon (1996) menar däremot att
miljömässigt kontroversiella företag är mer benägna att ge ut information om sin miljöpåverkan än företag i andra industrier. De beskriver att miljömässigt kontroversiella företag upplever större tryck att uppvisa legitimitet och därmed förväntas tillhandahålla mer omfattande hållbarhetsrapportering även när rapporteringen är frivillig (Hall, 1993; Deegan och Gordon, 1996). Baserat på studiens resultat är det däremot de socialt kontroversiella företagen som är mer benägna att ge ut frivillig information om sina sociala aspekter. Studiens resultat talar därför mot den tidigare forskningen.
Tidigare studier som hävdar att miljömässigt kontroversiella företag ger ut frivillig information inom miljödimensionen utfärdades så tidigt som på 90-talet och rapporteringstraditionen har troligtvis förändrats sedan dess. Studiens resultat indikerar således att det skett en förändring som skulle kunna bero på att även sociala frågor blivit viktigare för allmänheten, vilket även kolk (2004) beskriver.
Det påvisas även ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och miljömässigt kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom miljödimensionen. Ett positivt samband indikerar därmed att miljömässigt kontroversiella företag inte ger ut tillräckligt mycket information om sin miljöpåverkan när det är frivilligt att rapportera. Studiens resultat
överensstämmer därför istället med den tidigare forskningen som menar att oreglerad
hållbarhetsrapportering innebär partiska och ofullständiga rapporter inom miljömässig hållbarhet (Gray och Milne, 2002; Einwiller och Carroll, 2020; Hahn och Lüfs, 2014).
Regressionsanalyserna påvisar ingen signifikant samband mellan företagsstorlek respektive lönsamhet och mängden information inom de kontroversiella företagens negativa
hållbarhetsdimension. Det motsäger tidigare studier som hävdar att det finns ett positivt samband mellan företagsstorlek respektive lönsamhet och mängden hållbarhetsinformation (Gamerschlag, et al., 2011; Garde Sánchez et al., 2017; Hossain och Reaz, 2007; Tagesson et al., 2009; Zheng och Zhang, 2016). Kontroversiella företag påverkas därför av andra faktorer jämfört med företag som inte identifieras som kontroversiella. Det kan bero på den kontroversiella aspekten av
affärsverksamheten och behovet av att upprätthålla legitimitet, vilket skiljer kontroversiella företag från icke-kontroversiella företag. Gällande företagsstorleken kan resultatet också förklaras av att studiens population endast bestått av företag som omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering och därför är av en viss storlek.
42 6. Slutsats, resultat och begränsningar
6.1 Slutsats
Syftet med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt
kontroversiella företag. Studiens resultat visade att de socialt kontroversiella företagen gav ut mer information inom den sociala hållbarhetsdimensionen de år hållbarhetsrapporteringen var
obligatoriskt, jämfört med de år rapporteringen var frivillig. Studien kunde däremot inte påvisa att ökningen berodde på att hållbarhetsrapporteringen blivit obligatorisk. Studiens resultat stödjer därmed H3, att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk
hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som gavs ut av socialt kontroversiella företag.
Syftet var också att undersöka om det fanns något samband mellan obligatorisk
hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som gavs ut av
miljömässigt kontroversiella företag. Studiens resultat visade att de miljömässigt kontroversiella företagen rapporterade mer inom den miljömässiga hållbarhetsdimensionen de år
hållbarhetsrapporteringen var obligatorisk, jämfört med de år rapporteringen var frivillig. Till skillnad mot de socialt kontroversiella företagen påvisades även ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som gavs ut av miljömässigt kontroversiella företag. Resultatet stödjer därmed H2, att det finns ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som gavs ut av miljömässigt kontroversiella företag.
6.2 Teoretiskt resultat
Studiens resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk
hållbarhetsrapportering och mängden information inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare
empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Resultatet för miljömässigt kontroversiella företag bekräftar tidigare forskning gällande att företag rapporterar mer till följd av att rapporteringen blivit obligatorisk (Llena et al., 2007; Costa och Agostini, 2016; Crawford och Williams, 2010).
Resultatet för socialt kontroversiella företag bekräftar istället den andra delen av tidigare forskning som hävdar att företag inte rapporterar en ökad mängd hållbarhetsinformation till följd obligatorisk
43 rapportering (Llena et al., 2007; Larringa et al., 2002; Sierra-Garcia; Iaonnou och serafeim, 2017;
Costa och Agostini, 2016).
Studiens resultat indikerar således att det finns skillnader mellan olika typer av kontroversiella branscher och att graden av kontroversialitet kan variera mellan branscherna. Det framkommer också i studien att kontroversiella företag inte påverkas av samma faktorer och icke-kontroversiella företag, exempelvis gällande huruvida företagsstorlek och lönsamhet påverkar mängden
hållbarhetsrapportering. Resultatet föreslår istället att kontroversiella företag påverkas av sin kontroversiella aspekt av verksamheten i sin hållbarhetsrapportering. Detta fokus på vad som påverkar och motiverar kontroversiella företag har saknats i tidigare studier, och är det som denna studie bidrar med till redan befintlig forskning.
Tidigare studier som studerat relationen mellan företagsstorlek respektive lönsamhet och mängd
Tidigare studier som studerat relationen mellan företagsstorlek respektive lönsamhet och mängd