Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet är två begrepp som är nära förknippade med en positivistisk forsk- ningstradition vilket denna studie, med sin mer kvalitativa individfokuserade ansats, inte kan sägas ingå i. Däremot finns det, som Kvale och Brinkmann (2009) hävdar, goda anledningar att ändå diskutera dessa två begrepp inom ramen för intervjuforskning. Inom positivistisk forskning begränsas validitet framförallt till det mätbara. Detta är dock inte möjligt i en kvali- tativ intervjustudie och därmed måste begreppet som sådant vidgas. Validitet kan då komma att syfta till hur pass giltiga slutsatserna är utifrån sina premisser.

En generell utgångspunkt är att en undersökning är valid inom samhällsvetenskapen när den undersöker vad den syftar till att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 264). Men validitet

26 kan också förstås som en process som genomsyrar hela undersökningen och inte enbart görs i samband med att resultatet jämförs med syftet. Utifrån de sju stadierna i en intervjumetod kan validiteten i undersökningen beskrivas. I det första stadiet, tematisering, kan validiteten be- kräftas genom att undersöka hur väl underbyggda studiens teoretiska antaganden är och hur studien logiskt härleder teori till forskningsfrågor och i det andra stadiet, planering, handlar validiteten om hur adekvat intervjudesignen och metoden är i anslutning till studiens syfte (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267). I denna studie lyfts både rapporter och tidigare forskning fram om hur undervisning i kontroversiella frågor påverkas av kontext och elevernas bak- grund och kultur, men också hur det inte finns en självklar didaktisk lösning på hur lärare bör agera i undervisning i kontroversiella frågor vilket därmed understryker denna studies ut- gångspunkt att lärare som arbetar med elever med utländsk bakgrund bör göra didaktiska överväganden kring hur de väljer att agera. Som tidigare beskrivet är också frågorna i inter- vjumallen specifikt framtagna i syfte att synliggöra lärarnas syn på hur kontroversiella frågor får plats i undervisningen, hur de väljer att agera i sin roll som lärare och hur de motiverar sina val och utifrån resultatet nedan dras också slutsatsen att intervjuerna gav svar på detta. I den tredje fasen¸ intervju, bygger validiteten i en intervjustudie på att genomförandet av in- tervjun omfattar en noggrann utfrågning om vad deltagarna menar och kontroll av intervjus- varen under intervjuns gång och i det fjärde stadiet, utskrift, handlar god validitet om en väl vald metod för att överföra muntligt språk till skriftligt språk utan att förlora meningen i det som sägs (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267). Under intervjuerna i denna studie ställdes, som ovan konstaterat, tolkande frågor i syfte att klargöra vad deltagaren menade och under inter- vjuns gång återkom många resonemang som kunde bekräfta vad deltagaren ville få berättat. Transkriberingsmetoden valdes på grund av att den lämpade sig väl med syftet av studien vilket innebär att ett bevarande av innebörden av lärarnas svar betonades. Det innebär att bland annat kroppsspråk, tonlägen och lärarnas emotionella inställning under intervjuns gång inte prioriterades Kvale & Brinkmann, 2009, s. 203). Pauser och upprepningar lyftes marke- rades och ett bevarande av den svarens språkliga struktur i eftersträvades också eftersom det påverkade hur intervjun fortskred.

I det femte stadiet, analys, gäller validitet huruvida logiken i tolkningarna av svaren är håll- bara (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267). I samtliga av intervjuerna beskrev lärarna sina val och sin roll som lärare, och sina överväganden och motiv. Kategoriseringen av lärarna med hjälp av de analysverktyg som denna studie hade till hands var därför relativt enkel och vidare var det tydligt vilka överväganden lärarna gjorde på grund av elevernas bakgrund och inte. I det sjätte stadiet, validering, innebär en god kvalitet att valideringsmetoden är väl vald för att verifiera undersökningens resultat. Kvale och Brinkmann pekar på att intervjupersoner inte nödvändigtvis berättar ”sanningen” men att uttalandet ändå kan avslöja vad som är sant för den enskilda personen (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267–270). Denna studie eftersöker lä- rarnas resonemang och motiv kring hur de väljer att hantera kontroversiella frågor i undervis- ningen. I denna strävan efterfrågas dock inte nödvändigtvis en sanning som sådan. Lärarna

27 uppger visserligen svar på hur de väljer att agera i klassrummet, ett påstående som inte kan verifieras inom ramen för denna studie, men för att förstå lärarnas motiv bakom sitt handlande är det mer lärarnas egna sanning som är intressant att nå och som tidigare konstaterat verifie- rades lärarnas utsagor löpande under intervjun.

I det sista stadiet, rapportering, är god validitet att studien som sådan ger en god redogörelse för resultatet och är tydlig inför läsaren hur resultatet kan förstås (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 267). Resultatet som nedan presenteras kommer presenteras tematiskt och följa samma ord- ning som frågeställningarna ovan för att göra läsningen av resultatet enklare. Vidare kommer resultatet stödjas av citat från intervjuerna som kan bekräfta de slutsatser som dras.

Reliabilitet kan hänföras till flera olika aspekter i undersökningen. Reliabilitet innebär att

samma resultat skulle kunna uppnås vid andra tidpunkter och av andra forskare (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 263). Särskilt tre aspekter är viktiga att beakta inför föreliggande studie, reliabiliteten i genomförandet av intervjun, reliabiliteten i omvandling från muntligt till skrift- ligt språk, samt reliabiliteten i kategoriseringen av svaren. I anslutning till reliabilitet i genom- förandet av intervjun är en av de främsta faktorerna förekomsten av ledande frågor. Kvale och Brinkmann är tydliga med att ledande frågor inte kategoriskt är negativt och menar att de stundvis kan vara nödvändiga i syfte att pröva tillförlitligheten i den intervjuades svar. För en hög reliabilitet kan därför förekomsten av ledande frågor vara nödvändigt (Kvale & Brink- mann, 2009, s. 188). I denna studie har ledande frågor undvikits i intervjumallen och i den övervägande strukturen på intervjun i syfte att inte leda deltagarnas resonemang åt något sär- skilt håll men tillämpats i följdfrågor för att pröva den intervjuades svar.

I omvandlingsfasen från muntligt till skriftligt kan enligt Kvale och Brinkmann flera personer vara inblandade i att transkribera i syfte att stärka transkriptionens reliabilitet. Med detta upp- kommer dock en mängd utmaningar där olika personer kan göra olika tolkningar av svaren där det kanske inte finns något självklart svar på var en mening slutar eller hur den emotion- ella aspekten av en intervju ska förmedlas (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 200f). På samma sätt kan flera personer vara delaktiga i analysen och kategoriseringen av intervjusvaren för att stärka reliabiliteten men bär också med samma risk med multipla tolkningar (Kvale & Brink- mann, 2009, s. 224f). I denna studie har endast en person varit inblandad i transkriptionerna av intervjuerna såväl som analysen, detta av resursskäl. Det kan däremot nämnas att Kvale och Brinkmann pekar ut att en brist med för stark tonvikt på reliabiliteten är att den kan mot- verka de kreativa aspekterna av att genomföra en studie där intervjuarens personliga intervju- stil och möjlighet till flexibilitet är viktigt (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 263f).