Var förkommer det mest konflikter ute eller inne?

Under denna fråga var inte pedagogerna enade om det förekom flest konflikter i innemiljön eller utemiljön. Tre av pedagogerna tycker att det förekommer mer konflikter inomhus på grund av att det är mindre yta inne, vilket Granberg (2000) tar upp att Patrik Grahn, svensk forskare, säger att barn i utemiljön har färre konflikter med andra barn. Han menar att barn har mer konflikter i innemiljön än när de befinner sig i utemiljön. Grahn förklarar att konflikterna är färre ute på grund av utomhusmiljöns fria ytor och möjligheter (Granberg 2000:10). ”Det är ju mindre konflikter ute till exempel än vad det är inne, det kan ju bero på att det är en större yta” var något som en av pedagogerna sa under intervjun. En annan av de tre pedagogerna sa:

32

Jag tycker ju ändå att det är mer konflikter inne. Även fast det kan vara jätte mycket konflikter utomhus. Det känns som att barnen har ännu mera grejer ute, alltså det känns som om det är en annan frihet på något viss.

Att det förekommer fler konflikter i utomhusmiljön är något som en pedagog tyckte. Hon avsåg detta på grund av att ute är alla barnen från avdelningarna samlade, och då är där fler barn som man kan komma i konflikt med. En annan pedagog tycker att det förekommer lika mycket eller lika lite konflikter ute som inne. Hon tror att om man inte organiserar upp i miljöerna så är det lika mycket konflikter inomhus som utomhus. Den sista pedagogen var osäker på var hon tyckte att det förekom flest konflikter. Hon tror att mycket beror på hur miljön ser ut. Hon fortsätter: ”En liten yta med mycket människor skapar ju frestningar men det tror jag är en sak, storleken. Situationer och miljö tror jag”.

5.9 Slutsats

Enligt pedagogerna vi intervjuade är en konflikt en negativ känslomässig reaktion, när man har olika meningar, att man tycker olika det vill säga två viljor som inte går ihop samt när man inte respekterar varandra.

Pedagogerna på förskolan vill att barnen ska lösa sina konflikter själva men det är något som de inte gör. Pedagogerna ingriper för tidigt istället för att avvakta och se om barnen kan lösa konflikterna på egen hand. Det är något som Thornberg skriver om i Palms bok, studier visar att barn redan i förskoleåldern löser de flesta konflikter själva utan att dra till sig vuxnas uppmärksamhet (Palm 2010:71). När barnen fick tillfälle att försöka lösa sina konflikter använde dem sitt kroppsspråk, bland annat slag och skrik samt att de hämtade en kompis eller gick till en vuxen.

Både vi och pedagogerna ser tydliga resultat att det framträder mest konflikter i leksituationer, där det antingen handlar om en leksak eller i den fria leken. Öhman skriver att lek är barns mest dominerade form av relationsarbete med jämnåriga, barnen möts i leken, de lär känna varandra och blir kanske vänner. Barnen blir också ovänner och lär sig lösa konflikter (Öhman 2008:189). Det uppstår fler konflikter inomhus än utomhus på grund av det begränsade utrymmet. Vårt ena syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagogerna hanterar konflikter i både ute- och innemiljön, men det framkom inga skillnader på hur de hanterar konflikter i de olika miljöerna.

33

6 Diskussion

Pedagogerna tyckte att barnen ska lösa sina konflikter själva men av de situationer som vi har sett så stämmer inte det. Pedagogerna löste konflikterna åt barnen genom att antingen så ingriper dem direkt eller så tar pedagogen över konflikten när barnen kommer och vill ha hjälp. Pedagogerna ska vägleda, ge tips och stöd men vi anser att dem tog över och lät inte barnen lösa konflikterna själva.

En av pedagogerna nämnde under intervjuen att hon tyckte det förekom mest konflikter där det inte fanns någon vuxen. Till en viss del håller vi båda med denna pedagog men vi tror också att det kan uppstå mycket konflikter även om pedagogen är närvarande, vilket vi observerade att det förekom konflikter sidan om pedagogerna. Vi håller med vad pedagogerna säger om att när barnen ska säga förlåt så ska dem även visa det, exempel som en av pedagogerna beskrev att barnet som ska säga förlåt sätter sin hand på den andras axel, ser den i ögonen och säger därefter förlåt. Barnen ska inte endast säga förlåt utan att mena det och sedan springa iväg. Vi anser att pedagogen har rätt i att det inte fyller någon funktion, utan det är tomma ord. Något vi uppmärksammade när vi observerade var att en pedagog tvingade två pojkar att kramas när de skulle bli sams. Vi tycker inte att man ska tvinga barnen att kramas utan att det räcker att man gör som exemplet ovan.

Under vagnsituationen kunde pedagogen gjort på ett annat sätt, hon hade kunnat gå in i ett samtal med barnen och frågade vad som hände, istället tog hon för givet att det var pojken som hade vagnen för stunden som hade den först, när det i själva verket var tvärtom. Något pedagogen hade kunnat göra istället var att avvakta och se vad som hände och om inte konflikten hade löst sig hade hon kunnat ingripa och medla.

När vi observerade märkte vi att det uppstod fler konflikter inomhus eftersom barnen var inpå varandra, något som även de flesta pedagogerna tyckte i intervjuerna. Den tiden vi observerade inne tyckte vi att det uppstod fler konflikter än vad det gjorde under samma tid ute. Därför anser vi att det förekommer fler konflikter i innemiljön än i utemiljön.

Som vi tidigare nämnt lyfter Öhman upp i sin bok att den amerikanska pedagogen Gussin Paley forskat om att införa ”alla kan vara med” regeln i sin grupp. Till en viss del tycker vi att alla barn ska få lov att vara med i andras lek. Gussin Paley ställde en fråga ifall om de kunde ha en regel som säger att man inte får säga till någon som vill

34

vara med att den inte får det. Vi tycker både att man inte får lov att säga till någon att den inte får lov att vara med, men även att man har rätt till att leka själv eller i par. Vi uppmärksammade under observationen att två pojkar lekte med varandra och då kom det en annan pojke som frågade om han fick vara med. Detta var något han inte fick då han uppfattades som störig och förstörde för de andra pojkarna. Under denna situation är vi inte enade om pedagogen handlade rätt, då hon fick som svar att pojken inte fick vara med för att han var störig och förstörde, eller om pedagogen skulle gått djupare in i en diskussion, vänt på händelsen eller avvaktat helt.