Vi anser att det råder få oklarheter kring varför pedagogerna uppfattar att
naturvetenskapen har en självklar plats i förskolan. Människans roll i kretsloppet behöver lyftas fram tidigt så att barnen ser sina påverkansmöjligheter och inte känner att naturvetenskap är något främmande avlägset eller svårt. Två av respondenterna sammanfattade detta kort och koncist under intervjuerna, att naturvetenskapen är en grundbult i våra liv och att kännedom om den lägger grunden för landets framtid. För att nå ända fram med naturvetenskapen under förskoletiden är det dock viktigt att överbrygga svaga ämneskunskaper hos en del av pedagogerna (Lättman, Wejdmark, Jacobsson, Persson, & Ekblad, 2014, s. 16). Litteraturen visar på behovet av
yrkesverksamma med naturvetenskaplig kunskap som är delaktiga i samhällets
förändring och utveckling (Thulin, 2011,s. 36). En god naturvetenskaplig kunskap ger också verktyg för barnen att utveckla sin problemlösningsförmåga (Harlen, 2009, s. 10).
7 Avslutning
En god förståelse inom naturvetenskap bidrar till att bygga en positiv framtidstro där barnen ser sin egen roll i samhället och förstår hur de kan bidra till samhällsnyttan. Naturvetenskap i förskolan är relevant av flera olika anledningar. Respondenterna betonar att förskolans uppdrag är att lägga en grund för kunniga samhällsmedborgare som känner naturens kretslopp och ser sin egen roll i det stora sammanhanget. De anser att förskolan lägger grunden för landets framtid och att naturvetenskap är en av grundbultarna för våra liv.
Det finns en inbyggd konflikt mellan det konstruktionistiska och det sociokulturella perspektivet. Vi anser att det sociokulturella perspektivet är vida använt idag och lätt som pedagog att glida in i som pedagog. Det konstruktionistiska perspektivet vinner dock mer och mer mark.
8 Referenslista
Andersson Kristina & Gullberg Annika (2014). What is science in preschool an what
do teachers have to know to empower children? Tidskrift: Cultural studies of science
education. ISSN:1871-1502. Volym: 9. Häfte: 2. Sida: 275-296.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och
utveckling i undervisning och handledning. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2012). Från kvalitet till
meningsskapande – Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Urval, inledning och kommentarer av Ulf P. Lundgren, Sven Hartman, Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur och kultur.
Elfström, Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor & Wehner - Godee, Christina (2010). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, Annika (2012). Design för lärande barns meningsskapande i
naturvetenskap. Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms
universitet.
Elstgeest, Jos (2009). Rätt fråga vid rätt tillfälle. I Harlens Wynne (red.), Våga
språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Fleer, Marilyn; Gomes, Judith & March, Sue (2014). Science learning affordences in
preschool environments. Journal: Australasian journal of early childhood. ISSN:
1836-9391. Volume: 39. Issue: 1, s. 38-48.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2015-04-19). Hammar Chiriac, Eva & Einarsson, Charlotta (2013). Gruppobservationer: Teori och
Harlen, Wynne (2009). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga
ämnen. Stockholm: Liber.
Jelly, Sheila (2009). Att lära barnen att ställa frågor och att svara på dem. I Harlen Wynne (red.) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Kansanen, Pertti; Hansén, Sven-Erik; Sjöberg, Jan & Kroksmark, Tomas (2011). Vad är allmändidaktik? I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. Allmändidaktisk:
vetenskap för lärare. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lagrell, Kerstin. Pedagogisk dokumentation, Föreläsning nr 6, 2014-10-30. Larsson, Jonna (2013) Friktion som fysikaliskt fenomen- ett förskoledidaktiskt perspektiv. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik, s. 165-175. Lund: Studentlitteratur. Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation: verktyg för lärande
och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerup.
Liberg, Caroline (2014). Att vara lärare- den didaktiska reliefen. I Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline. Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Lpfö98 (2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Lundgren, Ulf P. (2014). Läroplansteori och didaktik- framväxten av två centrala områden. I Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liberg, Caroline Lärande, skola,
bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Lättman-Masch, Robert (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola
och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching.
Löfgren, Ragnhild; Johnsson, Klas; Schoultz, Jan & Østergaard Domino, Lars (2014).
Engagerande samtal i det naturvetenskapliga klassrummet, Inquiry based dialouge in science classroom. Vol 10, No 2, s. 130-145.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Barndom, lärande
och ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Bodil & Ottander, Christina (2013). The Conflict Within the Role: A
Longitudinal study of Preschool Student Teachers’ Developing competence In and Attitudes towards Science teaching in Relation to Developing a professional Role.
Journal of Early Childhood Teacher Education, 34:80–94. ISSN: 1090-1027, s. 80-94. Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande – fokus i
kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber.
Skolverket (2013), Didaktiska strategier
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214761!/Menu/article/attachment/didaktiska- strategier.pdf (2015-03-15)
Skolverket (2015), Pisa i korthet
http://www.skolverket.se/statistikEochEutvardering/internationellaE studier/pisa (2015-04-19)!
Säljö, Roger (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare
och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Växjö Universtity
Press. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:296675/FULLTEXT01.pdf (2015- 04-19)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer, 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vikström, Anna (2011). Vad är naturvetenskap i förskolan? Föreläsning på Luleå tekniska universitet. http://slideplayer.se/slide/1944967/ (2015-04-19)
Åkerblom, Annika (2008). Att förstå jordklotet. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (red.). Didaktiska studier, s. 83-100. Malmö: Gleerup.
Östman, Leif; Sandell, Klas & Öhman, Johan (2003), Miljödidaktik, Naturen, skolan