Denna studie är baserad på sju personers berättade upplevelser om den hjälp de fått från olika hjälpinstanser. Studien bygger på ett litet, icke-slumpmässigt urval och kan därigenom enligt Bryman (2011) inte generaliseras till en större population än den studerade. Detta var dock inte heller studiens syfte. Validitet rör frågan huruvida forskaren studerar det den avser att studera (Thurén, 2007). Vi hade för avsikt att undersöka enskilda personers upplevelser av den hjälp de fått för sitt missbruk, för att få en djupare förståelse för vad de upplever som betydelsefulla faktorer, och detta anser vi att vi har lyckats med. Enligt Bryman (2011) går det dock att hävda viss generaliserbarhet genom att jämföra liknande studier, med likartade resultat, med varandra. Denna studie kan, utifrån det ovan beskrivna, betraktas som teoretiskt generaliserbar då dess resultat stämmer väl överrens med annan tidigare forskning.
Denna studie är hermeneutisk och bygger således på våra tolkningar av de intervjusvar vi fått. Syftet med en sådan studie är enligt Westlund (2009) att tolka intervjusvaren så som
informanterna menade, att se till svarens kontext och få en förståelse för vad det är
informanterna vill förmedla. Helt säkra på att vi lyckas med detta kan vi dock aldrig vara. Westlund (2009) menar att en forskare alltid har en förförståelse, både vad gäller erfarenheter och teoretiska kunskaper, som påverkar hur denne tolkar den insamlade informationen. En förförståelse som forskaren enligt Bryman (2011) aldrig kan ha fullständig kontroll över. Det är utifrån detta inte helt säkert att vår tolkning speglar informanternas verklighet. Det är således svårt att diskutera studiens reliabilitet som enligt Bryman (2011) rör måttens
pålitlighet. Vi vill dock mena att vår studie har en god tillförlitlighet och att den till viss del kan vara överförbar. Detta innebär enligt Bryman (2011) att studien är så noga beskriven och fyllig att läsaren kan göra en bedömning om resultatet kan överföras till andra sammanhang och miljöer än just den studerade. Vi kan aldrig anta att vårt resultat stämmer in på fler individers upplevelser av missbruksvård men vi anser ändå att vi tydliggjort våra kopplingar och tolkningar så väl att andra skulle kunna känna igen sig i beskrivningarna. Det hade eventuellt varit enklare att få ett reliabelt resultat om vi i stället utfört en kvantitativ studie med strukturerade och konkreta mätningar. Vi ville dock genom ett kvalitativt, induktivt arbetssätt förstå vilka faktorer som informanterna själva ansåg vara viktiga, något vi bedömde
37 inte var möjligt genom en kvantitativ, deduktiv studie, där man (i motsats till det induktiva) enligt Bryman (2011) utgår från förutbestämda teorier och begrepp.
Vi anser att det finns ett behov av vidare forskning kring andlighetens och empowerments betydelse för missbruksvården. Det vore intressant att göra en kvantitativ studie och undersöka hur många som uppnår en långvarig drogfrihet genom missbruksvård inom offentlig sektor kontra missbruksvård som uttalat inbegriper både andlighet och
empowerment. Det vore intressant att se hur hjälpinstanser som kombinerar empowerment och andlighet skiljer sig från missbruksvård inom offentlig sektor när det gäller antalet missbrukare som faktiskt förblir drogfria efter att hjälpen avslutats. Vi anser att man borde kunna upptäcka kraftfulla och verksamma mekanismer i hjälpinstanser som AA och frikyrkan som den svenska missbruksvården skulle behöva ta till sig för att utvecklas och göra så att fler lyckas med sin avhållsamhet från droger och alkohol. Visserligen kan faktorer som andlighet vara svåra att mäta genom kvantitativa metoder då det är svårt att avgöra när individen tar till sig andlighet och på vilket sätt detta är till hjälp för denne. Det kan således vara svårt att finna evidens för andlighetens effektivitet vid missbruksvård, men borde inte uteslutas från
missbruksvården enbart på grund av det. Att andlighet kan ha betydelse och faktiskt påverka resultatet borde vara skäl nog att överväga, och forska kring, ett införlivande av denna komponent i missbruksvården inom offentlig sektor.
38
Referenslista
AA1 (i.d.). Hämtat den 22/4-2013 från http://www.aa.se/for-media/
AA2 (i.d.). Hämtat den 22/4-2013 från http://www.aa.se/om-aa/har-aa-behandlingshem/ AA3 (i.d.). Hämtat den 22/4-2013 från http://www.aa.se/om-aa/ar-aa-religiost/.
AA4 (i.d.). Hämtat den 22/4-2013 från http://www.aa.se/om-aa/aa-for-professionella/ American Psychiatric Association (2002). Mini-D – Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Stockholm: Pilgrim press.
Anandarajah, Gowri & Hight, Ellen. (2001). Spirituality and medical practice: Using the HOPE questions as a practical tool for spiritual assessment. American Family Physician, 63(1), 81-88
Anonyma Alkoholister (2003). Anonym Alkoholister. Historien om hur tusentals män och
kvinnor tillfrisknat från alkoholism. Stockholm: AA i Sverige.
Askheim, Ole Petter (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.), Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.
Askheim, Ole Petter & Starrin, Bengt (2007). Empowerment – ett modeord? I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.), Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cain, Carole (1991). Personal Stories: Identity Acquisition and Self- Understanding in Alcoholics Anonymous. American Anthropological Association, 19(2), 210-253.
Cyrillus, Erika (2008). Nykterhet i frikyrkan - från kollektiv livsstil till individuellt val. I
Nykterhet i rörelse. Nykterhetens och nykterhetsrörelsens utveckling efter 1970, 261-298.
Ekendahl, Mats (2011). Socialtjänst och missbrukarvård: Bot eller lindring? Nordic Studies
on Alcohol and Drugs, 28(4), 297-319.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Freire, Paulo (1972). Pedagogik för förtryckta (5:e upplagan). Stockholm: Gummerssons. Goffman, Erving (1983). Totala institutioner: Fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Stockholm: Rabén & Sjögren
Goffman, Erving (2009). Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik (5:e upplagan). Stockholm: Nordstedts.
39 Goffman, Erving (2011). Stigma - den avvikandes roll och identitet (3:e upplagan).
Stockholm: Nordstedts.
Jeppsson-Grassman, Eva (2001). Socialt arbete i församlingens hägn. Stockholm: Verbum. Gustafsson, Göran (2000). Tro, samfund och samhälle: sociologiska perspektiv. Örebro: Libris.
Johansson, Katarina & Wirbing, Peter (2005). Riskbruk och missbruk. Alkohol, läkemedel och
narkotika. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Thomas (2004). Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Thomas & Lalander, Philip (2010). Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber. Kellogg, Scott (1993). Identity and recovery. Psychotherapy, 30(2), 235-244.
Kühlhorn, Eckhart & Axelsson Sohlberg, Tove (2008). En analys av abstinens och alkoholkonsumtion: Med sikte på de nyktra och kyrkliga sektorerna i befolkningen. I
Nykterhet i rörelse: Nykterhetens och Nykterhetsrörelsens utveckling efter 1970, 67-136.
Larsson, Ann-Christine (2007). Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna
kvinnors resurser? Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Lindberg, Erik (1993). Det goda arvet - om diakoni och frivilligt socialt arbete. Stockholm: Broderskaps förlag.
McGuire, Meredith B. (2002). Religion. The social context (5:e upplagan). Belmont: Wadsworth.
Nielsen Wright, Tabita (2009). Viljen at frigore. En undersogelse af egenmakt i praksis. Lunds universitet: Socialhögskolan.
Passer, Michael & Smith, Ronald & Holt, Nigel & Bremner, Andy & Sutherland, Ed & Vliek, Michael (2009). Psychology: The science of mind and behavior. Maidenhead: Mc Graw-Hill. Persson, Anders (2012). Ritualisering och sårbarhet - ansikte mot ansikte med Goffmans
perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber.
Praglin, Laura J. (2004). Spirituality, religion, and social work: An effort towards
interdisciplinary conversation. Journal of Religion & Spirituality in Social Work, 23(4), 67- 84.
Sjöborg, Anders (2013). Från vatten till vin? Kristna ungdomars förhållande till alkohol. Uppsala universitet: Centrum för forskning om religion och samhälle.
40 Socialstyrelsen (2003). Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk: Vilka är
de, vad gör de och vad vet forskarna? Artikelnr: 2003-123-8. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Artikelnr: 2007-102-1. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1993:82. Frivilligt socialt arbete.
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende – Individen, kunskapen, ansvaret. Starrin, Bengt (2007). Empowerment som förhållningssätt. I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.), Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.
Statens folkhälsoinstitut (2012). Hämtat den 22/4-2013 från http://app.fhi.se/PXwebFHI/Dialog/Saveshow.asp
Stenius, Kerstin (1999). Privat och offentligt i svensk alkoholistvård. Lund: Arkiv förlag. Stewart, Chris (2004). An Empirical Exploration of Spirituality and Religiousness in
Addiction Treatment. American Journal of Pastoral Counseling 7(4).
Svenska kyrkan (i.d.). Hämtat den 29 april 2013 från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=673331
Tengqvist, Anna (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter. I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.), Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups förlag.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet (2002). Hämtat den 21 maj 2013 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlberg, Stefan (1998). Samhällsarbete – strategier för ett radikalt och humanistiskt social
arbete. Stockholm: Norstedts juridik.
Weisz, Carolyn (1996). Social identities and response to treatment for alcohol and cocaine abuse. Addictive Behaviors, 21(4), 445-458.
Westlund, Ingrid (2009). Hermeneutik. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok
i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Wood, Thomas E., Englander-Golden, Paula & Golden, David E. & Pillai, Vijayan K. (2010).
Improving addictions treatment outcomes by empowering self and others. International
41